Etikett: olja

Finanskrisen

Av , , Bli först att kommentera 0

När jag tittar på vetenskapens värld från november 2012 så säger dom att ingen såg finanskrisen komma (jag har säkert tagit upp detta tidigare).

Och det är sant, inga ekonomer såg krisen komma. Tittar man på resurssidan så var det betydligt mer uppenbart att något skulle hända, något som t.ex jeff rubin såg och skrev om i sin bok "the end of growth".

Tillväxten efter IT-bubblan i början av 2000-talet kunde inte fortsätta på grund av främst brist på olja. Vi hade alltså en förväntad tillväxt som energitillgången inte kunde hänga med och leverera till.

För att citera Top Gun: your ego is writing checks your body can’t cash. Alltså, vi förväntade oss saker som vår planet inte kunde leverera. Detta på grund av ekonomers okunninghet inom energi.

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,

Det ekonomiska ”kretsloppet”

Av , , Bli först att kommentera 0

Enligt ekonomer så ser ekonomin ut som ett kretslopp, ett hjul där varor och tjänster snurrar fram och tillbaka i en evigt snurrande maskin. Hushållen förser företagen med arbetskraft, och får lön i utbyte, en lön som de ger till företagen, och får varor och tjänster tillbaka.

 

I detta kretsloppet är det människan som är drivkraften och motorn. Människans konsumptionsvilja är oändligt, och hjulet kan med  olika ekonomiska styrmedel fås att snurra allt snabbare, och skapa mer tillväxt i en oändligt ökande takt. 
Detta skrivs också som en formel:

Q=F(a,b,c,…)

Där Q är ekonomisk output i form av varor och tjänster, vilket är en funktion av olika produktionsfaktorer a,b,c,…. dvs arbete och kapital.

Sedan finns det en annan världsbild, en som kräver grundläggande kunskaper i naturvetenskap, något som ekonomer helt saknar. I formelform ser den ut ungefär såhär:

q + w = F(N, K, L; r, e)

Där är q ett flöde av varor, och w är ett flöde av avfall, N är ekosystemtjänster, K är kapital, L är arbete (labor), r är naturresurser, och e är flöden av energi. I bildform så kan den liknas såhär:

 

Denna är i princip ett rakt flöde istället för ett cirkulärt, där vi tar högvärdiga naturresurser och trycker igenom dom genom det ekonomiska systemet, och ut på andra sidan kommer lågvärdigt och utspritt avfall (enligt termodynamikens andra huvudsats). Skillnaden mot det ovanstående "kretsloppet", är att ökad tillväxt kräver ökade flöden av naturresurser genom systemet, och på en begränsad planet så är det inte möjligt med oändligt tillväxt. Dessutom så är motorn i denna modell inte människor, utan energi. Ökad tillgänglig energi innebär ökade möjligheter för matproduktion och annan produktion, vilket ger ett ökande antal människor med högre materiell standard. Utan denna ökning i energi så kan dock inte hjulen fortsätta snurra allt snabbare. Jämför man kurvorna för oljeproduktionen i världen med tillväxten i ekonomin och jordens innevånarantal, så ser dom överaskande lika ut, förvånande? En minskning i energitillgången kommer också minska den ekonomiska aktiviteten, och jämför man med peak-oil som skedde för några år sedan, och den ekonomiska krisen så sammanfaller även dessa. Är även detta förvånande? För att citera artikeln nedan: "Sedan dess [2006] har [olje] användningen i OECD-länderna minskat med 15 procent". Och hur har ekonomin utvecklats sedan dess i dessa länder?

Mer läsning:

http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3498574.ece

Boken "Ecological economics" av herman daly (varifrån jag fått formlerna, rekomenderas starkt)

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,

Vad är peak oil?

Av , , 2 kommentarer 1

Då jag hörde en student i energiteknik idag säga att hon inte trodde på peak oil, då blev jag upprörd. Därför tänkte jag nu, kanske ännu en gång, försöka förklara peak oil så att det är solklart för vem som helst, även energiteknikstudenter.

Kort sagt så handlar peak oil om storleken på "kranen", och inte så mycket om storleken på "tanken".

För att börja från början:

Vi kan anta att det finns mycket olja (Hur mycket kommer jag inte skriva om nu). Om vi lyfter blicken från vår lilla planet, till planeten Saturnus och dess måne Titan, så ser vi där att det finns stora sjöar av flytande metan, alltså naturgas. Om vi då gör antagandet att det finns planeter/månar som har sjöar av olja istället, och att universum är oändligt stort, med oändligt antal planeter, så kommer vi fram till att det finns oändligt med olja.

Hur mycket olja det finns spelar dock ingen roll.

Hur mycket olja det finns i universum, på Titan, under arktis isar, i Kanadas tjärsand, i plastavfall, eller i Sveriges skogar, spelar ingen roll, om vi ändå inte kan utvinna den nog snabbt (och gärna så billigt som möjligt). Och det är det peak oil handlar om, utvinningstakt.

Peak oil är alltså när oljeutvinningstakten når sitt max.

Detta är ju såklart en förenklad bild.. Viss korrelation finns ju mellan mängden oljefält och takten man kan plocka upp oljan, men det är alltså i slutändan alltid oljeutvinningstakten som räknas.

Sen om vi ska gå in lite på varför det blir en topp, en peak, så är det för att oljeutvinning i regel ser ut så.

Oljeutvinningstakten i ett fält/område/region följer nästan alltid en "klockformad kurva", likt bilden nedan visar. För en enskillt fält/ett enskilt borrhål så går produktionen ofta upp kraftigt i början, för att sedan plana ut och sedan minska . Då alla borrhåll inte görs på en gång, utan majoriteten sker en tid efter fältet börjat utvinnas, så får man denna form på kurvan. Mycket likt normalfördelningskurvan, som ju ofta finns i många olika sammanhang. Borrar man fler hål snabbare så blir bara kurvan brantare, både i framkant och bak-kant, och man får en högre takt men under en kortare tid.

 

(Nä sen om vi i ett framtida spacesammhälle kanske utvinner olja i takt snabbare än vi kommer göra nu, det återstår väl att se 😉

The human well being equation

Av , , Bli först att kommentera 0

För att bättre illustrera hur viktigt det är med energi så tänkte jag visa the human well being equation, eller välfärdsekvationen på svenska. Kjell Aleklett, professor i Uppsala har kommit på detta koncept. Den ställs upp enligt följande:

 

Human well being/HWB = Food&Water(E) + Economy(E) + Climate(E) + Security(E)

 

Det finns alltså 4 faktorer i denna ekvation: Mat och vatten, ekonomi, klimat och säkerhet. Som ni ser ovan står även ett E inom parantes efter varje faktor. Med detta menas att alla dessa är en funktion av hur mycket energi man stoppar in.  Jag tänkte gå igenom dessa punkter:

Mat och vatten – Det går åt väldigt mycket energi till maten vi äter. En stor del av den energin kommer från olja och gas. Gas är en viktig komponent i konstgödsel, alla jordbrukare använder traktorer, maten ska transporteras, osv. Man brukar säga att det går åt ungefär 7 kalorier energi för att göra 1 kalori mat på talriken. 2000 kcal som är ungefärligt dagsbehov för en person, motsvarar 2,2 kWh.

Ekonomi – Som jag tjatat om tidigare så är kopplingen mellan energi och ekonomi stark. Som tankeexpriment kan man försöka komma på ett sätt att driva ett företag utan att använda någon energi alls – varken direkt eller indirekt, typ driva en korvkiosk på Pluto – det går bara inte.

Klimat – Även klimatet är en funktion av vår energianvändning. De stora mängderna kol, olja och gas vi använder släpper ut stora mängder växthusgaser som värmer jorden och ändrar klimatet.

Säkerhet – Med begränsad energi så får vi en begränsning i den mat och de resurser vi kan använda. Detta kommer innebära högre konkurrens om tillgängliga resurser, vilket ökar risken för väpnade konflikter. Många av de krig som pågått har handlat om olja och andra naturresurser.

Så med en minskande oljetillgång så kommer vi få det sämre på samtliga punkter ovan, möjligtvis med undantag av klimatet – då det inte finns tillräckligt med fossila bränslen för att nå de nivåer som bland annat Al Gore varnat för.

Läs gärna mer om detta här och här.

”Above-ground”-faktorer

Av , , Bli först att kommentera 0

Oljeindustrin är en branch där stora system och stora investeringar behövs. Det är inte bara att investera i en pump i ett oljefält,  och sedan är det klart. Oljan måste fraktas, raffineras, fraktas lite till, för att sedan också användas. Alla dessa steg innebär investeringar.

Ska man göra en stor investering så tar det ofta 10-tals år innan man betalat av eller tjänat igen satsade pengar. Därför så behöver man stabilitet för att kunna satsa. Oljepriset har på senaste tiden inte direkt präglats av stabilitet. Från att ha legat på 20$ fatet i början av 2000-talet, till att gå till 147$ 2008, för att sedan på ett halvår falla till 40$ dollar fatet, för att nu igen vara uppe på 115 (för att sedan nu i maj tappa 10-15% på ett par dagar).

Skulle det vara så att vi får ytterligare en finanskris eller motsvarande så att oljepriset sjunker som en sten igen, då är risken stor att oljeproducenterna inte längre kan investera i nya oljefyndigheter, det finns helt enkelt inte nog med stabilitet för att ha en marknad. Detta skulle leda till att tillgången på olja minskar mycket snabbare än vad den skulle om det bara var upp till  de geologiska begränsningarna.

Liknande effekter kan man få i den Svenska bilmarknaden. Antag att oroligheterna i mellanöstern får Saudierna att stoppa oljeexporten – vilket leder till att alla andra länder också stoppar exporten för att inte importländerna ska hamstra upp all olja – vilket skulle leda till bensinbrist i Sverige. Eller något annat exempel med långvarig bensinbrist i Sverige.
Hur många skulle då göra den långsiktiga investeringen att köpa bensinbil, om det inte finns garanterad tillgång på bensin. Bensinbilspriserna och bensinbilförsäljningen skulle falla som en sten, för en sådan investering kräver en stabil tillgång på (billig) olja, annars blir den inte av.

Detta är bara några av de exempel på där instabiliteten hotar att helt krasha hela system väldigt plötsligt. Hur stora prissvängningar tål systemet egentligen?

En annan sådan här above-ground-faktor kan man tänka sig i Saudiarabien. När nu oroligheterna sprider sig i mellanöstern så löser saudierna det med att ge gåvor till folket för att köpa deras välvilja. Risken är att dom får en "välviljebubbla", där kungahuset lever på att ge gåvor till folket – en bubbla som kan spräckas om oljepriset – och därmed oljeinkomsterna sjunker kraftigt. Dessutom spelar det ingen roll hur mycket pengar man har om det inte finns något att köpa för pengarna.Jag syftar på vete, något som saudierna snart inte längre kan odla och som stora exportländer t.ex. Ryssland vid missväxt kan sluta exportera.

Above-ground-faktorerna riskerar att på snabba och oväntade sätt sätta käppar i hjulen för oljeindustrin och världsekonomin i stort.

Saudiarabien kan inte odla vete längre

Av , , Bli först att kommentera 0

 

Saudiarabien har länge varit en veteproducerande nation. Ända sen man kom på att man att kunde pumpa upp vatten ur sina fossila akvafärer har man kunnat konstbevattna sina odlingar – något som är en nödvändighet i detta torra ökenland.

En fossil akvafär är ett färskvattenförråd som inte fylls på kontinuerligt, likt grundvattnet, utan liknar mer en oljekälla, fast med vatten. Saudierna använde samma metoder för att ta upp olja till att ta upp färskvatten.

2008 så märkte man att vattnet höll på ta slut. Det hade blivit som att dricka läsk ur ett glas med sugrör – vattnet flödade i en jämn takt, för att sedan abrubt ta slut. Och utan konstbevattning, ingen veteskörd,  något som grafen ovanför visar.

Från 2007-2010 så minskade skörden kraftigt. och man bedömer att 2012 kommer man skörda vete för sista gången, för att därefter bli helt beroende av import, från till exempel Ryssland. Och hur det kan vara att vara beroende av veteimport har vi sett i fallet Egyptien, där ökade matpriser och matbrist ledde till storskaliga protester som så småningom störtade regimen.

Hur stor är risken för matbrist i Saudiarabien? Och vad händer med oljeexporten om det saudiska kungahuset störtas av ett hungrigt folk?

Frågan är: Hur kommer detta påverka oss i Sverige, och varför finns inga riskanalyser för frågor som denna – en fråga med inte försumbar sannolikhet, och potentiellt förödande konsekvenser? Helt oansvarigt av Svenska politiker.

Läs mer

IMF varnar för 60% prisökningar på olja inom 1 år

Av , , Bli först att kommentera 0

I sin senaste rapport, World economic outlook så varnar Internationella valutafonden för kraftiga prisökningar på olja den närmaste tiden.

Skulle oljetillgången falla med 1% per år så kommer vi troligen se prisökningar på 60% inom 1 år.

Källa

Skulle dock tillgången minska med 2% per år så kommer chocken bli mycket värre, då bedömer dom att vi kommer prisökningar på 200% inom 1 år.

1 och 2 procent är inte särskilt mycket. 4-5% per år är också troligt. Oljeproduktionen har en förmåga att falla snabbare än ekonomer kan förutspå, som i fallet Norge och Storbrittanien:

Där trodde man att produktionen skulle se ut som följer:

Medans den i själva verket kom att se ut såhär:

En mycket större minskning av oljeprodktionen än beräknat med andra ord. Detsamma gäller för Storbrittanien, se länken.

Risken är att detsamma gäller för världens oljeproduktion, och fallet blir mer än de 2% per år som IMF räknat på.

Mer värd läsning: Will the decline in world oil supply be fast or slow? Från theoildrum.com

Sen att avsluta med ett litet tips:

Tänker du köpa en ny bil, särskilt om det gäller en SUV eller en annan större bilmodell, lägg ner de planerna. För även om den går att använda om 10 år, så kommer det inte vara något andrahandsvärde på den.

 

 

Saudiarabien ersätter inte libyens olja

Av , , Bli först att kommentera 0

När oroligheterna tog fart i Libyen påverkades deras oljeexport negativt. Saudiarabien sades kunna ersätta förlorad kapacitet, men hur sant är det?

Inte särskilt verkar det som.

 

Trots att oljepriset är mycket högt, och därmed också det ekonomiska incitamentet att sälja olja, så har inte Saudiarabien levererat.

Varför då?

En av anledningarna är att dom inte har så mycket olja som världen tror. Hur mycket deras reserver uppgår till är idag en statshemlighet. Inga oberoende geologer har kunnat mäta och slå fast att deras angivna reserver stämmer.

Inom OPEC har reserverna bestämt hur myclet varje land får producera, och därför så under 80-talet så ökades reserverna på papperet bara över en natt, så att landets produktionskvot skulle öka. Enligt the guardian kan reserverna vara överdrivna med upp till 50%, alltså dom bara har hälften av oljan dom säger dom har. Detta gäller för samtliga OPEC-länder.

Detta inlägg är till stor del inspirerat av en artikel på Theoildrum.com. Dom ska ha tack för en mycket bra sida.

Brasilien då?

Av , , 2 kommentarer 0

Ni kanske har hört talas om att det finns stora mängder olja i havet utanför brasilien. Kommer då detta påverka den globala oljemarkanden nämnvärt?

Det korta svaret är nej.

Deras olja kommer nog inte någon annan än Brasilianarnas till gagn. Detta då de med all sannolikhet kommer använda den mesta oljan själv. Även om oljeproduktionen går upp så kommer den att ätas upp av den inhemska konsumptionen. Man använder idag ungefär 2,5 miljoner fat per dag, men producerar bara 2, vilket idag gör landet till en nettoimportör. Man beräknar att man kommer kunna producera 4 miljoner fat per dag om 10 år.

Dock så kommer också konsumptionen att öka i takt med att det blir ett rikare land, då fler får bilar osv, vilket kommer äta upp en stor del av den nya produktionen, om inte hela. Man använder idag 12000 fat per dag/1000 innevånare, sverige använder ca 40000 per 1000 innevånare. Om Brasilien, som har har nästan 200 miljoner innevånare, ska upp i Sveriges nivåer så kommer dom använda  ungefär 3 gånger mer olja än idag, vilket skulle innebära att dom aldrig kommer kunna exportera någon olja, utan istället konkurera med alla länder om den minskande oljeimporten.

 

2 kommentarer
Etiketter: , , , ,

Olja för 3 dagar hittat i Nordnorge

Av , , Bli först att kommentera 0

Statoil rapporterar att man hittat stora oljefyndigheter i Barents hav, norr om norge halvvägs till Svalbard. Man bedömmer att oljefyndigheten innehåller ca 250 miljoner fat. Detta rapporterades också i SVTs Rapport häromdagen.

Detta låter kanske mycket, men det är det inte. Med tanke på att världen använder drygt 80 miljoner fat varje dag, så skulle den nya fyndigheten gå åt på bara 3 dagar.

Kjell Aleklett, professor i Uppsala, som är en av de mest framstående personerna i forskningen kring peak oil, bedömmer att fältet kommer som max producera 10% av fältet per år. Detta innebär ungefär 50-60 tusen fat per dag. Sverige använder som jämförelse ungefär 300-tusen fat per dag.