Hanssons spaning

IT, digitalt liv och nya medier

40 000 kronor för bästa appen

Av , , Bli först att kommentera 0

Med de nya smarta mobiltelefonerna, läsplattor och andra  uppkopplade prylar som allt fler bär med sig har behovet av så kallade appar blivit allt större. Det finns appar för snart sagt allting, från nyhetskanaler som Sveriges Television och Sveriges Radio till träningsappar som registrerar hur man springer i skogen, appar som hjälper dig att hitta hus till salu eller små spel som Alfapet.

I framtiden kommer vi också att få fler appar som knyter an till Umeå. Tävlingen App Challenge Umeå har nämligen utlysts för att fånga upp alla kreativa krafter som lärt sig hur man utvecklar dessa appar. Första pris är 40 000 kronor vilket kan vara lockande för många, inte minst alla de studenter som under sommaren går på den knökfulla kursen i apputveckling på Umeå universitet eller utvecklare som sitter på företag i regionen.

Ska bli intressanta att följa om dessa och andra kan komma fram med smarta lösningar i app-väg som gör det lite enklare att leva i Umeå med hjälp av mobiler.
 

Bokhandelsdöden i Västerbotten

Av , , Bli först att kommentera 0

1970 hade alla kommuner i Västerbotten en egen fysisk bokhandel. Idag, 40 år senare, har elva av länets femton kommuner tvingats se sin fysiska bokhandel stänga igen. Gör det något? Kan Västerbotten leva gott utan sina bokhandlare? Räcker det om vi köper böckerna över internet? 

Enligt Svensk Bokhandels statistik saknar var tredje av Sveriges kommuner en riktig bokaffär. 96 av 289 kommuner står utan bokhandel, de flesta av dessa ligger i Norrland, många i Västerbotten. Nordmaling, Vännäs, Robertsfors, Vindeln, Bjurholm, Åsele, Norsjö, Dorotea, Storuman, Vilhelmina och Sorsele är alla kommuner utan egen bokhandel. I Västerbotten är det bara fyra kommuner som har en bokhandel (Umeå, Skellefteå, Lycksele och Malå).

De senare årens konkurrens från e-böcker och internethandel är en av orsakerna som pekas ut mot denna bokhandelsdöd och frågan om bokhandelns överlevnad är mycket aktuell. I samband med höstens Bok & Biblioteksmässa i Göteborg arrangeras konferensen Framtidens bokhandel 2011 och som illustration till konferensinbjudan har arrangören Svensk Bokhandel valt en robot. Kommer bokhandelns expedit att ersättas med en robot?

Författaren Katarina Mazetti, tidigare verksam i Umeå som författare och radioproducent, varnar för utvecklingen i en debattartikel på Svensk bokhandels webb och hon menar att ett köp av böcker på internet inte kan ersätta den fysiska bokhandelns service. Mazetti skriver:  ”… bokaffärer läggs ner i rask takt eftersom de inte kan konkurrera med billiga internetböcker. Och om ni tror att det är bara bra att böcker är billiga – tänk er att ni enbart kunde köpa ost via internet, aldrig få provsmaka, eller få expertråd i en butik!”

Men bokhandelsdöden är inget avgränsat Norrlandsproblem, det är ett globalt fenomen.  I Australien har en debatt om bokaffärernas framtid blossat upp sedan näringslivsminister Nick Sherry hävdat att fysiska bokaffärer kommer att vara utraderade i landet inom fem år.

Enligt Guardian har ministern sagt: ”Jag tror att om fem år kommer du inte se en bokhandel, förutom några specialistbokhandlare i huvudstäder. De kommer att upphöra att existera på grund av det som händer med internet-baserad distribution”.

Uttalandet har gått som en chockvåg genom Australiens bokbransch och minst sagt upprört landets bokhandlare. De hävdar att ministern skjuter en hel bransch i sank när han gör sig till tals för sådana framtidsprognoser. Bokhandlaren Jon Page skriver exempelvis på Twitter som en kommentar: ”e-böcker är inte ett hot mot den lokala bokhandeln de är en möjlighet. Vi är inte en död eller döende industri”.

Men minister Nick Sherry står på sig och svarar på Twitter att det är roligt att se en så livlig debatt om bokaffärer i den digitala tidsåldern. Han fortsätter hävda att de fysiska bokaffärerna kommer att få det mycket svårt i framtiden, även om han, liksom andra , gärna läser böcker. Ministern skriver: ”Jag är själv en bokälskare och jag har ingen läsplatta. Jag är traditionell, men helt tydligt tillhör jag en utdöende art”.

Frågan vi alla får ställa tillsammans är: Kan Australien överleva utan sina bokhandlare? Kan Västerbotten leva gott utan sina bokaffärer? Måste vi ha fysiska bokaffärer i länet? Räcker det inte med att vi kan köpa böcker över internet? 

Det är viktiga frågor att ställa i Västerbottens län där Umeå utsetts att vara Europas kulturhuvudstad år 2014.

Apberget läggs ner och delar av samtidshistorien förvinner

Av , , 1 kommentar 2

När nätcommunityn Apberget nu släcks ner så försvinner också en del av vår viktiga lokala samtidshistoria. Framtidens historiker, museipersonal och etnologer kommer inte att kunna ta del av den ungdomskultur som tog sig uttryck på sajten som samlade snart sagt alla ungdomar i norrländska städer som Umeå, Lycksele, Skellefteå och andra under loppet av några år. Obönhörligt trycks delete-knappen ner över denna del av vår samtid.

Att nätcommunityn Apberget går i graven är väl inget att gråta över, kan tänkas. Sajter kommer och sajter går, det startas nya, somliga läggs ner, och att Apberget nu får stänga sin inloggning är en naturlig följd av att användarna gått vidare till andra platser på nätet, främst är det säkerligen Facebook som tagit över trafiken.

Samtidigt måste konstateras att Apberget under några år var en mycket viktig del av ungdomskulturen i Umeå, Skellefteå, Lycksele, Örnsköldsvik och några andra norrländska kuststäder. Det var på Apberget man höll kontakt, kollade av vad som skulle hända till helgen, fick veta vilka konserter som var på gång och spanade på förälskelser.

Men här fanns också utrymme för livets svåra stunder. Ett exempel är efterspelet till en trafikolycka som skedde under höstlovet 2009 på Samdbacka i Umeå då två ungdomar tragiskt avled. Minnesstunder ordnades i skolor, kyrkor och på torget i Umeå för att hjälpa kamrater och vänner att bearbeta sorgen och förstå vad som hänt.

I samband med detta skrev jag på denna blogg: ”Att få mötas, att få hålla i varandra, känna närhet, är en nödvändighet. När det är en olycka som i detta fall blir också platsen där det hände en viktig mötesplats där ljus tänds och minneslappar kan läggas ner.

Men också internet har blivit en viktig plats när unga behöver bearbeta sin sorg, inte minst genom och skicka en hälsning till den som gått bort. Eftersom så gott som alla unga har ett användarkonto på någon sajt eller en egen blogg med en gästbok kan man gå in och skriva hälsningar också efter det att personen inte längre är i livet. Vi ser hur det händer just nu på Apberget i samband med bilolyckan.”

När nu Apberget läggs ner försvinner också alla dessa inlägg. I framtiden kommer vi inte att kunna gå tillbaka och ta del av dem för att få en djupare förståelse för hur ungas sorg tog sig uttryck på nätet under början av 2000-talet. Västerbottens Kuriren, som idag äger Apberget, uppmanar alla medlemmar på sajten att ta hem det material som man vill spara, men förmodligen kommer få att orka göra detta, och säkerligen kommer ingen att spara de mägder av meddelanden och inlägg som skrevs i samband med olyckan på Sandbacka. Inte heller andra liknande händelser kommer att sparas.

Detta är baksidan med sajternas roll i vår vardagskommunikation. När de försvinner går vi också miste om de digitala spår som kan hjälpa oss att djupare förstå vår samtid.   
 
Att Apberget varit viktigt för många syns i kommentarsfälten till artiklar om att Apberget läggs ner. Signaturen Mamma till tre skriver: ”som förälder till tre döttrar vet jag att Apberget var jätteviktigt för ungdomarna, det var där dom knöt kontakter, höll kontakter med gamla och nya bekantskaper och höll koll på allt som hände”

Medan signaturen Wu, som var en av ungdomarna som hängde på Apberget, berättar om hur Apberget var under uppväxten: ”För några år sedan, under dess storhetstid, var Apberget det jag kollade först på morgonen och sist på kvällen. Alla fantastiska karaktärer som skrev dagboksinlägg, lade upp bilder och tipsade om länkar gjorde livet så vansinnigt mycket roligare.”

Apberget släcks nu ner och med försvinner en del av vår viktiga lokala samtidshistoria. Delete.
 

Patienter surfar från sjukhuset

Av , , Bli först att kommentera 0

I fortsättningen kan du som patient på sjukhuset koppla upp dig mot internet från din sjuksäng. Då blir det kanske Spotify i hörlurarna medan du väntar på ronden. Surfa på nätet för att få veta mer om medicinen du tilldelats. Kanske skriva på Facebook om sjukhusmaten. Svara på jobbmail. Ordna med räkningar via internetbanken. Titta på webbtv i alla playkanaler, lyssna på webbradio och spela Angry Birds eller andra datorspel.  

Nu är detta inte något helt nytt eftersom nya smarta telefoner och mobilt bredband redan används en hel del från sjukhus. Det är till exempel inte helt ovanligt att nyblivna mammor och pappor rapporterar ut på internet hur förlossningen går. Här kan du lyssna på Helena som berättade på internet om hur hennes förlossning gick.

"Tack för alla hälsningar! Bebisen är konstaterat på g nu, öppen 3 cm och täta värkar. Nu ska jag bara få ut den!", skrev hon till exempel på Twitter på internet.

Nu vill Västerbottens läns landsting att alla ska kunna få denna möjlighet att höra av sig till omvärlden. Den som använt sin dator på hotell kommer att känna igen sig. Precis som för hotellgästen får patienten ett nytt lösenord för varje påbörjat dygn och sedan är det bara att surfa gratis på sin egen dator.

– Vi vill att både patienter och anhöriga ska kunna leva sina liv så normalt som möjligt även när de är på sjukhus. För en egenföretagare som går på njurdialys och måste ligga still flera timmar i veckan kan den här möjligheten vara avgörande för företagets fortsatta existens, säger it-strateg Göte Lindahl på landstingets enhet för Informatik i ett pressmeddelande.

I pressmeddelandet menar man att en internetuppkoppling för patienten till och med kan vara bra för hälsan.

– Alla patienter eller anhöriga som är drabbade av sjukdom mår bättre och kan tillfriskna fortare om livet är så likt det vanliga som möjligt, förklarar it-strateg Göte Lindahl. En känsla av celltillvaro är inte önskvärd.

Det patientnära nätverket har redan testats ett tag på barn 4 på Norrlands universitetsjukhus i Umeå, dvs. på avdelningen för tidigt födda barn, där föräldrar ofta ligger inlagda under en längre tid. Men nu öppnar man också för andra avdelningar och tanken är att alla patienter på sjukhusen i Umeå, Skellefteå och Lycksele ska kunna använda sig av den nya tjänsten.