Kategori: Övrigt

Energi och främlingsfientlighet

Av , , Bli först att kommentera 0

I samband med folk och försvars rikskonferens i sälen så diskuteras bland annat främlingsfientlighet och annan extremism. Jag tänkte här dela några tankar kring grunden för dessa strömningar (ur ett perspektiv som är i praktiken obefintligt i debatten)

Som jag tagit upp i tidigare inlägg http://blogg.vk.se/riskmanagement/2011/05/15/the-human-well-being-equation-220939 så kan man säga att mänsklig välfärd är en funktion av bland annat mat/vatten, ekonomi, klimat och säkerhet, vilka i sin tur alla kräver energi. Främlingsfientlighet i sin tur är en funktion av bland annat mänsklig välfärd – ju lägre välfärd ju större bas för främlingsfientlighet. Har man det dåligt vill man gärna ha någon att skylla på, och då är det lätt att fångas in av extrema grupper. I en värld med allt mindre energi så blir det lätt en ökning av dessa grupper, vilket vi ser, i Sverige och resten av Europa.

http://peakoil.com/generalideas/a-peak-into-the-human-well-being-equation/

På en mätt mage sitter ett glatt huvud.

Ekonomiska modeller

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag tänkte här presentera ett annat synsätt på vår ekonomi. Det går ut på att ekonomin består av två motriktade flöden. Ett flöde av pengar och ett av varor och tjänster. Detta är ganska intuitivt, du ger pengar och får en vara eller tjänst, du investerar pengar och får en fabrik.

 

I alla ekonomiutbildningarna idag så lär man sig att ignorera det fysiska flödet av varor och tjänster och istället fokusera på flödet av pengar. Detta "funkar" då dessa flöden i teorin är lika stora.

 

I detta ekonomiska flöde så snurrar kapital och arbete fram och tillbaka mellan hushåll och företag, och takten på detta flödet ökar då teknikutvecklingen ökar bland annat produktiviteten hos arbetarna. Detta har lett till en illusion att den ekonomiska aktiviteten kan öka oändligt.

Om man då istället tar flödesmodellen ovan till hjälp för att få en komplett bild av ekonomin, så inser man att ett ekonomiskt flöde måste motsvaras av ett fysiskt flöde, (om flödet av pengar är större så blir det ju bara som att skicka hittepåpengar mellan varandra)

Om man tittar lite närmare på detta flöde (det finns till och med ett forskningsområde kallat Industriell ekologi där man tittar just på detta) så kan man tänka sig att det ser ut som bilden ovan.

Vi tar naturresurser från naturen (järnmalm, olja, spannmål osv.) och använder energi i olika sorts tjänster (ståltilverkning, matlagning, konstruktion/forskning)  för att förädla dessa till användbara produkter. Dessa produkter hamnar förr eller senare tillbaks till naturen i form av avfall i någon form

Detta flödet är till skillnad från det ekonomiska kretsloppet öppet  (dvs inte cirkulärt) , och kräver energi i alla steg i kedjan. Alla sveriges 7åringar kan räkna ut att det inte går att trycka igenom hur mycket somhelst genom denna process (genom samhället) utan att vi antingen gör slut på naturresurserna, energiresurserna, eller naturens förmåga att absorbera avfall.

Hur kan vi tillåta att styras av ekonomer som ignorerar dessa väldigt uppenbara faktum, och i en tid när vi snabbt närmar oss planetens gränser, försöker lösa problemen med ekonomisk tillväxt (dvs ett ökat fysiskt flöde), när det i själva verket är detta alltförstora flöde som är orsaken till våra problem?

Ledsen att behöva säga det, men när vi nu gått från en tom till en full värld så krävs en annan typ av metod för att styra vårt samhälle. Kan vi inse detta innan det är försent?

Termodynamikens andra huvudsats.

Av , , 1 kommentar 0

Termodynamikens andra huvudsats säger att värme går spontant endast i en riktning, från varmt till kallt. Ett annat sätt att säga det är att vi alltid har förluster. Ett tredje sätt är att säga att man spontant går från ett tillstånd med högre, renare energi, till ett med lägre energi av sämre kvalitet. Ett fjärde sätt att säga det är att oordningen spontant bara kan öka.

Detta gäller inte bara för energi, men även för material. Ditt rum blir inte sponant renare. Malmen i järngruvan ansamlas inte spontat – den sprids ut. Tunnelbanerälsen slits ner och sprids till folks lungor. Dina kläder slits och hamnar i damsugarpåsen. Bakgavelhissen rostar och sprids längs vägen. Oljan förbränns och sprids ut i luften. Fosforn grävs upp och sprids ut på åkern (och hamnar sen i havet). Högvärdiga råvaror antingen hamnar på soptippen i en enda stor gröt av olika material, eller eldas upp och blir slagg och rökgaser. Nya råvaror transformeras genom samhället till en lågvärdig och oanvändbar smet.

Skillnaden mellan energi och råvaror är att energi hela tiden fylls på genom solen. Råvarorna på vår begränsade planet förnyas inte.

Konsumtionssamhället är alltså en enda stor geggamojafabrik i vilken ökad ekonomisk tillväxt innebär ökad produktion.

Detta säger termodynamikens andra huvudsats.

Budgetbalans

Av , , Bli först att kommentera 1

Innan jag börjar diskuterar ekonomi tänkte jag säga några ord om logik. Logik är ett sätt att resonera med givna inputs, så kallade premisser. Ett exempel:
Solen går upp alla mornar.
När solen går upp
Då är det morgon.

Fullständigt logiskt. Dessutom stämmer det överens med verkligheten. Detta behöver dock inte vara fallet för att det ska vara logiskt. Ett annat exempel:

Alla rosa elefanter är telefonstolpar.
Arne är en rosa elefant.
Alltså är Arne en telefonstolpe.

Logiskt korrekt förvisso, men inte vettigt överhuvudtaget. Logik och vett har inget egentligen med varandra att göra; vettigheten i logiken ligger i premisserna. För att citera mig själv:

Logikens största brist ligger i premisserna

Detsamma gäller för budgetar, som man kan se som en sorts logisk uppställning av olika inkomst och utgiftsposter. En budget kan vara i balans, och den kan vara "vettig". Ofta idag så skryter (ofta moderata politiker) med att dom har en budget i balans, men i min värld så säger det ingenting. För att visa med ett par exempel:

Inkomster Utgifter
Skatteintäkter 100 miljarder Vård  33 miljarder
  Skola 33 miljarder
  Omsorg 34 miljarder
Summa: 100 Summa: 100

 

En budget i balans! En annan budget:
 

Inkomster Utgifter
Skatteintäkter 100 miljarder Lyxbilar till dom rika 33 miljarder
  Godis till folket 33 miljarder
  Pruttkuddar 34 miljarder
Summa: 100 Summa: 100

 

Den här budgeten är också i balans, men den är inte vettig för det. På samma sätt som i logiken ovan, har vettighet och balans lite med varandra att göra. Har man inget bättre att säga om sin budget än att den är i balans, då kan man ju fråga sig vad för slags innehåll budgeten har. Jag tycker att det bör vara innehållet som är viktigt, inte bara att den är korrekt uppställd på balansräkningen. För att citera en tidigare socialdemokratisk partiledare:

"Ansvar är mer än att agera kamrer och balansera en budget"

Effektiv vård?

Av , , Bli först att kommentera 0

Hur gör ett företag något mer effektivt? Låt oss säga att det finns i huvudsak två sätt att göra något mer effektivt: Med teknikförbättringar – och genom att externalisera kostnader. Att använda teknikförbättringar innebär att använda (nya) tekniker som använder tillgängliga resurser och energi mer effektivt, och därmed sänker kostnaderna för produktionen. Inom vården kan detta vara en ny digital röntgen istället för en analog, som ger digitala bilder direkt istället för analoga bilder på film. Inom skolan kan det vara att använda powerpoint istället för overhead, som går mycket enklare och snabbare att ändra, och kräver mindre oh-papper.

Sedan har vi externaliseringar av kostnader. Detta innebär att man flyttar kostnader från de egna räkenskaperna och budgetarna till saker som inte står med i dessa papper. Det handlar ofta om mjuka värden, så som personalens utbildningsnivå, personalens säkerhet, patienternas välmående osv. Inom sjukvården kan det handla om att anställa lägre utbildad personal, att dra in på kafferaster/kisspauser, färre blöjbyten osv. Inom skolan kan även där vara att dra in på personalens utbildning, dra in på skolbibliotek, mer lärare per  klasser, kvaliteten på lektionerna, låta eleverna ha mer hemläxor osv osv. Ofta då man jobbar med människor så finns det gott om "mjuka värden" som är lätta att externalisera.

Nu då till diskussionen om privat vård, skola och omsorg. Vad är skillnaderna mellan privat och allmän vård?

Vi gör ett explicit (uttryckligt) antagande att tekniken är densamma i privat och allmän vård, skola och omsorg (detta antagandet diskuteras nedan), och givet att det bara finns de två sätten att effektivisera beskrivna ovan. Detta ger vid handen att de som driver privat vård, och plockar ut vinst ur verksamheten, gör det genom att externalisera kostnader, det gör det alltså på bekostnad av de "mjuka värden" beskrivna ovan, alltså personalens kompetens, skolbibliotek – ja vårdens och skolans kvalité i allmänhet!

Hur stämmer då antagandet ovan? I regel så har privat vård och skola investerare bakom sig, ofta med mycket pengar. Detta innebär att de har ekonomiska muskler för att investera i ny teknik, så som digitala whiteboards, bärbara datorer till alla elever osv. Dock i skolan så sker ofta detta med en baktanke, att göra investeringar och bygga upp värdet på skolan, för att sedan sälja av den för att tjäna pengar. Sen så "investerar" dessa företag sällan i "dyra utbildningar" så som fordonsprogrammet, utan håller sig ofta till billigare program. Detta ger en orättvis fördelning av kapitalet, där vissa program får mycket kapital, och andra mindre.

Om diskussionen ovan mest är inriktad på skolan, så har vi en annan diskussion i vården. Där har vi bland annat stora och dyra investeringar, så som magnetröntgen osv. Dessa är ofta dyra, och därför så ser vi mest privat vård där kostnaderna är låga och möjligheterna till externaliseringar är stora, dvs äldrevården. Där finns det god möjlighet att spara in på "mjuka värden", så som blöjbyten, personalens kompetens, nattbemannning, osv. Ofta upphandlas dessa tjänster, och i upphandlingen specifiseras vilken vård som avses, och man får ofta "förluster" i upphandlingen, dvs brister i specifikationen hur vården skall utföras, som företag sedan kan utnyttja. Resultatet blir att vinster tas ut på bekostnad av dom svaga och ofta hamnar i skatteparadis.

Är det rätt att blindt lita på markanden och att det alltid gör saker mer effektivt, eller börj man tänka till lite innan man säljer ut välfärden?

Har du någon erfarenhet av vård eller skola, privat eller allmän? Mina uppgifter ovan bygger mest på bevakningen i nyheter och media, och en liten del på historier från anställda och anhöriga i vården, men det skulle vara intressant att höra era synpunkter och upplevelser av privat eller kommunal vård.

Perspektiv på perspektiv

Av , , 1 kommentar 0

Detta inlägg kommer att handla om känslor, närmare bestämt hur människor känner för eller upplever en viss företeelse, sak, person eller motsvarande. Som jag varit inne på i ett tidigare inlägg  så är upplevelser relativa. Relativa mot vadå? Jo mot ens egna tidigare upplevelser. Jag tänkte illustrera detta med en bild. Axeln visar "perspektivbredden" för en viss upplevelse, där ändpunkterna är de värsta respektive bästa upplevelserna man har haft för en viss "aktivitet". Saker närmare vänstersidan gör man mer gärna, och saker närmare högersidan mindre gärna.

För att förklara lite mer så visar denna bilden lilla olles upplevelse av att promenera. Då han inte promenerar så ofta så är ena ändpunkten att sitta i soffan framför tvn, och den andra är att promenera 15 minuter till skolan då hans cyckel är trasig och hans mamma inte kan skjutsa. Det är alltså det värsta han vet då det gäller promenader.

Ett annat exempel, för att vidga perspektivet i denna frågan är militären 92:an karlssons upplevelse av att promenera. Där är den "värsta" upplevelsen att gå 16 mil på 4 dagar. Observera dock att "perspektivbredden" – längden på linjen (ser det olika ut så beror det på att jag har ett dåligt bildprogram), är densamma, det värsta och bästa ligger lika långt ifrån varandra.

Sätter man då in Olles värsta upplevelse i 92:an karlsons "värld", så verkar den ganska enkel och inte alls en varken svår eller jobbig upplevelse.


 

Gör man däremot tvärt om, och låter lilla olle gå 16 mil på 4 dagar så skulle han få det mycket tufft mentalt. Dock en intressant grej som då skulle hända är att olles perspektiv skulle breddas. Hans 15 minuter promenad per dag skulle inte alls verka särskilt jobbig, tvärt om – olle skulle snarare bli glad över att inte behöva gå 16 mil. Det som förut var olles värsta upplevelse har alltså förvandlats till något positivt, och han är numera "nöjd" med att bara behöva gå 15 minuter, och behöver numera varken cyckel eller skjuts av sin mamma.

Så den absoluta upplevelsen är inte kopplat till en viss händelse eller sak, vilket bland annat många ekonomer verkar tro, utan det viktiga för upplevelsen är hur den ligger till jämfört med tidigare upplevelser. T.ex om du får en 20-tums platt-tv då du redan har en 52-tums 3D-tv så skulle du inte bli särskilt nöjd, medans om en familj på 1970-talet hade blivit grymt nöjda med en 20-tums platt-tv, likaså en familj idag i t.ex. Afrika. Eller om du tycker din säng är hård och dålig, och sedan åker på fjällvandring i 2 veckor och sover på  enbart ett liggunderlag, så upplevs din säng mycket bättre när du kommer hem. Du har alltså breddat perspektivet och fått ut en bättre upplevelse av vardagen med samma säng.

I en fortsatt diskussion så gäller detta även mellan "grannar", så länge man har en större/relativt bättre bil än grannen så är man nöjd. Vidare så försvagas också upplevelser över tid, de glöms bort. 16 mila-marschen från värnplikten hanske 92an karlsson har glömt efter 20 år, och hans perspektiv har flyttat "neråt".

Detta tänk går att applicera på en stor mängd upplevelser, och man skulle kunna tänka sig att man genom att öka "perspektivbredden", kunde göra fler människor nöjdare, utan att hela tiden öka den materiella standarden. Detta skulle kunna ske systematiskt och storskaligt genom utbildning, i t.ex. historia, eller med studiebesök och resor, eller mer handgripligen via t.ex. värnplikten.

 

Ny kategori!

Av , , 3 kommentarer 0

Hejhopp! Än är bloggen inte död! Jag tänkte nu i ett gäng inlägg kommentera och kritiskt analysera boken "Vår ekonomi" av Klas Eklund. Enligt flera höga ekonomer ska denna boken vara riktigt bra och används som inkörsport för många nya ekonomer.

"För mig är det ett nöje att rekommendera Vår ekonomi … Vår ekonomi är en pedagogisk klassiker."
Finansminister Anders Borg

"Vår ekonomi är en utmärkt, välskriven och pedagogisk inkörsport till nationalekonomin."
Riksbankschef Stefan Ingves

Jag tänker nu ge mig på denna förmodade hög med skit, och förklara varför den är just skit. Följ gärna med på jakten efter okunniga dumheter!

Verklighetsuppfattningen?

Av , , Bli först att kommentera 0

De senaste veckorna har det varit stor uppståndelse kring sveriges vapenexport. Jag tror att detta beror till allt för stor del på okunskap, på samma sätt som när det blev stor uppståndelse kring FRA-lagen.

När det gäller just FRA-lagen så tror jag att det var så att de flesta svenskar trodde internet var säkert, och att det man såg på dataskärmen när man surfade bara var synligt för en själv. Det är ett faktum att många länder, inte minst USA där många stora hemsidor ligger, övervakar intenernet ganska friskt. Dessutom har det under lång tid varit så i Sverige att etern är fri, dvs i praktien all information som någon gång sänds via radiosändar, dvs mobiltelefon, radiolänk, trådlöst nätverk, är fri för alla att lyssna av. Dock tror jag att folk i allmänhet var ganska okunniga om dessa faktum, och när sedan FRA-lagen kom så blev det en väckarklocka och ett uppvaknande för många att internet inte är den säkra platsen som de trodde. Detta tror jag ledde till att FRA-lagen fick orimligt mycket kritik.

På samma sätt är det nu med vapenexporten. Jag tror att många i Sverige har en naiv bild om att vi i Sverige bara sysslar med fredliga saker, vi har ju faktiskt haft fred i över 200 år, och det här med krigande och vapen är något som bara andra länder håller på med. Denna bild har nu också fått sig en törn när det nu i media framgår att vi exporterar vapen till mer eller mindre skumma stater. Faktum är ju att Sverige är en stor vapenexportör, kanske till och med den största i världen räknat per kapita, och detta krockar med den naiva bilden som jag tror många svenskar har av sverige, och jag tror att det är en del av anledningen till denna uppståndelse i frågan.

Man kan ju fråga sig om vi ska ändra vår självbild eller vår vapenexport, men den frågan lämnar jag öppen så länge…

Strategiska drivkrafter

Av , , 3 kommentarer 0

När företag och organisationer pratar om globala strategiska drivkrafter så finns det ett par kategorier det brukar handla om. Vi har klimathotet/miljöförstöringen, resursbrist samt urbaniseringen/befolkningsutvecklingen.  Vanliga drag i olika framtidsscenarier är att kina kommer att växa kraftigt, för att sedan bli omkörda av indien med sin "bättre" åldersstruktur med fler i de lägre åldrarna. Detta kommer ske samtidigt som energipriserna förblir höga vilket ställer krav på energieffektiv verksamhet. Även råvarupriserna kommer försätta växa från en idag redan hög nivå.

Detta är som sagt ett icke ovanligt och orimligt framtidsscenario för stragegisk planering på högre nivåer. Det finns dock en sak, en mycket viktig sak som dom missar. Nämligen utvecklingen av LENR, eller "kall fusion".

Med denna upptäkt, 2000-talets motsvarighet till upptäkten av eld, så kommer allt ställas på sin ända. Detta kommer innebära långt mer än den faktor 10 som ofta pratas om, snarare en faktor 100, eller ännu mer. De första modellerna kommer t.ex. kosta så lite som 50$/kw och med en driftskostnad på ett par hundra kronor per år för en 10kW värmare.

Hur kommer detta påverka vår ekonomi?

Vi kommer ske ett paradigmskifte. Från det att energi var dyrt och råvaror billiga, till att energi är billigt och råvaror dyra.
Under årtusenden har energi varit den begränsande faktorn. Muskelkraft och djurkraft var länge de enda kraftkällorna. Dessa kraftkällor var beroende av mat, och matproduktionen var beroende av mängden land. Mer land betydde mer energi, mer makt. Detta var en av drivkrafterna för kungar att tillskansa sig större och större riken.
Sen började man hitta kol och olja. Detta var upplagrad och koncentrerad energi som försköt förhållandet mellan pris.  Idag är energin så billig att det t.ex. lönar sig att frakta fisk fiskad i atlanten till asien för rensning och sedan frakta den tillbaka till europa för försäljning. Då energin idag mest kommer från fossila källor så har detta stor miljöpåverkan, och håller faktiskt på att förstöra våra ekosystem.

I den nära framtiden så kommer dock enegi från denna nya typ av energikälla bli tillgänglig. LENR kommer att på samma sätt som kol, olja och gas helt utkonkurrerade hand och djurkraft, på samma sätt flytta över kostnadsandelen nästan helt och hållet till råvarukostnaden.

Detta paradigmskifte, denna fullkommliga revolution kommer ställa alla våra strategiska beslut på sin ända. Saker som idag verkar viktiga, så som att minska energiförbrukningen osv, kommer bli oviktiga. Stora investeringar som vindkraftverk kommer snabbt bli utkonkurrerade, många innan de hunnit betalas av.

Då LENR slår igenom inom 1-2 år och kullkastar all strategisk planering så kommer alla fråga sig hur vi kunde missa detta? Och det är frågan, varför är alla så blinda för denna frågan?
 

Vad är fri vilja?

Av , , 7 kommentarer 0

Jag var på en föreläsning häromdagen i ekologisk ekonomi, för övrigt ett mycket intressant ämne som ofta kritiserar rådande ekonomiska teorier.
Hursomhelst så pratade föreläsaren om rationella val, och sade att att alla våra val är rationella. Detta tänkte jag diskutera nu.
Antagandet att alla människor alltid gör rationella val är en av grundpelarna i ekonomisk teori. Genom att anta detta, så är det ju uppenbart att det är bra med valfrihet, freedom of choice. Valfrihet är marknadsekonomins kanske viktigaste byggsten; med valfrihet kan köparen välja det bästa alternativet på marknaden. Att vara rationell är att göra ett medvetet val utifrån given "data"/information.

Men, är vi verkligen rationella jämt? Knappast. Vi tenderar att ofta göra känslomässigt styrda  (och därmed ofta omedvetna) val. Jag skulle bli förvånad om ens 50% av våra val är rationella (Har ni sett lyxfällan?).

För att ta detta ett steg längre så frågar jag om vi överhuvudtaget är kapabla till fria val, eller om vi bara tror det?

I ett avsnitt av vetenskapens värld i höstas nån gång (har tyvärr ingen SVT-play-länk) så var det ett inslag om att man kunde förutsäga en människas val upp till 6 sekunder innan den personen var medveten om sitt val (Länk). Detta tycker jag visar på att vi är mer styrda än vi tror. För att illustrera detta med en bild.

Vår hjärna/kropp, illustrerad av fyrkanten, är som en sorts avancerad funktion. Denna funktion bestäms av tidigare upplevelser, av samtliga (känslomässiga) upplevelser. På så sätt så får man ut en viss känsla/tanke/handling, givet en viss händelse/upplevelse in. Hur funktionen fungerar är såklart för avancerat att för att vi ska kunna beskriva, men skulle vi det så hävdar jag att man skulle kunna räkna ut en persons handling i förväg, vilket skulle bevisa att det inte finns fria val.

Att vi inte har fri vilja ska inte blandas ihop med diskussionen om ödet, som fri-vilja-diskussioner ofta handlar om, alltså att livet skulle vara ödesbestämt och alla ens val redan är gjorda, av t.ex. gud. Nä gällande framtiden på lång sikt så säger kaosteorin att framtiden på lång sikt är oförutsägbar och inte möjlig att veta. Men på kort sikt så tror jag det skulle gå teoretiskt, vilket skulle visa att vi inte har något val, att valfrihet inte existerar.