När livets märkliga pussel blir obegripligt, när bitar saknas, när motivet är oklart, när bitarna bryts lös… Då behöver vi vänner, familj, människor som kan hjälpa oss att lägga ihop oss själva.
Därför blev denna kväll oerhört uppskattad.
Jag och min fina vän gick iväg och åt middag på lokal -Trevligt att få äta KÖTT och inte behöva laga till det eller diska efteråt! Det vi kunde konstatera var att båda faktiskt mår bra. Det är ingen kaos eller oreda, det är inga bitar som är åt fanders utan livet var -för oss båda -lugnt! Det är viktigt för mig att få tid med mina vänner även när livet är gott. Att inte hela tiden bara ligga an på varandra när allt är het uppfuckat!
Jag tror det är just det som är att vårda vänskap. Att finnas där i både ljus och mörker.
Då vi nu båda mådde så himla bra avslutade vi våran kväll tillsammans med att ta oss an mitt eländigt komplicerade pussel.
Jag hade lyckats lägga ramen och några bitar till. Har sorterat och vänt på bitar in absurdum denna vecka. Men tillsammans, i lugn och ro, började vi vända på bitarna OCH foga ihop dem….
Min väninna lyckades lägga flera bitar högst uppe (OCH påbörja konturen av månen!!) och jag lovade henne att det inte skulle gå obemärkt förbi…
Tack för hjälpen fina M! Tack för en härlig kväll tillsammans där vi äntligen fick prata till punkt… (typ!).
När min kompis gått hem till sitt fortsatte jag pusslandet själv!
”Cujo & Vargen”
Så med katten som sällskap (som så vänligt värmde upp bitarna) lyckades jag äntligen få fram vargen! Det var en efterlängtad syn på så många nivåer!
Mina vänner, jag älskar er ni är livsviktiga för mig!
//a
Kommentarer som inkommit