Som riksdagskandidat har jag fått fylla i SVT valkompass, där ni finner en del svar på den frågan! Men självklart mest om mina politiska åsikter. Granska och fråga gärna om ni undrar över något!
Här hittar ni svaren! 
Kategori: Bestäm själv!
Vi kan skapa idyllisk omsorg!
Tänk er ett boende där äldre människor kan bada bastu, baka mjukkakor när de vill, får återkommande musikaliska uppträdanden, har tillgång till biljardbord och spelar boul på gården. Ett boende individers kunskaper tas tillvara och uppmuntras att starta en studiecirklar för att lära ut till andra jämnåriga om hur exempelvis en akvarellmålning går till och där man umgås med andra i samma ålder nere i det lugna och härliga samvarosrummet för att när tröttheten smyger på åka hissen upp till sin egna lägenhet.
Allt inom samma byggnad.
2009 när jag började jobba inom äldreomsorgen gled mina tankar bort till ett boende som kunde skapa livskvalitet för de äldre. Där det lilla extra, guldkanten i tillvaron, stod i fokus. Under mina år i äldreomsorgen upplevde jag motvind för att varje dag sätta guldkanten i fokus. Omsorgen var strikt formad efter ett kommunalt styrdokument där inga större svängar fick tas ut. Egna idéer innebar att likvärdigheten var hotad, vilket krävde att alla avdelningar i så fall behövde göra samma sak.
2011 när jag började inom hemtjänsten kände jag att omsorgens organisation måste förändras. Det var allt för många som satt ensamma i sina lägenheter och inte stimulerades till aktivitet på dagarna. Många kände inte orken, men orken berodde inte på knoppen- utan på att kroppen inte bar för längre resor. Krånglet med färdtjänst, buss eller att inte kunna styra exakt när och var blev för stora hinder.
Igår var jag på studiebesök på Bäckbacka trygghet- och trivselboende. Det var en fantastisk upplevelse. En upplevelse som faktiskt gjorde mig rörd, eftersom att det var verkligheten av vad jag att funderat på under mina år inom omsorgen. Den idyll man möts av, livsglädjen och livskvaliteten fångade mig. Beskrivningen av boendet här ovan är det jag fick se och höra under mitt besök. Och trycket för att komma dit är stort. Hundratals står i kö för att få en lägenhet.
Bäckbacka är enligt mig ett resultat av när en mångfald av idéer får förverkligas. Ett resultat av när ett behov hos en målgrupp uppmärksammas och snabbt kan omsättas till verklighet genom att privata initiativ får och kan tas. När fler än bara kommunen äger rätten att bestämma får fler människor bidra med sina idéer och investeringar.
Det är just det här som svensk vård och omsorg behöver. Fler idéer.
Men om fler idéer ska bli verklighet behövs också möjligheten till att privata initiativ får tas och att privata pengar tillåts få göra vinst. Först då kan risken med att pröva sina idéer också vägas upp av möjligheten att få avkastning på sina pengar. Tyvärr verkar vinstförbud ha högre prioritet än idéerna och kvaliteten för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Även fast inte just Bäckbacka skulle behöva påverkas, skulle förutsättningarna för nya idéer i annan omsorg kraftigt begränsas i och med ett vinstförbud. Det skulle bidra till att den form av strikt hållna kommunala styrdokument skulle bli norm igen. Det är en tid vi inte vill tillbaka till. Äldre vill bestämma själv, vill ha valfrihet och kräver högre kvalitet. Då krävs också att vi bejakar privata idéer och initiativ och ser dem som en möjlighet och inte som ett hot.
#bestämsjälv
– Vill du ge förutsättningar för nya idéer inom omsorgen?
Esbati visar V:s människosyn!
Klass mot klass. Människa mot människa.
Vinnarna i paradgrenen att ställa grupper mot varandra torde mest troligt gå till Vänsterpartiet. De har emellertid fått vandra fritt i analysmetoden och blivit rumsrena bland gemene svensk. Tydligast kan Vänsterpartiets människosyn skönjas i ungdomsförbundets politik och kampanjarbete. Det är gamla nidbilder om företagare som målas upp som tjocka direktörer, rika som skor sig på fattiga och arbetare som är underkastade arbetsgivare.
I söndagens SVT-debatt om arbetsmarknaden aktualiserades åter denna typ av uppdelning och fördomsfulla hållning till människor och jobb.
Vänsterpartiets företrädare Ali Esbati, som uppmanade folk att ”röka ut överklassen”, sa då såhär på frågan om RUT-avdragets existens:
”Jag tycker att det är fantastiskt att vi har en integrationsminister som det första han tänker på när han tänker på invandrarkvinnor är att de ska jobba i rika människors hem. Det du säger är att vi inte bara ska acceptera att de stora klyftorna leder till att fler skaffar sig tjänstefolk, vi ska dessutom subventionera det med statliga medel.”
Esbati pratar alltså om ett avdrag som möjliggjort för exempelvis pensionären och barnfamiljen att få hjälp i hemmet.
Esbatis formulering reflekterar helt och fullt det förakt som vänsterpartiets ideologi ger uttryck för. Det är en syn på människor där några anses mer värda än andra beroende på vilket yrke de har och vilka arbetsuppgifter som utförs. Det är en sorglig syn som borde förpassats i graven med Marx.
Men jag har en uppmaning till Vänsterpartiet. Ring gärna upp de företag som startat upp och expanderat tillföljd av RUT-avdraget. Fråga tanten eller farbrorn som känner att inte orken räcker till för att städa lägenheten. Fråga gärna de som fått sitt första jobb genom reformen och som dagligen får hjälpa andra människor med för dem viktiga saker. Ring upp och fråga ifall de ser sig som tjänstefolk! Och när ni liks är på gång, ring hemtjänst-personalen i kommunen och fråga dem med.
#bestämsjälv
– Vilket syn vill du ha på företagande och arbete?
Ni skapar inte jobb S!
Om politiker kunde skapa jobb i den utsträckning som Socialdemokraterna (och självklart Vänsterpartiet) anser skulle det knappast behövas några företagare. Politiker skulle bli de nya entreprenörerna. Precis som Socialdemokrater i dagens VK försöker påvisa.
I klassisk socialistisk anda haglar nu ”jobblöftena” från Socialdemokraterna. Med en trollstavs magi ska sysselsättning ”garanteras”, nya jobb ”skapas” och pengar tas från skattesänkningar till ”fler sjuksköterskor”. Som ett brev på posten levererar de fram 20 000 nya traineeplatser i omsorgen till en summa pengar som får vem som helst att klia sig på huvudet.
När politiker lovar att skapa jobb genom att förflytta pengar från det privata till det offentliga ska minsta lilla kritisk ådra pulsera av skepticism. Det är sådana politiker som gärna använder ”subventioner” när människor och företag får behålla mer av sina egna pengar. Precis det gör företrädarna för Socialdemokraterna i Västerbotten idag.
Artikeln är väldigt klassisk. Märkliga samband, motsättningar och dikotomier används. Det är restaurangmomsen företrädarna vill åt. Det helt ologiska scenariot man försöker bygga upp är att valet står mellan billigare mat på krogen och fler jobb. Det är en mycket förenklat resonemang som inte har något med varandra att göra.
Den kortsiktiga effekten av sänkt krogmoms har bidragit till 4000 nya jobb och sänkt priserna med runt 4 procent. Effekterna förväntas bli över 6000 nya jobb och ännu lägre priser. Läs här och här. Därtill visar Skatteverkets rapport att reformen lett till ett minskat fusk motsvarande 700 miljoner kronor (!). Jobben har dessutom gått till de som står längst från arbetsmarknaden, vilket i sammanhanget, är kanske bland det viktigaste. Restaurangbranschen är ett första jobb för många och en mycket viktig väg in för att lära sig arbetslivets gång. Socialdemokraterna förslag är till stor del jobb för utbildade, inte för de långt från arbetsmarknaden. Det kommer slå direkt mot de som redan nu har det tuffast.
Men det nämns inte.
Istället ska pengarna tas från företagarna och placeras i händerna på Socialdemokrater (och miljöpartister och vänsterpartister?) som ska anställa folk i offentlig sektor.
Och det är det enda Socialdemokratisk jobbpolitik kokar ner till. Höj skatterna på vanligt folk, ta mer pengar från småföretagen och lägga dem på offentliga jobb. Men för att välfärden ska bli bättre måste kakan vi äter på bli större. Det blir den endast om vi har bra villkor för företagande som genererar mer skattepengar som sedan kan fördelas i välfärden. Istället minskar kakan om kostnaderna för välfärden vältras över på företagen som får sämre förutsättningar att konkurrera. Det är varken en jobbpolitik, eller en hållbar sådan, värd namnet.
#bestämsjälv
– Ska politiker eller företagarna skapa jobben?
Lokalföretagare ryter ifrån!
Idag skriver ett flertal lokalföretagare i Umeå om farhågorna av ett regeringsskifte, som skulle innebära höjd restaurangmoms och höjda arbetsgivaravgifter för unga. Det är förstås bara några av förslagen som direkt skulle slå mot de undertecknades branscher och som innebär sämre förutsättningar för unga på arbetsmarknaden. Indirekt skulle den splittrade rödgröna koalitionens skattehöjningar på arbete, kapital, drivmedel, RUT-företag, vinstförbud för välfärdsföretag m.m även innebära negativa konsekvenser för Sveriges konkurrenskraft, antalet jobb och den välfärd vi vill finansiera.
Det är bra att fler ur verklighetens folk nu debatterar och visar på vad förslagen får för konsekvenser. Det borde fler göra. Här nedan finns dagens debattartikel inklistrad!
#bestämsjälv
– Vilka förutsättningar vill du ge unga på arbetsmarknaden?
Något av det bästa med våra jobb är att vi kan erbjuda unga människor jobb i en bransch som växer mer än alla andra. Vi ser hur människor, varav vissa aldrig tidigare haft ett arbete, utvecklas och växer med uppgiften.
Många lär sig att bli ansvarstagande och serviceinriktade individer. Vissa av dem stannar och utvecklas i branschen och kanske gör karriär i restaurangnäringen.
Andra tar med sig sina erfarenheter och söker sig vidare till en annan bransch. I ryggsäcken har de med sig erfarenheterna av att vara en del av en arbetsplats, att bemöta människor och att ta ansvar för sig själv och andra.
Det är ovärderliga egenskaper som vilken arbetsgivare som helst efterfrågar. Och ovärderliga erfarenheter för den unga individ som vill försäkra sig om att inte hamna i utanförskap och arbetslöshet.
Besöksnäringen, där restaurangnäringen är en viktig del, utgör en av de viktigaste tillväxtnäringarna.
Och den växer stadigt tack vare de förbättrade förutsättningarna som råder i dag.
Det är här som alltfler jobb skapas
I dag är det samma moms på köttbullen som rullas i våra restaurangkök som det är på den fabrikstillverkade köttbullen i butiken. För oss är det självklart att det ska vara så. För oss är det obegripligt att vi riskerar att bestraffas med en högre momssats för att vi anställer människor som serverar köttbullen.
Vi verkar i den bransch som fortfarande har de minsta marginalerna och de tuffaste förutsättningarna när man ska nyanställa eller investera i verksamheten.
Båda politiska blocken betonar vikten av att människor arbetar för att vi ska kunna bekosta vår välfärd, med ambitiösa mål inför 2020.
Men är det då verkligen rätt metod att dra undan mattan för de företagare som har möjlighet att skapa dessa arbeten?
Anders Alfredsson
Allstar och Invito, Umeå
Gunnar Bäckström
Hotel Uman, Umeå
Mia Karlsson-Jonsson
Rex, Umeå
Anna Larsson
Nygatan 57, Skellefteå
Petter Thylin
Tapas, Umeå
Birgitta Wikström
Hotel Botnia, Umeå
Westerlinds långa näsa
”Hans blir inlåst i en bur och Greta får jobba som slav under tiden de båda göds upp för att bli mat åt häxan.”
Så summerar Folkbladets vikarierande ledarskribent Linda Westerlind retoriskt branschorganisationen Visitas kampanj Dubbelstöten. Kampanjen som syftar till att lyfta farhågorna vid borttagandet av den sänkta krogmomsen och sänkta arbetsgivaravgifterna för unga.
Vänstern i Sverige har gått i taket och kallat kampanjen för skräckpropaganda. På Nyheter24 försökte man slå hål på kampanjen genom att kika i årsredovisningar för ett företags antal anställda och under Almedalen blossade missnöjda vänsterröster upp igen då Visita uppmanade Stefan Löfven att förklara effekterna av att höja avgifter och skatter igen.
Nu tar ledarskribenten på Folkbladet upp kampanjen igen. Eftersom argumenten är påfallande osynliga byggs retoriken upp med sagan om Hans och Greta som utgångspunkt. Genom att ta till halmdockor får hon citatet ovan att verka som slutstationen av Visitas kampanj. Genom att skapa en dikotomi mellan lägre avgifter för att anställa och arbetstrygghet målar hon upp hur Visita skulle stå för oreda på arbetsmarknaden.
Den är en mycket ful retorik och ger lite till diskussionen om hur fler unga ska kunna ha ett jobb att gå till.
För det första så har alla företag anslutna till Visita kollektivavtal. Med en googling var den nöten knäckt. För det andra har Visita och kampanjen om dubbelstöten inget med arbetsvillkor att göra. Den syftar helt och fullt korrekt till att belysa hur en bransch, som består av 40 procent ungdomar under 25 år, kommer påverkas av högre kostnader för att anställa unga och för att sälja sina varor.
Precis som Westerlind skriver har många unga en svag ställning på arbetsmarknaden generellt. Men det är just därför riktade åtgärder gjorts för att skapa bättre konkurrensförutsättningar för den här gruppen, genom minskade arbetsgivaravgifter. Just därför har en bransch som är vägen in för många unga också fått lägre moms. Westerlind och vänsterkooperationen får också gärna förklara varför tillredning av mat ska beskattas högre än försäljning av råvarorna till den samma? Ge företagare förutsättningar för anställda. Då kommer anställningarna också!
Den svartmålande och osanna retoriken får mig att tänka på sagan om Pinocchio. Ni vet han som får längre näsa för varje gång han far med osanning. Det kanske vore en saga för Westerlind att läsa.
#bestämsjälv
– Vilka förutsättningar vill du ge jobbskaparna?
En fråga till Jonas Sjöstedt!
”Vi vill ge anställda makt att ta över”
Så beskriver vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt förslaget om att förbjuda vinst och tvinga fram personalkooperativ. Personalkooperativ som innebär att varje anställd blir delägare i företaget. Det är tydligt att retoriken syftar till ställa företagen mot personalen som två motpoler. Klassisk socialistisk retorik således. Det är också tydligt att förslaget tar sikte på lyfta fram att det trots vinstförbud kommer att finnas >valfrihet<, förklädd i olika driftformer.
Entreprenören Dan Olofsson ställer i Di fyra frågor till Jonas Sjöstedt. Frågorna är mycket relevanta och sätter fingret på realismen och vad vänsterns politik på området egentligen leder till. Frågorna är om vem som ska ta förlusterna, vilka som ska stå för investeringarna, om helheten är fullt finansierad och hur framtidens utmaningar för vården ska finansieras när Vänsterpartiet nu vill stänga ute privata investerare.
Dan Olofsson hade egentligen bara behövt ställa en fråga. Vem ska bära eventuella förluster?
För det är häri pudelns kärna ligger. Om personalen ska ta över verksamheten kommer de även stå för risken ifall verksamheten inte går plus. Då måste det täckas upp av personalen. Det är även dem som ska stå för investeringarna. Och om inte, är det då skattebetalarna som ska stå för notan? Hur många kommer vilja gå in med eget kapital som undersköterska?
Förslaget från Vänsterpartiet innebär mest troligt att skattebetalarna får täcka upp det som privata pengar nu investeras i, och att alla vård blir helt offentligt styrd igen. Istället för en mångfald av aktörer och driftformer kommer Vänsterpartiet att återföra besluten till kommunens politiker.
Det skulle innebära att stora investeringar som det här , det här och det här inte kommer bli av eftersom det inte finns riskvilligt kapital som kan göra större investeringar. På vilket sätt bidrar det till en bättre vård och omsorg att stänga ute en stor del av samhället?
För frågan om vem som bär förlusterna (risken) är också den centrala för att förstå hur Sveriges äldre, men även skolelever, ska få uppleva högre kvalitet i framtiden. Det är också en central fråga för människors möjligheter till att bestämma själv vem som utför dessa samhällstjänster.
Om ingen vågar ta risken med att investera pengar, inte får göra vinst på pengarna och sedan inte kan bära eventuella förluster återstår bara kommunen och staten som garant. Det innebär i praktiken att skattebetalarna får stå för hela kakan. På vilket sätt blir det bättre, Jonas Sjöstedt?
#Bestämsjälv
– vilket Sverige vill du bo i?
Människor vill Bestämma själv!
Under alliansperioden har människors frihet ökat på flera områden. Ekonomisk frihet, valfrihet inom vård, skola och omsorg, mindre kostnader att starta och driva företag och mycket mer.
Det är något som tyvärr kan vara borta efter valet.
Men låt oss hålla an vid valfriheten inom vård, skola och omsorg. Eller rättare sagt: Människors rätt att få bestämma själv vem som ska utföra dessa samhällsuppdrag.
Oppositionen går till val på att kraftigt försämra och begränsa denna möjlighet. Eftersom Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill ha vinstuttagsförbud kommer antalet aktörer, pluralismen, att minska dramatiskt. Det är en direkt motsättning att förbjuda vinstuttag och att värna valfriheten för människor. Det talar partierna förstås inte om, utan försöker få det att låta som att det vore möjligt att förena dem båda på ett likvärdigt sätt.
Och det är med det här som bakgrund som svenska folkets vilja att få bestämma själv ska ses. Här nedan har Synovate, på uppdrag av Svenskt näringsliv, låtit svenska folket svara på frågan: Hur viktigt anser du att det är att man som individ själv har möjlighet att välja äldreomsorg?
I Sverige anser 93 procent att det är mycket eller ganska viktigt att få bestämma själv. I Västerbotten är den siffran 94 procent.
Synovate ställde även frågan: Hur tror du att kvalitén inom äldreomsorgen skulle påverkas om det vid sidan av kommunen fanns privata företag som erbjöd skattefinansierad äldreomsorg?
Källa: SIFO
Ungefär likvärdiga siffror visar sig bland unga när de fått frågan om vikten av att få bestämma själv vilken skola man vill gå på. Denna gång är det SIFO som gjort undersökningen.
Och hur ställer sig ungdomarna till mångfald, pluralism, av utförare? (privat, offentlig, kooperativ etc.)
Källa: SIFO
Demoskop gjorde under 2012 en liknande undersökning angående hur svenska folket ställer sig för att få bestämma själva över vård skola och omsorg. 85 procent tycker det är viktigt att individen, inte kommunens tjänstemän väljer äldreboende. 71 procent är vill få bestämma skola åt sina barn. (källa: Demoskop, 2012)
De som vill kan gärna få materialet.
Den vilja och verklighet som svenska folket helt uppenbart vill leva i är rakt motsatt den S, V och MP vill påföra vid ett ev. maktskifte. Det skulle för det första kraftigt begränsa möjligheterna att bestämma själv. Det skulle minska mångfalden av utförare och nya idéer och tankar skulle gå förlorade.
Jag vill att vi som politiker ska bejaka folkets vilja att bestämma själv. De vill bestämma själv vem som levererar mat, de vill bestämma vem som städar deras hem och de vill också på ålderns höst få välja vem som utför vården och omsorgen.
Jag vill att vi politiker istället fokuserar på åtgärder, spelregler och krav som syftar till att öka kvalitén på alla samhällstjänster. Som bidrar till att båda skattebetalarnas pengar och privat kapital investeras och utvecklar samhällstjänsterna. Det är för mig vägen fram när demografiska och kvalitetsmässiga utmaningar ligger oss vid fötterna.
Det är en anledning till varför jag kandiderar till Riksdagen och kommunfullmäktige. För att människor ska få bestämma själv.
Blir det inga privata aktörer i Umeå?
Har idag inne min kontrareplik till Eva Andersson (S) och Åsa Bäckström (V) replik Nej till vinster i vården.
I en replik i VK (16/7) bemöter Eva Andersson (S) och Åsa Bäckström (V) min kritik om de ideologiska skygglappar som styrde beslutet att överta vårdboendet Skräddaren från Carema. Jag välkomnar att de ansvariga nu träder fram från den långa tystnad som rått efter att de negativa konsekvenserna blivit kända.
Skribenterna listar fem motiv till varför beslutet var ”rationellt”. Andersson och Bäckström menar att ett av motiven var att vilja skapa stabilitet genom att inte upphandla vården en gång till. Det skulle innebära stora konsekvenser för privata aktörer inom vård och omsorg i Umeå.
Är det här ett definitiv beslut för att all privat vård och omsorg inom snar framtid kommer att återtas i kommunal regi? Eller om det viktigaste är stabiliteten, kommer enbart nuvarande aktörer att få finnas kvar, oavsett kvalitet? Endast med svepande penseldrag nämns de negativa konsekvenserna av dessa ”rationella motiv”. Är den ökade sjukfrånvaron efter övertagandet rationellt? Eller den minskade upplevda kvalitén? Vad är rationellt med att överta en fullt fungerande verksamhet? Debattörernas replik ger många frågor men få svar.
Vidare skriver skribenterna att de tog över verksamheten eftersom att en ny upphandling efter tre år hade inneburit att ”vilket riskkapitalbolag som helst övertagit verksamheten”. Det är uppseendeväckande att Andersson och Bäckström inte vet att det är deras ansvar inom LOU att ställa krav och sätta upp spelreglerna för de aktörer som vill leverera vård och omsorg. De båda vet att vem som helst inte kunnat ta över verksamheten. Det är skrämseltaktik!
När ansvariga politiker tar stora beslut med ”snabbenkäter” och lösryckta tidningsartiklar som underlag förbrukas förtroendet omgående. Nu har S och V suttit fast i en retorik som inte har något med kvalitet att göra, där diskussionen om hur bättre vård och omsorg kan levereras hamnat helt i skymundan. Tre år har gått sedan vinstdebatten tog fart. Det är tre år utan förslag från S och V om ökad kvalitet.
Thomas Nordvall (KD)
Kandidat till Riksdagen och kommunfullmäktige
”Nej till vinster i vården”
Idag har Socialnämndens ordförande Eva Andersson (S) och vice ordförande Åsa Bäckström (V) bemödat sig att träda fram ur en lång och medveten tystnad gällande övertagandet av vårdboendet Skräddaren. Efter min debattartikel angående agerandet verkar det nu vara läge att vagt beskriva skälen till övertagandet.
Istället för att som S och V fokusera på bolagsform och vinst, efterlyste jag fokus på kvalitet. Jag gav dem öppet mål för att dementera att det även för dem är viktigast med kvalitet. Istället väljer de att skjuta i eget mål.
För inte i något ordalag nämns att kvalitén har varit viktig i beslutsunderlaget för övertagandet. Här rabblas det om vinst, riskkapitalbolag och räntesnurror. Lösa rykten i media fick ligga som primärt beslutsunderlag och ideologiska skygglappar stod i vägen för att se hur Carema skötte sig på lokal nivå.
Nej, repliken från dessa ledande politiker visar på hur lite rationella(som de skriver) argument som fanns för beslutet. Den andas ovilja att förstå de irrationella med att sätta en fullt fungerande verksamhet i gungning. Synd.
En kontrareplik kommer under nästa vecka. Då bemöter jag repliken och de ”rationella motiven”.
Thomas Nordvall,
Kandidat Riksdagen & Kommunfullmäktige
Senaste kommentarerna