Kategori: Stugliv

Epilogen & Anna the Hutt…

Av , , 3 kommentarer 18
Bild: Epilogen Podcast

 

Ding dong min Epilog är klar! Jag har satt punkt på mitt manus och jag har läst in hela min Epilog. Jag har skickat in mitt alster och nu är det i Epilogen Podcast händer. Jag väntar med spänning på att få höra hur mitt bidrag förvaltas. Mitt avsnitt kommer heta ”Under hans öga – Annas epilog”

Det är flera spännande avsnitt på gång och jag har inhämtat samtycke för att få använda bilden här på bloggen.

Det är en märklig punkt jag satt. Symbolisk på många sätt.

Jag har en ny spellista på min telefon som heter ”Framtiden” och där laddar jag ner låt efter låt som bara spritter av energi. För det är så, när man sätter punkt är man fri att skriva nya rader. När man sätter punkt är man öppen för nya vägar. Lite så är det just nu, vägarna är öppna det är bara att välja.

Jag har fått frågan om jag skulle vilja föreläsa, och det vill jag absolut göra. Jag har fått frågan om ett kreativt samarbete -Det vill jag verkligen skapa rum för. Jag har tagit upp tråden med min fantastiska tränare om att framöver starta våran pod som vi var på gång med för två år sedan.

Men framför allt har jag tagit upp tråden med kropp & själ och jobbet att koppla ihop de två för min känsla att vara Jabba the Hutt känns obehaglig. Det är också skrämmande att det krävs så långa promenader för att jag i överhuvudtaget skall BÖRJA att slappna av. Så jag skall testa en annan väg att slappna av. Typ göra tvärtom!

Det händer egentligen inte mycket, ändå händer allt. För livet är tillbaka. Jag har varit och tittat på mitt hem som snart är redo för mig, mitt liv och min bas! Jag sitter lika surmulen varje morgon med håret i min stökiga tofs å dricker mitt älskade kaffe. Idag tog allt en ny vändning.

I stugan lever vi nära naturen, vi har ett par Lappugglor som skall få sina ungar vilken dag som helst och vi spanar försiktigt, på håll, visar djup respekt för djuren i sitt känsliga utsatta läge. Denna förmiddag var dörren till stugan öppen, ljuva ljud smekte mina öron, fågelkvitter och sommarljud. Solen strålade, vattnet var helt stilla på sjön. Där sitter jag med min kaffemugg och in fladdrar en svala. På riktigt!

Jag började vifta med handen i en pekande rörelse åt min far som satt å rafsade runt i sina papper, ”FÅGEL” fick jag fram. Den flaxande varelsen fladdrade nervöst inåt för att göra en gir och hitta vägen ut! Farsan gick inte ens i gång utan det var bara jag som tycker att ”ett med naturen” börjat bli aningen för närgånget. Därefter gick vi ut för att spana på altanen, å tror ni inte svalan hinner in ännu en sväng, kör in i altandörren, för att sedan dra en lov över soffan och därefter flaxa UT! Då stängde vi samtliga dörrar.

Nu fattas bara Vegar & Vera, hararna som brukar hålla låda här. Det är smått förunderligt att få uppleva dessa små möten. Däremot betackar jag mig för kalabaliken som utbröt för ett antal år sedan när en av katterna bar in sin lilla leksak. Den väldigt levande musen som aktiverade hela stugan och som slutligen krävde allehanda verktyg för att skrapa fram det lilla livet där den kilat fast sig mellan murstock och köksinredning. Kofot var liksom inte nog!

Med detta avslutar jag min lilla betraktelse. Det är dags att skriva en prolog!

//a

En ren naturupplevelse…

Av , , Bli först att kommentera 20

Jag avhandlar en hel del bisarra ämnen i min ensamhet, det börjar kännas som att jag är redo för såväl lagerbladskrans som doktorshatt faktiskt.

Annat som ramlat i fokus denna helg har varit djurlivet. Såg en skogsmus (eller annan liten gnagare!!) som kom löpande längst vägen för att sedan dra upp för en snöhög i en rasande fart och sedan försvinna ner bakom kullen. Kan förstå poängen med att dom är snabba för den var väldigt exponerad på den vita snön och med tanke på att en slaguggla siktats i stugan gör den nog bäst i att hålla farten.

Hackspetten har hållit låda i aspen och det verkar som att den försöker mata in frön från fröautomaten i trädet?! Ytterst märkligt.

Mest märkligt kändes det nog ändå när jag fortfarande satt med morgontofs och kaffemugg och surmulen tittade ut, och ser en ren (!!!) segla upp bakom snön. ”-En ren” sa jag rakt ut varpå mina föräldrar undrade om jag var helt väck, tills dom faktiskt såg den ensamma renen som yrade runt utanför stugan. Den ensamma renen gick runt på skaren för att slutligen ge sig ut på isen och försvinna. Jag kan ju förstå att den äldre generationen trodde jag yrade, jag är inte jättefestlig att ha att göra med, jag kommer och går lite som en strövren, ut och in i storstugan, försvinner in i hörlurar och ljudböcker som jag inte kan koncentrera mig på. River upp min duk som för att jag inte begriper hur dom menar mönstret. Det är lite rörigt. Kände nog en viss samhörighet med renen som klev runt, tittade avvaktande på mig innan den helt lugnt strövade vidare.

Jösses, innan helgen fick jag ju lite input också! Så här i covidtider är det synnerligen inte det vanligaste. Jag var faktiskt på Ikea, kan inte för mitt liv begripa hur det förr i tiden kunde kännas som julafton att få besöka Ikea i Sundsvall. Jag hittade det jag kom för att finna och tog faktiskt en kaffe också -Måste verkligen berömma dem för hur de arrangerat fiket! Max en person/bord och de som vägrade blev tillsagda. På tal om covidvaccin börjar jag känna att jag tar vad som helst, sputnik eller Astra, ge mig bara något! Denna pandemi, i synnerhet förra våren, med karantän är allt annat än trevliga minnen. Den enda humorn med isoleringen förra våren är det faktum att två balar skithuspapper inhandlades som OM det var det som skulle behövas -Kanske för att bygga ett fort att gömma sig i möjligtvis! Med isolering och nedstängningar har våldet i hemmen ökat, kvinnojourer har fått jobba för högtryck för att hantera pandemins effekter.

Det är i alla fall en helt ny vår, naturen vaknar, jag ser knoppar på träden och försöker ta mig tid att betrakta det -Någonstans vet jag ju att just sådant skall vara bra för sönderstressade själar.

//a

The Sound of Silence…

Av , , 4 kommentarer 14

Att sjunga är rätt gott, det gör något med ens kropp och själ, man slappnar av, man blir glad. Jag tillhör den kategori som gärna sjunger och jag bryr mig inte om att omgivningen lider, faktiskt! Så jag har vrålat i min lilla stuga (där det ena dagen varit 14 grader för att under natten toppa 30 grader med medföljande behov av vatten och svår svettpanik!). Jag har vrålat The Sound of Silence (versionen från 2015 av Disturbed).

Denna fantastiska låt skrevs av Paul Simon som då var 21 år. Den var med på Simon & Garfunkels debutalbum som utgavs 1964 och blev inte direkt en hit, utan var tvungen att arrangeras om innan den exploderade. Japp, jag har googlat!

Anledningen är för att texten är fullkomligt fantastisk och det är väl egentligen texten jag verkligen lyssnat på -Vilket är ironiskt med tanke på låtens faktiska budskap.

Olika källor refererar till olika intervjuer, även livespelningar där detta skall ha förklarats och kort och gott drar jag slutsatsen att det handlar om människors bristande förmåga att kommunicera med varandra. Att vi ofta pratar utan att någon lyssnar. Eller lyssnar utan att höra. Den som är intresserad kan googla dra sina egna slutsatser.

Jag har varit ute och spankulerat, tagit pulsen på skogen och naturen. Det resulterade i att ett fågelläte behövde identifieras -Har inte lyckats ännu men en fågel är det som sitter och låter ute i träden och så pass högt att jag hör den genom väggarna. Högt och tjutande är det! Tänker inte ens försöka mig på att beskriva lätet. Min mor är så himla hjälpsam, sliter fram fågelboken och refererar till olika läten… typ tjiiirp tjiiiirp… Men på riktigt… vem känner igen ett läte med hjälp av dessa besynnerliga formuleringar? Har en nyvunnen respekt för fågelskådare som faktiskt GÖR det! Jag är inte där!

Jag gick utan musik och utan virkning för händerna för nu bromsar jag in. Det är tid för det och jag behöver verkligen vila, med det sagt har jag trots allt hunnit virka en duk! Återstår bara lite trådar som skall fästas.

Annars suddar jag runt i min lilla stuga och det är mycket som kommer ner på pränt med hjälp av penna och papper -Vilken frihet det är att kunna skriva ner sina tankar och funderingar, känslor, drömmar, mål utan att behöva berätta eller visa vad som skrivits. Eller att bli konstant störd så att det inte går att skriva…. Att vara fri i skrivandet är så oändligt viktigt för mig. Ingen skall någonsin ta ifrån mig den rätten igen.

Påsk firas väldigt diskret i år. Vill inget annat. Vill bara vara, gärna sova men det går så där, runt 03 klev jag upp och kokade kaffe för då hade jag snurrat i kylan och lackade ur. Därefter slocknade jag som ett ljus…

Ibland är det riktigt klokt att göra tvärtom!

//a

Älskade Norrland…

Av , , 2 kommentarer 24

Litet hus vid skogens slut…

 

  

 

Det är vår i södra Sverige och även här börjar man få feeling. Dock känns det kanske som att det kommer dröja innan krokusarna blommar, men å andra sidan vet man aldrig.

Idag har det varit ljuvligt, det droppade faktiskt från taken, har hunnit konstatera att både en ränngavel och en rännskarv läcker vatten. Fåglarna har kvittrat och två korpar kraxat. På en av bilderna syns en fågelholk och ett par talgoxar verkar vara spekulanter på det lilla boet.

Det är helande att vara i naturen. Det är mäktigt med träd, vidder och ljus. Jag älskar onekligen snön. Det är så vackert.

Det som varit mindre vackert idag är ordvalen när jag skottade fram min lilla stuga eftersom snön valde att sitta fastklibbad på spaden.

Jag ger tummen upp åt även denna dag!

//a

Packa ihop kappsäcken…

Av , , 2 kommentarer 21

Efter dagar med sol, bastubad kommer regnet. Jag har packat ihop vår teknikpark, våra kläder, luftvapen och softar en sista stund i de blommiga, sjukt fula badcrocsen!

Paniken brinner i knutarna då den mobila routern snart är nere på MB -Då behövs vardag, fast internetlina, jobbstart, skolstart och mera nöjen (på hemmaplan!).

Avsked suger, i synnerhet i regn! Då är det skönt att veta att vi ses i september igen!

//a

Elitbärplockare…

Av , , 2 kommentarer 16

Bakom knuten till vår stuga finns det fina ställen att hitta bär! För mig är det idealiskt att ha ställen nära tillhands då man aldrig vet hur gallgångarna vill ha det. Jag och Tarzan har hovrat, kollat läget, gått förbi kart och konstatera att ”några dagar till”…

Sedan kommer då dom där elitbärplockarna och bara svischar förbi och plockar allt det där man ”väntat” med att plocka för att man ville ge bären några dagar till att mogna.

Elitbärplockare är verkligen där för att dammsuga skogen på alla ätbara bär. Dom kommer sällan en eller två, det är ett smärre förband som hoppar ut ur allehanda minibussar. Det är helt enkelt ett jobb dom gör och dom gör det onekligen väldigt bra!

Att sedan stolpa ut på myren är som att komma in i en tom hangar där det bara ekar tomt och ihåligt. Kvar finns något ruttet bär, något enstaka litet gult som lyser bland allt det gröna men i övrigt är det faktiskt länsat!

Helt magiskt hur dom ens hittar alla ställen på dessa otillgängliga vägar som verkligen inte leder någonstans. Ett ställe hade i allafall detta elitförband missat, det som ligger bakom knuten -För det är jag överlycklig för jag har kunnat plocka lite bär och så kan jag ge bort till sånna där galningar som faktiskt gillar hjortron!

Jag upplever det väldigt avkopplande att gå runt och plocka bär, sätta sig ner mitt i skogen och bara njuta av att ha tillgång till sånna där platser. Jag kände mig supernöjd över att jag som amatörplockare fick min lilla låda med bär och sedan bara behövde gå 50 meter för att slänga mig på sängen igen 🙂

Annat är det med vedklyvningen -Ytterligare en totalt avkopplande syssla. Stå och lägga en klump i en maskin, trycka på en knapp och dra i en spak och långsamt höra hur träet knäcks. Det går inte att jäkta, kräver nada och ger en chans att lyssna på poddar eller musik. Tills Tarzan kommer vill säga….

Jag har nog aldrig stött på värre hetskorv än min egen far faktiskt. Herregud han kan ju stressa en sköldpadda till utmattning. Jag stod i min egen lilla värld och njöt igår så dök han upp, som inspektör! Han började riva loss bitarna innan det var helt klart, gormade åt mig att dra i spaken för att ”låt den inte gå hela vägen tillbaka!!” Han slängde in nya bitar, TRYCK PÅ KNAPPEN, och släpp spaken, håll spaken, tryck på knappen. Det var Göte i Sällskapsresan 2 som skulle fota hela familjen i en fotoautomat på en remsa…. Så jag gick!

När jag såg att han hittat något annat att hålla på med återgick jag till mitt filosoferande, trä som knakade och dofterna, bra musik och exakt det tempo som själva maskinen är avsedd att ha.

Tisdag och vardagen rycker närmare, samtalade med min läkare igår och är oerhört lycklig över att ha klarat ännu en sommar utan operation eller ingrepp. Staden börjar hägra och sjön lockar mindre och mindre…

//a

Hulk i bastun…

Av , , Bli först att kommentera 16

IMG_9533

 

Well, gårdagens bastubad blev lite sisådär!

Jag äntrade bastun lite senare än dom andra, och när jag satte mig ner tyckte jag att det luktade lite märkligt därinne -Där brukar det lukta varmt, rent trä och tvål! Nu luktade det lite… typ surt?!

En person stod med huvet nere i en vattenbalja och höll på att blöta håret, en annan satt och splashade vatten på kroppen och den tredje satt och avvaktade precis som jag. Personen som stod med huvudet i baljan sade plötsligt

”-Anna, kan du lukta på det här vattnet?! Luktar det konstigt?!”

Jag sniffade på vattnet och konstaterade att det luktade fullkomligt obehagligt, väldigt äckligt faktiskt. Personen som droppade vatten från håret började hulka, varpå jag började skratta så att det lät som en stor väsning eftersom situationen var så hilarious.

Samma person som droppade vatten från håret dök ner med hela huvet i stora vattentunnan och krävde att jag, som vuxen, skulle ner med huvet och lukta. Jag skrattade så att jag höll på kvävas men luktade i tunnan, det luktade lite grann som surströmming/mört. Den andre personen som hunnit splasha på sig vattnet började hulka.

Ju mer det hulkades desto mera skrattade jag, det blev en panikutrymning som hette duga när alla ville ut ur bastun samtidigt. Handdukar, badrockar skulle med samt en tvål för att kunna få bort det läskiga vattnet från kropparna.

Ute på bastubron skrattade jag så att jag vrålade medan två hulkade och en bad mig vara tyst. Ute på sjön satt andra anhöriga och fiskade och en undrade om det var en hund som skällde men den andre förklarade att ”-Nej, det är Anna som skrattar!”

En sprang upp till duschen med Molton Brown i högsta hugg, hulkandes längt stigen, två kastade sig mot sjön och jag försökte också ta mig ner till sjön för att bada. Jag bara skrattade, åt ljuden, åt minerna, åt hela situationen. Det var för kallt i vattnet, det var för crazy och bara helt fel kväll att bada när bastun evakuerats och inte fanns till förfogande.

När alla lugnat ner sig och slutat hulka och skratta kunde vi konstatera att det var det låga vattnet i sjön som gjort att vår pump låg i botten. Svägerskan spolade ur systemet och fick slutligen fram det rena, icke surströmingsosande vattnet.

Idag finns alltså möjlighet att få testa igen, om man känner för det!

Här börjar det packas och röra på sig på alla fronter. Vem vet, man kanske rullar in som självaste JAS 39 Gripen i stan och gör en helg med tvättmaskinen helt enkelt?!

//a

Miss Wet t-shirt…

Av , , Bli först att kommentera 18

IMG_9528 IMG_9527

 

Idag har det varit sommar och sommar innebär vattenballonger i parti och minut! Alltså har jag kastat och dom andra skrikigt -Sedan, av någon okänd anledning, blev det tydligen så att det blev JAG som blev måltavlan och det slutade med att jag fick en hink vatten över hela ryggen… Väldigt festligt!

Det är väldigt flexibla aktiviteter -Det skjuts hejdlöst med allehanda luftvapen, det fiskas som att det skall bunkras för vintern och det söks hjortron på myrar.

Nu är det afton och inte ens denna tid börjar aktiviteterna avta -Nej nej, vissa drar iväg med täckjackor, doftande mygga, iförda kepsar och gummistövlar för att fiska medan andra drar på sig badkläder och gör sig redo för bastu med tvagning och bad i den relativt kalla sjön.

Själv växlar jag ryck med yatzy, virkning eller bara slö slapp vila på någon tillgänglig säng! Tupplur är grymt underskattat! So far har jag bara tränat på solhälsningen rent mentalt -Bör verkligen be om en genomgång imorgon!

Igår var det lite körigt när jag var ute och körde på kvällen… Typ alla bisarra vägförhållanden samtidigt -Stundtals sjukligt motljus av den dalande starka klara solen i kombination av blöt vägbana! Nästa kompakt dimma som att köra genom ett vaddmoln utan sikt åt något håll. Det var bara att köra lugnt och förskitigt och vara redo för typ alles.

När jag relativt sent svängde in på den lilla lilla stigen blev jag lite fundersam om jag hade en älgkalv på vägen -Men nejdå, jag hittade bara Tarzan som var ute mitt i natten och höll på med vägvård! Han fick vackert åka med mig till stugan och avsluta dagsverket för den dagen.

Här har jag hört att det vankas abborre till kvällsfika, så jag skall borsta tänderna och ge mig ut i min lilla kabyss, vill inte ha någon allergiattack med klåda och kli i halsen!

Men först… bastu!

//a

Barska badtanten…

Av , , 2 kommentarer 14

Jag kommer ihåg dom barska tanterna på badhuset! Ni vet dom där damerna som gick runt i någon form av ”städrock” med bälte i midjan, gula skurhandskar och så var dom beväpnade med en rejält grov vattenslang i duschen.

Som barn på skolbadet hade jag en ryslig respekt för damerna, eller rättare sagt jag var faktiskt rädd för dom! Deras uppgift var att stå med en tunna med tvättsvampar och kontrollera att alla ungar klädde av sig naken och tvålade in sig innan badet. Jag vet inte om tanken var att skjuta oss med vatten om vi försökte slippa -Men det kändes onekligen så!

Idag har jag fått någon form av respekt för dessa damer, ty denna kväll har jag suttit ute i en solsol i halvregn med en trädgårdsslang i ena handen och med den andra har jag viftat. Jag har haft vaktpasset när det skulle bastas!

IMG_9505

Jag har, varit barsk. Jag har fått storma in i bastun i jacka och gummistövlar och gormat om att ”deltagarna” skall passa sig för det heta vattnet, att dom får lägga av med att kasta vatten, att dom skall sluta hålla på med skum, att dom ska skärpa sig annars åker dom upp!

En spontan skumkatastrof avslutade vaktpasset och nästa mamma fick ta vid för att skura reda på bastun medan jag marcherade runt med gummistövlarna och organiserade avduschning iNOMHUS!

Det får i alla fall räcka så med badtantserfarenhet, det får räcka med barskheten. Nu vill jag bara njuta vidare i solstolen, i kylan, ösregn, duggregn och vara helt crazyglad när solen tittar fram!

Även torrbollar kan minsan roa sig på semestern!

//a

All in…

Av , , Bli först att kommentera 18

Är det holliday då är det! Alltså har jag bastat och tagit ett svinkallt dopp i regnet. Inget dåligt väder bara tråkig attityd -Hrmmm!

Nåväl det piskar på rejält, lilla sovstugan är som en varm, mörk kokong och jag har sovit som sövd under narkos!

Just nu organiseras någon form av fiske men jag tänkte njuta av ljudet av regn mot stugtaket 🙂

Lördag när det bara ÄR!

//a