Etikett: soprum

Det här med sopsortering…

Av , , Bli först att kommentera 7

1995 flyttade jag till en bostadsrätt i en HSB-förening. Denna förening låg i framkant när det gällde att sortera sopor! Det blev den naturligaste saken i världen. Därefter har jag bott i fyra andra bostadsföreningar och på alla ställen har det sorterats sopor. 

Så flyttade jag hit… 

Plötsligt skulle allt ner i soppåsen och ut i containern. Kändes helt galet. Faktiskt helt galet och fruktansvärt uråldrigt och antikt efter 15 års källsortering! 

Tanken var att OM man var intresserad kunde man ju dra iväg med skiten till sopstationen! Ty på andra sidan den häftligt trafikerade vägen FANNS förr i tiden en sorteringstation och tanken var väl att alla skulle dra vagnar, cyklar, pulkor lastade med hushållsavfall över den vägen (där inget övergångställ fanns).

Ett annat miljöovänligt alternativ var ju att ta bilen varje gång man ville dumpa reklamen och glasburkarna! Stationen tillhörde iNTE heller bostadsrättsföreningen!! Så försvann även den… Så då kunde ju inte ens dom ivriga bergsgetterna sortera längre. 

Kan säga att spotunnorna här varje vecka ser ut som dom brukade göra efter jul/nyårshelg i dom tidigare bostadsrättsföreningarna!

Tidningar har vi möjlighet att få kasta i egen tunna och OM någon skulle ViLJA sortera matavfall finns några bruna tunnor… Jippie… så inspirerande när glas, metall, plast, kartong och allehanda annat skall ner i soppåsen!

Det är ingen nyhet och det behövs inget geni för att förstå och inse att grunden för att få människor att sortera sina sopor är att det måste vara ENKELT, SMIDIGT, NÄRA och TiLLGÄNGLIGT! 

NU… 2013 har man sagt att det ÄNTLIGEN skall bli sortering i våra soprum. Jag vet inte om jag skall fnysa eller applådera. Jag är sjukt glad att få börja sortera igen, för att kasta ALLT i samma påse har känts som att ta ett gigantiskt steg tillbaka i miljötänk! Fullständigt bisarr i synnerhet när ens barn får lära sig i skolan hur det skall sorteras och hur vi skall värna om vår miljö!!!! 

Helgen brukade vara ett ypperligt tillfälle att få ut veckans skörd av förpackningar, så om du suckar och tycker det är drygt kan jag bara säga… -Var tacksam ty det är inte alls så dumt att få dra sitt strå till stacken och vara en förebild för kommande generationer!

//a 

Spiderwoman….*not*

Av , , 4 kommentarer 10

Mamma-ugglan är rädd för ormar. Vi snackar på gränsen till fobisk, hon vill inte se dom på tv, inte på Zürich-zoo, inte i terrarium, inte på klädtryck och absolut inte i naturen. Ändå har jag en så tydlig bild av hur min mor står med en spetsig, gigantisk spade och hugger huvet av en ilsken fräsande huggorm! När det gällde -då fixade hon det! (detta skedde för myyyyyyyycket länge sedan, jag vet att huggormen är fridlyst idag!)

Jag är på snubblande liknande nivå när det gäller spindlar. Hur ska jag uttrycka mig milt… Me NOT like! Dom är för rörliga, dom har för många ben, dom rör sig hit och dit.

I afton tog jag in  mina blommor som hängt ute på väggen utanför dörren. Tänkte låta dom komma in och dricka vatten under natten. Jag ska just börja noppa bort döda blommor när jag ser… iT! En stor fet spindel.. eller var det rent av en fästing. Nyfikenheten gjorde att jag blev tvungen att titta närmare. När jag konstaterat att det var en spindel tog jag ett steg tillbaks.

Mina tankar gick så här: Vad har jag hemma som jag kan spraya den med?! Ska jag ta ett papper och ta bort den? Jag ville inte ha den "lös" i mitt hem. Beväpnade mig med mycket hushållspapper för att knipa bort den äckliga lilla varelsen… Men när jag stod där slog det mig… Såg inte blomman ändå lite trött ut?! Jag menar… lite torr inne vid roten.. Jomen om man tittade noga så var det så, därför åkte BÅDA blommorna i en soppåse som knöts igen MYCKET noggrant. Sedan gick jag omgående till soprummet och hivade bort "problemet".

Balanserat värre… En liten spindel vs. kvinnan Resultat: Kvinnan -2 blommor… (men det var det banne mig värt!)

//a