Kategori: Övrigt

Revolution

Av , , 1 kommentar 0

Medelåldern i Sverige ligger kring 40 år. Det innebär att de flesta i Sveriges land har levt igenom ett antal kriser. Krisen på 90-talet slog hårt mot offentlig sektor och med många arbetslösa. IT-bubblan sprack i början av 2000-talet, och så klart den akuta finanskrisen 2008-09. Dessa kriser mins de flesta. Innan dess hade vi några mindre kriser på 80-talet, varvskrisen och såklart oljekrisen på 70-talet. Men i stort sett ända sen andra världskriget har vi haft en ständigt växande ekonomi. De flesta födda idag vet att ekonomin växer på lång sikt, de har aldrig upplevt något annat.

Det vi står inför nu är något annat. Det vi står inför nu är inte bara ett hack nedåt i en annars ständigt växande kurva, det är inte bara ett litet avbräck i den annars eviga tillväxten. Det vi ser nu är något som ingen av oss sett förut, något nytt, något som kommer skaka samhället i sina grundvalar.

Ofta jämförs denna krisen med krisen på 1930-talet, men jag skulle snarare säga att det kommer vara närmare 1910-talet, eller varför inte 1790-talet. Det vi står inför är en revolution, en bortgång från gamla system mot nya, mot ett nytt hållbart system. Detta är vi tvunga till. Vi kan inte hålla på som vi gjort de senaste århundradena, och detta börjar vi bli varse, både på det ekonomiska och miljömässiga planet. Förändringens tid är här.

Denna förändring kommer troligen inte utan konflikter. Denna tid vi står inför, kommer vara en orolig tid, en tid där mattan kommer ryckas undan, ryckas bort under fötterna på de som idag håller i systemet. Det kommer vara en orolig tid, en tid där konflikthärdar kommer kunna växa till sig, frodas och utvecklas, och i värsta fall utvecklas till krig.

Men det kommer också vara en tid av utveckling. Nöden är utvecklingens moder, och med gott om nöd kommer också gott om utveckling. Denna utvecklingen kommer ske på olika nivåer, på alla nivåer. Folk kommer behöva sin omgivning på ett helt annat sätt än idag, man kommer bli beroende av relationer till de som finns i ens närhet, grannar, vänner och familjer.
Lika så kommer teknikutvecklingen utvecklas. Möjligheterna till detta kommer blomstra, både pengar och energi kommer att kunna satsas på att snabbt utveckla ny teknik.
Likaså kommer de sociala systemen utvecklas, både lokalt men även globalt. Folkets krav på mer rättvis fördelning, på ett slut på förtryck och orättvisor kommer bära frukt, och detta kommer vi ha med oss in i denna föränderliga framtid vi står inför.

Det finns ett kinesiskt ordspråk som säger: May you live in interesting times – må du leva i intressanta tider. Och de närmaste årtiondena kommer vara fantastiskt intressanta.

Skärpning! – en historia om energi och materialflöden

Av , , 2 kommentarer 0

Jag såg en debatt på tv imorse, där dom pratade om utvecklingen sedan efterkrigstiden. Deras tankar var i stil med: Det är våra politiska ideer som skapat välfärden under efterkrigstiden. Dom hävdade alltså att dom enbart med ideer skapat välfärd, att socioekonomiska/politiska ideer är det viktigaste, att ideer och initiativ är det enda som behövs för att skapa en välfärdsstat.

Tala om att vara ute och cyckla

För vad har hänt under efterkrigstiden? Jo vi har med hjälp av billig energi från olja, vattenkraft och senare kärnkraft kunnat öka genomströmmningen av energi – vi har med våra gruvor och skogar pumpat ut ohyggliga mängder material som snurrar genom vårt ekonomiska system. Detta är den största bidragande orsaken till att vårt välstånd ökade. De politiska och socioekonmiska tankarna, ideerna och systemen ligger bara ovanpå och skvalpar, dom ligger där ovan och reglerar litegrann.

Många som tänker som de i debatten ovan- och det är alldeles för många-  tar alldeles för mycket för givet. Dom har sett att vi alltid, under deras livstid och kanske tillochmed under deras föräldrars livstid har haft ett ökande energi och materialflöde i vårt samhälle- utan att riktigt fundera på varifrån det kommer. Detta är oerhört naivt och och okunnigt. För har man ökande energi och materialflöden i ett samhälle är det lätt att få till välfärd, man kan nästan tillämpa vilken sorts ideer som helst. Och tvärtom, har man inget eller ett minskande energi och materialflöde i ett samhälle så är det mycket svårare.

Ingen energi – ingen välfärd, hur bra ideer man än har.

När ska vi sluta ta detta för givet? Ett bra ställe att börja på att jobba med dessa frågor är i skolan. För mig är det ett mysterium att vi inte har "hållbar utveckling" på schemat i grundskolan, att man inte får lära sig om energi och materialflöden och dess påverkan och inverkan på våra ekosystem och vårt ekonomiska system. Lika så på ekonomutbildningarna på högskolan bör man införa lite hållbar utveckling och ekologi eller industriell ekologi på schemat, särskilt som våra ekonomer ofta blir våra makthavare och beslutsfattare. Vi lever inte frånkopplat från vår planet, vi kan inte uppföra oss hur vi vill utan att ta konsekvenserna för vad vi gör, vi kan inte tro att ekonomisk tillväxt ska vara frånkopplat från miljökonsekvenser, vi kan inte bara öka energi och materialflöden genom vårt samhälle utan att tro att det kommer få konsekvenser, vi kan inte bara hoppas på att naturens känsliga ekosystem pallar med allt vi gör.

Vi är en del av det globala ekosystemet och det är dags att vi börjar agera så också.

Overshoot & collapse?

Av , , Bli först att kommentera 1

Inom ekologin finns något som heter bärförmåga, eller carrying capacity på engelska. Det är den gräns för hur stora populationer ett ekosystem kan hantera i ett visst område. Under denna gräns återhämtar sig omgivningen snabbare än vad populationen kan "förbruka" den, t.ex att växterna växer snabbare än renarna hinner med att äta upp. Oftast sköter naturen själv att hålla populationerna under gränsen för bärförmågan, t.ex. att växterna blir mer otillgängliga då populationen närmar sig gränsen, vilket gör att antalet renar som föds minskar. Ungefär som på denna bilden:

Den gröna linjen är bärförmågan, den svarta populationen storlek, och x-axeln är tid.

So far so good. Ibland händer dock att en population går över gränsen. Då finns två alternativ: en mjuk tillbakagång, eller kollaps, för tillbaka under bärförmågan måste man.

En mjuk tillbakagång kan vara att populationen blir mer och mer ansträngd och sakta faller tillbaka under bärförmågan.

Det andra alternativet är kollaps. Detta har jag pratat om i ett tidigare inlägg då ett gäng renar utvandrade till en ö i alaska där de växte exponentiellt, växte över bärförmågan för att sedan krasha totalt. En bild över en sådan krash ser ut något som följer:

Efter att populationen överträdit bärförmågan, så minskar bärförmågan – populationen förstör naturens förmåga att försörja. Detta leder till ett stort glapp mellan populationen och de resurser den behöver, vilket leder till en krash ner under bärförmågan igen.

Hur är detta relaterat till människor på vår planet?

Faktum är att vi sedan länge överstridit bärförmågan, den överstegs någon gång på 90-talet, eller tidigare.

Frågan blir hur vi hanterar detta? Kommer vi att minska populationen och bördan på ekosystemen – bärförmågan, för att få en smidig återgång till nivåer under den?

Tittar man på vårt nuvarande ekonomiska system så kan man konstatera att så knappast är fallet. Faktum är att vi snarare agerar de röda pilarnas riktning: Vårt ekonomiska system är baserad på tillväxt, som driver den svarta kurvan uppåt, samtidigt som det inte tar någon som helst hänsyn till skador på ekosystem och vår miljö, vilket drar ner bärförmågan.

Så hur kommer detta sluta? Kommer vi lyckas ta vårt förnuft till fånga och vända denna utveckling? Eller kommer kanske teknikutvecklingen att rädda oss genom att öka bärförmågan? Eller kommer vi likt bakterier på en petriskål, likt renar på en arktisk ö, att fortsätta växa långt över bärförmågan och sedan krasha spektakulärt?

Detta får framtiden utvisa.

Detta inlägg är inspirerat av boken "limits to growth", en mycket bra bok som verkligen rekomendera av de som är intresserade av detta ämne.

 

Välståndets utmaning

Av , , 5 kommentarer 0

Upplevd glädje är inte absolut för en viss företeelse, den är relativ. Som exempel så blir prinsessan på slottet en dag blir utan sin hummer till middag och måste äta vatten och bröd. Hon tycker detta är den värsta middagen i sitt liv, hon har aldrig varit med om något värre. Samtidigt på andra sidan stan, så blir den fattige bonden väldigt glad när han lyckas duka fram samma mat, vatten och bröd efter flera dagar utan mat. Upplevelsen beror alltså inte på de absoluta nivån på händelsen, utan den relativa nivån. 

I regel kan ma man säga att destå större skillnad mellan toppen och botten på denna skalan destå bättre. Detta leder till att man tar mindre saker för givet, och att man uppskattar sin normala tillvaro mer. Att öka bredden på skalan på ett systematiskt sätt vore ett sätt att öka välbefinnandet, ta som exempel värnplikten. Aldrig uppskattar man en bäddad säng och en toalettstol så mycket som efter veckor i fält.

På motsvarande sätt förklarar detta varför vi i västvärlden knappast blir gladare av mer prylar, (samtidigt som vi tar saker som vatten och el för givet). Detta samtidigt som innevånarana i många andra delar av världen skulle bli otroligt glada om de fick saker som vatten och el.

Eller som Oxford-professorn Avner Offer skriver i sin bok The Challange of Affluence (Välståndets utmaning):
"Affluence breeds impatience, and impatience undermines weel-being" – fritt översatt: Välstånd föder otålighet, och otålighet underminerar välstånd

Termodynamikens huvudsatser i praktiken

Av , , 2 kommentarer 1

Jag tänkte i detta inlägget skriva lite om termodynamikens huvudsatser, och hur dessa kan användas i vardagliga sammanhang och för att beskriva olika vardagliga saker. Termodynamikens huvudsatser, ibland kallade termodynamikens lagar, är fyra grundläggande principer inom fysiken, för att beskriva hur värme och energi uppför sig i termodynamiska system. Det handlar alltså om värme. Lagarna ser ut ungefär såhär:

0e huvudsatsen:
"Om två termodynamiska system är i termisk jämvikt med ett tredje, då är de även i termisk jämvikt med varandra."
1a huvudsatsen:
"Energi kan varken skapas eller förstöras, den kan endast byta form."   
2a huvudsatsen:
"Värme flödar aldrig av sig själv från en kallare kropp till en varmare."
3e huvudsatsen:
"Entropin i ett system närmar sig ett konstant minimum då temperaturen närmar sig absoluta nollpunkten."

För många så verkar kanske dessa lagar krångliga och inte så tillämpbara i vardagen, men faktum är att dessa lagar, särskilt den andra, är högst tillämpbar i väldigt många vardagliga sammanhang, men även abstrakta ämnen som ekonomi och liknande.
 Jag tänkte här ge några exempel på några vardagliga tillämpningar av dessa lagar.

Två exempel handlar om skönhet och den andra huvudsatsen.
Den andra huvudsatsen säger att värmen flödar aldrig sponant från kallt till varmt. Det är samma sak med skönhet. Du blir aldrig spontant snyggare – snarare tvärt om. Allt efterssom tiden går så får du spontant längre och mer ovårdat  hår, längre naglar, du blir smutsigare, får fläckigare kläder osv. Skönhet och snygghet uppför sig alltså enligt termodynamikens andra huvudsats, och du måste investera energi, genom att dusha, tvätta osv, för att bli snyggare.
Fläckar försvinner inte spontant, men dom uppkommer spontant.
 

Ett annat exempel gäller det  man ibland brukar säga; om man vill se snygg ut så ska man ta med sig en fulare kompis – man kommer då se snyggare ut än denna kompis och då verka mer attraktiv. Detta är fel.
För använder man sig av den andra huvudsatsen så inser man att skönhet flödar från den vackrare till den fulare – inte tvärtom.
Så vill du verka snyggare ta med dig en snyggare kompis istället.

En annan omskrivning av den andra huvudsatsen är att oordningen alltid ökar, värmen sprids sponant ut, den koncentreras inte spontant. Detsamma gäller för mitt tredje exempel som handlar om naturresurser. Jag tänkte beskriva den med en anekdot från då jag jobbade som lastbilschaufför.
Jag jobbade tidigare som lastbilschaufför. Lastbilen jag körde var väldigt rostig, särskilt vid bakgavelhissen. Så varje gång jag stannade för att lossa gods och vek ner bakgavelhissen så lossnade flagor av rost. Materialet i bakgavelhissen spreds alltså ut över stan, sakta men säkert.
Detta visar hur ordningen ökar hela tiden. Det fungerar alldrig så att bakgavelhissen spontant blir mindre rostig, att rostet hoppar tillbaka, eller att annan metall i naturen spontant fastnar och gör hissen tjockare än den var från början, utan det följer den andra huvudsatsen och sprids ut.
Samma gäller för all typ av nedskräpning och förslitningar. På vår jord har vi tidigare haft t.ex järnmalm  ganska koncentrerat i malmkroppar, men det håller nu på spridas ut, oordningen ökar. Vi kommer aldrig se att järnet spontant återgår till koncentrationer likt malmkroppen. Till slut (på lååång sikt) kommer hela jorden vara en enda gröt av blandade naturresurser.

Monkey see, monkey do

Av , , Bli först att kommentera 0

Vi människor är riktiga härmapor. Vi älskar att härmas. Ända från det att vi är nyfödda så börjar vi härma vår omgivning. Som litet barn så lär vi oss nästan allt genom att härmas. Vi ser vad våra föräldrar gör, säger, vad deras kroppsspråk säger, sen gör vi likadant. Vi lär oss skilja på mönster i beteendet, och lär oss till slut hur man gör.

Även när vi vuxit upp gillar vi att härmas. Särskilt gäller detta när vi är osäkra. Om vi är osäkra någon gång så gör vi ofta som någon annan som verkar ha koll eller som vi ser upp till, ibland utan att ens veta det. Detta känner ni säkert igen.
Vi gillar särskilt att härma dom som är störst, bäst och starkast. Dessa vill vi absolut likna, och vi kan gå ganska långt i vårt härmande av dessa.
Detta fenomen är grunden till mycket av vårt beteende – Mode, kultur osv, kan hänvisas tillbaka till att vi gillar att härma varandra, och speciellt de med hög social status.
Det har länge varit en hjälp evolutionärt sett, det har skapat en kännsla av sammanhang, vilket har hjälpt oss för att klara livhanken.

På detta sätt har människan fungerat i hundratusentals år, och så fungerar vi ännu idag. Men idag är situationen klart annurlunda än för 1000-tals år sedan, vilket vi inte riktigt är anpassade till.

Till exempel det stora globala informationsflödet vi ser idag, genom internet och olika medier, påverkar oss. Medan de vi såg upp till och härmade förut fanns i vår direkta närhet, finns de vi vill härma idag väldigt långt från oss, både bokstavligt och bildligt sett. De är dessutom 1 på miljarden, istället som förut 1 på i storleksordningen några tusen. I en sådan global "konkurrens" så är det mycket svårare att genom härmning likna och känna samhörighet med någon, som dessutom är så långt bort.

Tyvärr så tar vårt samhälle liten hänsyn till att människan är som den är. Ofta fäktas sådana här ideer och tankar bort av de okunniga, naturvetenskapligt illitterära ekonomerna som styr vårat land – för människan är ju alltid en rationell varelse….

Nä, låt oss bejaka våra inre härmapor istället, det mår hela sammhället bättre av.

GMO behövs!

Av , , 3 kommentarer 0

I Sverige idag råder en irrationell rädsla för GMO. En rädsla som hindrar utvecklingen på ett viktigt område, nämligigen vår matförsörjning.

GMO betyder GenModifierade Organismer. Det är alltså där forskare i lab modifierat t.ex grödor så att de exempelvis ska vara mer tåliga mot frost, insekter, torka, eller får någon annan bra egenskap.

I framtiden så beräknas jordens befolkning växa med 50% till 2050. För att då kunna mätta alla dessa munnar så måste vi göra allt vi kan. Detta inkluderar att använda GMO-grödor. Årligen går tonnvis med  mat, mat  för miljarder kr till spillo bara på grund av en irrationell rädsla.

GMO-motsåndet kommer ofta från religiösa grupper som inte vill att vi "leker gud", eller från sådana som inte vet bättre. De har ofta inga rationella eller vetenskapliga argument till varför det skulle vara skadligt.

Rätt hanterat är GMO minst lika ofarlig som traditionell avel eller växtförädling, bara mycket snabbare och effektivare. Och vi behöver denna typ av teknik för att kunna mätta alla.

I Asien, Sydamerika och Afrika är man positiva till GMO, och där sker en utveckling på den fronten, med bättre och säkrare tekniker. Kanske beror dettta på att man ser hunger på ett annat sätt, och inte tar mat för givet på samma sätt som vi gör i västvärlden.

Var är visionerna?

Av , , Bli först att kommentera 1

I den kontinuerliga skapandeprocessen av det sammhället vi lever idag så tror jag att vi har fastnat lite i vårt nuvarande tankesätt. Vi har byggt in oss i någon sorts paradigm där ekonomisk tillväxt och ytlighet är viktigt. Jag tänkte här vidga vyerna för vad man kan ha för mål och visioner med ett samhälle.

Ett samhälle bör vara anpassat för människor, och utgå från vad människor behöver. Till att börja med så måste man då veta vad en människa är. Fredrik Lindström har gjort en serie som sändes i SVT för några år sedan, som heter just "Vad är en människa". Den serien rekomenderas starkt.Det i är just i människan som allt bör bottna.

Vad behöver då en människa? En forskare som heter Maslow i efternamn har föreslagit en teori om detta, Maslows behovspyramid, eller ibland Maslows behovshierarki. Det är en pyramid med 5 steg.

Längst ner i pyramiden, i basen, hittar vi de fysiska behoven. Vi måste ha mat, luft, vatten, skydd från väder och vind. Detta bör vara fundamentalt för ett samhälle att kunna garantera till samtliga individer.

Steget ovanför benäms ofta behovet av säkerhet. Man behöver ha någorlunda säkerhet i tillvaron, att inte behöva ständigt oroa sig för matbrist, rånare, katastrofer, eller vad det nu kan vara. Människan är anpassad till att klara av sådana situationer, men klarar inte av längre tider av osäkerhet.

Ovanför det så finns ett steg för kärlek och gemenskap. Människan är en social varelse. Evolutionärt har det varit en fördel att leva tillsammans med andra människor, så därför har vi olika mekanismer för att tillse att det händer, att vi blir kära till exempel.
Vad gäller dagens samhälle, så är kärlek och gemenskap något som från samhällets sida ofta strutas i. Tidigare skulle jag nog säga att den sociala biten togs omhand av kyrkan, men i takt med sekulariseringens framfart så lämnas den biten ofta upp till den enskilde, med taskigt resultat som följd.
Jag brukar ofta använda bilden (säkert kraftigt romantiserade, tagit från filmen "dansar med vargar", som förresten också rekomenderas) av indianstammen. Alla känner alla, och man har en gemenskap inom stammen.
Idag i individualismens tidevarv är vi snarare uppmanade att vara självständiga än gemenskapiga.

Det 4e steget, då man fått ordning på de 3 stegen under, är behovet av uppskattning. Att man har en plats, något att göra, och blir uppskattad för den man är och det man gör. För att återigen jämföra med hur det är idag så är det knappast så. Den som skriker högst eller operear sig mest vinner, och då bara för att man skrek högst, inte för att man är den man är.
Detta är såklart svårt att på ett systematiskt sätt bygga bort, särskilt i en värld med alltmer billig energi och snabba kommunikationer. Vem uppskattar att du kan jonglera när det finns filmer på youtube där någon jonglerar 30 brinnande motorsågar? I en värld där allt mer styrs av datorer och maskiner blir uppskattningen för människan mindre. Lägger man därpå den blixtsnabba kommunikationen, med youtube, facebook och annat, så verkar man som enskild mycket sämre i den globala konkurrensen. Det som någon gjorde som var uppskattat hemma i bondbyn förra århundradet, är ingenting i dagens hypersnabba globala samhälle.

Sen kommer vi till det sista steget, behovet av självförverkligande. Detta är precis som det 4e steget svårt att på ett systematiskt sätt få till i en hypersnabb värld.
Vi är alla olika. En del har lång rygg, andra stora ögon. I dagens samhälle där alltfler konkurrerar om allt färre möjligheter så blir det väldigt jobbigt om man föds i en dålig sits. Dessutom får man veta hur bra det går för "alla andra", och att vi är på väg in i en kunskapsekonomi. Var finns plats för en vanlig människa i ett sådans samhälle, där dom vanliga jobben skickas till Kina? Återigen vill jag peka på indianstammen. De starka och drivna blev hövdingar, medans de mindre starka hade sin plats i stammen.

Nä frågan är om människan är byggd för att leva i det samhället vi har idag? Eller kanske om samhället idag är byggt för människan idag? Vi har på något sätt fastnat i tanken på mer ekonomisk tillväxt och högre BNP, och ignorerar det faktum att trots att BNP ökat med 5 ggr de senaste 30 åren, har livskvaliten minskat. Och är det inte livskvaliten vi vill åt? "Men livskvalite är ju så svårt att mäta, så vi tar det sen…"

Jag skulle vilja se att man börjar på en nytt papper och designar om samhället för att passa människan. Dock finns många mäktiga institutioner som är emot sådana reformer. För att få till sådana saker krävs kraftiga händelser tror jag, exempelvis krig, kollaps, eller motsvarande händelse av den digniteten.

Lyft blicken och se möjligheterna.

Uppfinningen som ändrar ALLT

Av , , 2 kommentarer 0

Varför behövs pengar? För att fördela energi och resurser. Behövs pengar om det finns oändligt med energi?

Oändligt med energi skulle förändra ALLT!

Tänk ett litet batteri du kan hålla i handen som skulle kunna ge 100tals kilowatt i effekt. Man skulle kunna driva bilar, plan, båtar, grävskopor, gruvutrustning, skogstraktorer, vanliga traktorer… ja allt med denna nya typ av energi, dessutom väldigt billigt. Man skulle kunna bygga en eldriven rälskatapult som slungar ut personer och material ut i rymden för några ynka kronor per kilo. Vanliga sateliter har effekter på några hundra watt, tänk er då en rymdsond som rushar iväg med några hundra megawatt!

Man skulle kunna syntetisera ammoniak med hjälp av haber bosch-processen, med vätgas från elektrolys och kvävgas från luften – där har vi gratis gödning. Och med gratis gödning och gratis drivmedel till traktorerna skulle vi även ha gratis mat.
Man kan pumpa vatten ur haven, koka bort saltet och pumpa in det i Sahara, i stor skala.
Detta är bara några exempel. Det är bara fantasin som sätter gränserna, och peak fantasy är ännu långt bort. I det närmaste gratis energi skulle förändra ALLT.

Men detta måste väl ändå vara science fiction?

En Italiensk ingenjör är bara månader bort med en presentation av ett 1 MW fusionskraftverk som utvinner kraft i storleksordningen motsvarande 500 fat olja ur 1 gram nickel! Varje år bryter man miljoner ton nickel, vilket i praktiken motsvarar oändligt med energi.
Likt då de första datorerna som var stora som rum, och man sa att det bara behövdes 3 st i hela världen, och hur datorer förändrats sedan dess – så kommer även denna uppfinning utvecklas.

Vi står med all sannolikhet inför en av de viktigaste upptäkterna någonsin, och mycket kommer förändras drastiskt under din och min livstid.

The human well being equation

Av , , Bli först att kommentera 0

För att bättre illustrera hur viktigt det är med energi så tänkte jag visa the human well being equation, eller välfärdsekvationen på svenska. Kjell Aleklett, professor i Uppsala har kommit på detta koncept. Den ställs upp enligt följande:

 

Human well being/HWB = Food&Water(E) + Economy(E) + Climate(E) + Security(E)

 

Det finns alltså 4 faktorer i denna ekvation: Mat och vatten, ekonomi, klimat och säkerhet. Som ni ser ovan står även ett E inom parantes efter varje faktor. Med detta menas att alla dessa är en funktion av hur mycket energi man stoppar in.  Jag tänkte gå igenom dessa punkter:

Mat och vatten – Det går åt väldigt mycket energi till maten vi äter. En stor del av den energin kommer från olja och gas. Gas är en viktig komponent i konstgödsel, alla jordbrukare använder traktorer, maten ska transporteras, osv. Man brukar säga att det går åt ungefär 7 kalorier energi för att göra 1 kalori mat på talriken. 2000 kcal som är ungefärligt dagsbehov för en person, motsvarar 2,2 kWh.

Ekonomi – Som jag tjatat om tidigare så är kopplingen mellan energi och ekonomi stark. Som tankeexpriment kan man försöka komma på ett sätt att driva ett företag utan att använda någon energi alls – varken direkt eller indirekt, typ driva en korvkiosk på Pluto – det går bara inte.

Klimat – Även klimatet är en funktion av vår energianvändning. De stora mängderna kol, olja och gas vi använder släpper ut stora mängder växthusgaser som värmer jorden och ändrar klimatet.

Säkerhet – Med begränsad energi så får vi en begränsning i den mat och de resurser vi kan använda. Detta kommer innebära högre konkurrens om tillgängliga resurser, vilket ökar risken för väpnade konflikter. Många av de krig som pågått har handlat om olja och andra naturresurser.

Så med en minskande oljetillgång så kommer vi få det sämre på samtliga punkter ovan, möjligtvis med undantag av klimatet – då det inte finns tillräckligt med fossila bränslen för att nå de nivåer som bland annat Al Gore varnat för.

Läs gärna mer om detta här och här.

Presentation

Vad är det här då?

En blogg där jag försöker förklara och analysera olika risker som vi står inför, främst inom energi och ekonomi-området.

Vem är du då?

Jag är en Civiliingenjörsstudent från Umeå som till hösten börjar Masterprogrammet i teknik och hållbar utveckling på KTH. Jag har ett stort intresse för de händelser vi nu ser i vår omvärld, med dyrare energi, mindre matproduktion, ökande skuldberg, osv. Jag tänkte här titta på vilka följder detta har, både globalt men även lokalt.

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se