Om man letar runt lite på nätet hittar man många intressanta åsikter.

Läser om Sanna Nielsens rekordår och om hur hon har dragit in miljoner i vinst under året som gått trots krisen i skivbranschen och den illegala nedladdningen.

Det är nämligen så att pengarna ligger i spelningar, och tack vare ökad musikkonsumtion (till stor del med hjälp av piratkopiering) genom digital tillgång finns ett ständigt ökande intresse för konserter och merchandise.

Hela 96 % av Sanna Nielsens intäkter kommer från spelningarna!

Forskning visar till och med att piratkopiering kan leda till ökade intäkter för artisterna. Folk som går på spelningarna har nämligen hört artisten innan i större grad än förut.

Den potentiella publiken mångdubblades då radion kom, mångdubblades igen då kassettbandet kom, och ännu en gång då fildelningen kom.

Plötsligt har den teoretiska publiken på artistens spelningar åtminstone hundradubblats. Är det egentligen en så konstig tanke att Sanna måste göra spelningar för att tjäna pengar.

Hon måste väl arbeta för sina inkomster som alla vi andra. Skulle det vara bättre om hon fick fem miljoner för sitt skivsläpp i januari, tar ledigt nio månader, jobbar med ny platta under hösten och gör om samma sak nästa år?

Står skivartister för en sådan samhällsinsats att de förtjänar fem miljoner netto och sedan ledigt 3/4 av året? Det är möjligen att överdriva och raljera lite, men poängen ska inte underskattas

Man kan undra vilka som framöver orkar ha en cd-spelare hemma, när man kan ha tusentals skivor färdiga att spela i digital form? Eller när man har miljontals skivor tillgängliga genom (lagliga) Spotify?

Det är inte piratkopieringens fel att CD-försäljningen minskar, det är tekniken som sprungit ifrån de fysiska distribueringsmedierna.

Man kan undra vad som nu händer med SAAB. Ett företag som under många år inte gått med vinst. Varför finns ett företag som bygger bilar som allt för få vill ha?

Självklart hänger det ihop med historien och de många smarta lösningar som SAAB tagit fram. Man har dock inte lyckats kommersialisera dessa på marknaden i den grad att det gett pengar i kassan.

Nu står ägaren GM på ruinens brant. För att GM ska överleva krävs åtgärder utöver det vanliga. En av dem är ju att försöka sälja SAAB. Men om ingen vill köpa SAAB vad gör man då?

Den svenska regeringen är självklart involverade eftersom det gäller så många arbetstillfällen i vårt land. Ska då svenska staten köpa SAAB och därmed, på kort sikt, rädda bilföretaget?

Ingen bra lösning. Om inte marknaden tror på SAAB varför då tro att staten kan göra detta bättre?

Konstgjord andning ska användas då det finns anledning. I detta fall måste det finnas aktörer på marknaden som tror på SAAB som bilmärke annars är tiden över.

Alla inser vi, om vi tänker till, att något eller några bilmärken troligen försvinner i denna kris. Överetableringen fanns ju där redan innan krisen så det vore ju konstigt om krisen i sig inte rensar bort olönsamma företag.

Det är också en del av marknadsekonomin. Det som inte folk vill ha åker ut och det som jag och du vill ha klarar sig kvar. Även om det gör ont emellanåt är alternativen till den modellen värre.

Badet på Nanna är nu inne i ett känsligt skede. Jag som politiker i det utskott som är ansvarigt för hur vi går vidare med frågan, har ännu inte fått något underlag att analysera.

I detta skede slänger nu Balticgruppen in ett extra vedträ i planeringsbrasan.

Många projekt snurrar nu samtidigt som kommande badhus placering och drift samt en eventuell satsning på en evenemangsarena.

Varför då inte slå ihop dessa projekt och göra något stort och synligt? Just så resonerar Balticgruppen.

Intressant så klart. Balticgruppen har resurser att ta i, det vet vi. Dom äger även den mesta marken uppe på Hamrinsberget. Dom vill göra business.

Självklart vill dom vara med och påverka Umeås utveckling.

Är då idéen intressant? Är idéen praktiskt genomförbar?

Ja, den är nog lika genomförbar som ett p-garage under Rådhusesplanaden. Frågan slutar ändå i en sak.

Vem ska betala för kalaset, vad är alternativen och framförallt vem och vilka står för driften?

Som en av kommunens representanter i frågan är det givet att så lite skattepengar som möjligt ska vara inblandade. Det som är ett kommersiellt intresse ska också vara det. Till det ska inga skattepengar gå.

Vad är då det som inte är kommersiellt och därmed ett kommunalt ansvar?

Analysen börjar där. Därefter ska insatsen från skattekollektivet ställas mot vinsten för Umeås medborgare. Vad är alternativen till en given kommunal insats? Hur får vi ut mesta nytta för den insats vi gör från kommunens sida?

Svaret på dessa frågor ger också svaret på tillblivelsen av en evenemangsarena och badhus för sig eller ihop. Eller kanske bara ett badhus och inget annat. Eller…..

/Trevlig Helg

TOPPEN: Äldreminister Maria Larssons (KD) förslag om förebyggande och hälsofrämjande åtgärder för äldre

I en rapport som lämnats av Kristdemokraternas utvecklingsgrupp för äldrepolitik finns en rad förslag på förebyggande och hälsofrämjande åtgärder som riktas till äldre personer.

Många studier visar nämligen att förändrade levnadsvanor kan ge positiva hälsoeffekter även högt upp i åldrarna. Hälsofrämjande insatser till äldre kan också skjuta upp funktionsnedsättning och beroende av hjälp.

Insatser inom följande områden borde ha högsta prioritet.

Social trygghet och meningsfullhet:
Former för generella insatser på det sociala området behöver utvecklas. Samarbetet med frivilligsektorn behöver öka. Deltagande i dagverksamhet, träffpunkter och andra öppna verksamheter är ett viktigt sätt för äldre personer att kunna upprätthålla och förbättra sin funktionsförmåga och ge innehåll i vardagen.

Kost och måltidskultur:
Maten och måltiden har en central funktion för hälsa och välbefinnande. En varierad och allsidig kost har positiva hälsoeffekter och minskar riskerna att utveckla flera olika sjukdomar.

Miljön har också betydelse för välbefinnandet vid måltiderna. Det har betydelse för aptiten att känna doften av lagad mat och att äta tillsammans med andra vid ett dukat bord.

Fysisk aktivitet och rehabilitering:
Fysisk inaktivitet är en riskfaktor för sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar, fetma, typ 2-diabetes, sjukdomar i rörelseorganen, psykisk ohälsa och cancer. Bibehållen fysisk aktivitet genom livet bidrar till att människor kan leva ett oberoende liv långt upp i åldern.

BOTTEN: Socialdemokraterna i Umeås förhalande om klasstorlekarna i högstadiet

Fullmäktige beslutade den 26 maj 2008 att bifalla en motion från Allians för Umeå. Detta innebar att för- och grundskolenämnden tillsammans med kommundelarna fick i uppdrag att minska ner elevgruppernas storlek i högstadiet.

Men har det hänt någonting i denna fråga egentligen, finns det några resultat att visa upp Margareta Rönngren (S)?

Det borde vara dags at påbörja arbetet med att minska klasstorlekarna, förbättra undervisningen och öka föräldrarnas och ungdomarnas inflytande i skolan. Eller tycker inte (S) att en satsning på grundskolan är en investering i framtiden?

Efter tre dagar i Bryssel är det skönt att åter vara hemma. Uppkopplingen på nätet var svindyr på Hotellet därav min frånvaro från bloggandet.

Regn och blåst i Bryssel är inte kul att uppleva när man vet att det är snö, kallt och härligt väder hemma i Umeå.

Vi var 25 kristdemokrater från olika delar av länet. 11 kommuner var representerade. Vi besökte EU-parlamentet, North Swedens kontor, EPP-kansliet m.m.

Anders Wijkman, (kd:s parlamentariker), tog emot oss och gav en bra inblick i arbetet bakom kulisserna. För att påverka gäller det, som jag skrivit tidigare, att vara med i en gruppering med makt och inflytande.

EPP-gruppen är den största i parlamentet och har därför också stora möjligheter att få igenom det man vill. Wijkman i sin tur har stort förtroende i EPP-gruppen.

Han har fått pris som den mest effektive parlamentarikern.

EU behövs, EU är viktigt för oss i Sverige men kanske mest för de länder som inte har det lika bra som oss.

Här finns mycket att säga men solidariteten ska inte känna av nationsgränser utan sträcker sig vidare än så.

Inför stundande EP-val är det viktigt att Umeå kommun uppmärksammar Europadagen den 9 maj.

Många av de beslut som fattas i Europaparlamentet påverkar i sin tur besluten som fattas i Umeå kommunfullmäktige.

Den 9 maj firas varje år i alla EU:s medlemsländer Europadagen till minne av den 9 maj 1950, då dåvarande utrikesministern i Frankrike och kristdemokraten Robert Schuman i ett tal i det franska parlamentet framförde deklarationen om att skapa en europeisk institution.

Många av de beslut som tas i Europaparlamentet påverkar de beslut som tas i Umeå kommunfullmäktige. Den 7 juni är det val till Europaparlamentet.

Det är viktigt att vårt engagemang beträffande EU utvecklas och därför är det nödvändigt att alla är aktiva och uppmuntras att vara med i debatten om Ett Tryggt Europa.

Jag har därför ställt en interpellation till kommunalrådet Rönnmark (s) om hur kommunen ska uppmärksamma denna dag. Frågan lyder:

? Hur kommer Umeå kommun att uppmärksamma Europadagen i år?

Har haft mina funderingar om den rapport som LO släppte den 4 februari, "Makteliten – mycket vill ha mer".

Wanja Lundby Wedin och Per Bardh skrev en debattartikel på DN med budskapet att skillnaderna i inkomst är de största i modern tid.

Syftet var att skrämma upp folk och sätta en bild av att den tid vi lever i gynnar bara de rika. Om det varit sant är det okej att påstå det. Om syftet är att sätta en bild och sedan hitta ett sätt att nå dit anser jag det vara bedrägligt.

På politikerbloggen hitta de jag Johnny Munkhammars genomgång av rapporten och de medel som LO använt för att nå sitt syfte.

Han skriver citat:
"Denna beskrivning av verkligheten är felaktig och vilseledande. LO har valt ut 198 personer som de kallar "makteliten" och jämför deras inkomster med vanliga löntagares. 198 personer är en 20 000-del av samtliga arbetande i Sverige.

Urvalet är väldigt begränsat och resultaten säger därför ingenting om inkomstskillnaderna generellt i samhället.

Tillgänglig offentlig statistik från OECD, SCB och senaste Budgetpropositionen ger en helt annan bild. Jämför man allas inkomster ser man att skillnaderna faktiskt har minskat något sedan år 2000.

Den så kallade Gini-koefficienten, måttet på inkomsternas jämlikhet, minskade med 0,8 procent 2000-2006.

LO har med andra ord inget som helst stöd för sitt påstående att inkomsterna generellt i samhället har blivit mer ojämlika. Ändå rapporteras denna slutsats i LO:s rapport av de flesta medier på ledande nyhetsplats som en sanning.

Risken med den typen av okritisk rapportering är att såväl medborgarna som beslutsfattarna tror på det vilseledande budskapet."
Slut citat.

Varför detta bildsättande? Enda förklaringen är att man vill uppröra Sveriges befolkning i syfte att få kritik riktad mot regeringen. Att LO vill skjuta på regeringen är inget nytt och är i sin ordning. Att LO använder sig av bedrägliga metoder är illavarslande och inte acceptabelt.

Varför ska jag tro på LO nästa gång de skramlar när jag vet att de far ut med vinklade och rejält skruvade "sanningar"?

TOPPEN: Alliansens överenskommelse om kärnkraften

De fyra borgerliga partierna är nu överens om energipolitiken. Det innebär att förbudet mot nybyggnad av kärnkraft upphävs. Uppgörelsen innebär att nya kärnkraftverk får byggas där det finns sådana i dag och när de nuvarande har tjänat ut.

Uppgörelsen innebär också en storsatsning på vindkraft. I paketet ingår också satsningar på energieffektivisering och på förnybara energislag.

En bra överenskommelse tycker jag då svenska företag och konsumenter måste kunna lita på att det finns en trygg energiförsörjning. Det förutsätter att energiföretagen får långsiktiga spelregler och stabila villkor för sin verksamhet.

Ständigt ändrade spelregler leder till otrygghet och uteblivna investeringar, vilket i sin tur leder till höga elpriser och att den nödvändiga klimatomställningen uteblir.

BOTTEN: Överklagandet av vägpaketet

Vägverket tvingas nu skjuta upp arbetet med Östra länkens arbetsplan. Detta för att planen för Norra länken (första etappen i vägpaketet) nu blivit överklagad.

Detta pga. av ett par arga motståndare av tillväxt och utveckling som verkar överklaga allt som syftar till att förbättra infrastrukturen och kommunikationerna i Umeå.

Till vilken nytta kan man fråga sig och är de medvetna om hur mycket skattepengar som de kostar samhället?

Nej, att sitta fast i ett låst tänkande eller bakåtsträvande gynnar ingen när vi ska rusta inför framtiden i Umeå.

En finansieringsplan eller i detta fall en arbetsplan för en väg är inte alltid bra eller alltid dålig. Utan det handlar om att se saker och ting i ett större och lite mindre egoistiskt perspektiv.

Att förstå värdet av att när en ny infrastruktur blir byggd kunna se de samhälls- och miljöfördelar som det för med sig. Inte låsa sig vid enstaka nackdelar.

Äntligen har en regering tagit tag om den framtida energiförsörjningen i landet. Huvudmålen är att minska koldioxidutsläppen och samtidigt säkra energiförsörjningen för framförallt vår energiintensiva industri.

Alliansregeringen har återigen lyckats enas i en för landet viktig fråga. Efter att kristdemokraterna förra vecka var tydlig med att de kärkraftsreaktorer vi har idag kan ersättas med nya har nu även Centern ställt upp på den linjen.

Att Alliansregeringen självklart kommer att göra alt för att frammana andra alternativ än kärnkraft står ju utom allt tvivel. Ytterligare satsningar på vindkraft och andra förnyelsebara energikällor kan ju i praktiken innebära att behovet av kärnkraft kraftigt har minskat om 10 – 20 år.

Nu kan industrin känna sig trygga och nu kan arbetet med förnyelsebara energikällor öka tempot.

Risken att Sverige i framtiden blir beroende av energi från kolkraftverk ser jag som obefintligt. En vinst för miljön och en vinst för Sverige.

Bra beslut Alliansen.

PS: Hur kommer socialdemokraterna nu att ställa sig? Inom deras parti finns ju två linjer. En för och en emot. Mona Sahlin har fått en ny huvudvärk att hantera.

Ett flertal politiker och andra brukar skrika på att regeringen ska värdesäkra statsbidragen. Det talas om att inga extra pengar kommer till kommunerna när ekonomin nu bromsar in.

Statsbidragen är på totalt 67 miljarder kronor 2009. Statsbidragen utgör ca 13 % av kommunernas totala finansiering.

Problemet är att i debatten glöms det bort (medvetet eller omedvetet?) att andra satsningar görs från staten till kommunerna. I tabellen ovan kan vi se att kommunerna tillförs 8,9 miljarder 2009 och 11,9 miljarder 2010.

Det är ca 13 % mer än statsbidraget 2009. En värdesäkring av statsbidraget skulle med andra ord ge mindre pengar än de som tillförs kommunerna i enlighet med tabellen.

Alliansens politik, med sänkta arbetsgivaravgifter, satsningar på välfärden och införandet av fastighetsavgift, innebär tillskott till kommunsektorn under de kommande åren.

Jag tror att skriket på värdesäkrade statsbidrag är dels brist på kunskap om rådande förhållande och dels brist på grepp om sin egen ekonomi.

De som skriker högst i denna del är oftast de som under många år inte klarat av att hantera sin kommunala ekonomi. De hittar nu någon annan (regeringen) att skylla sitt eget politiska misslyckande på.

Gå inte på den gubben.