Så hann verkligheten ifatt även Lennart Holmlunds socialdemokrater. Efter år av högt skatteuttag av Umeåborna, stora intäkter från Stornorrfors, få arbetslösa (ger stora skatteintäkter) får nu socialdemokraterna bita i gräset.

Under dessa goda år har socialdemokraterna försummat möjligheten att effektivisera och minska overheadkostnaderna, avyttra verksamhet som inte är nödvändig, låta andra sköta det som inte kommunen behöver sköta om etc. I syfte att fokusera resurserna där de behövs nämligen i den direkta kärnverksamheten.

Kvar står nu en bitter socialdemokrati som inget annat har till försvar än att kritisera regeringen. Alla vet, även Lennart Holmlund, att i denna gigantiska globala kris får alla dra sitt strå till stacken.

De som gjort sin hemläxa i goda tider får en lindrigare färd i dåliga tider. Alliansregeringen (se tidigare blogginlägg) är den regering som bedriver den mest expansiva stimulanspolitiken i Europa. Trots det går inte kommuner och landsting självklart fria från krisens spår.

Nu står en eftertänksam och bitter Lennart Holmlund och skyller sina egna tillkortakommanden på regeringen. Den höga skatten kan han inte höja men tack och lov (för kärnverksamheten) rinner elkraftspengarna in fortfarande.

Lennart Holmlund har ju gång efter annan beskyllt allt och alla för att inte kunna räkna och inte förstå plus och minus. Det skulle vara orsaken till den globala finanskrisen.

Nu står han själv inför samma situation. I goda tider måste man hålla igen för att skapa utrymme i dåliga tider. Varför gäller det andra men inte Lennart Holmlund?

Läs mer på vår hemsida om Europaparlamentsvalet den 7 juni.

Internationell jämförelse av de finanspolitiska stimulanserna i procent av BNP. Källa: OECD

Med ordning och reda i statsfinanserna skapas även utrymme för regeringen att investera i akuta krisåtgärder.

I vårpropositionen tillfördes 10 miljarder kronor till aktiva åtgärder och arbetslöshetsförsäkring. Mellan 2008 och 2009 tillför Alliansregeringen över 20 miljarder och för de närmaste åren handlar det om en ökning på 50 miljarder kronor.

Antalet personer i åtgärder de kommande åren ökar från 85 000 till 250 000 personer. Andelen av arbetskraften i arbetsmarknadspolitiska program stiger från strax under 2 procent upp till nästan 5 procent.

Oppositionen har starkt kritiserat alliansen för passivitet och att regeringen gör alltför lite aktiva finanspolitiska stimulanser för att motverka finanskrisens effekter i Sverige.

Ser man till storleken på stimulanserna i förhållande till BNP har Sverige varit ett av de länder som fört den mest expansiva finanspolitiken (se diagrammet).

När man jämför olika länders finanspolitik är det dock viktigt att inte enbart se till effekterna av de aktiva åtgärderna. En stor del av den konjunkturstabiliserande finanspolitiken som i många länder kräver aktiva politiska beslut, sker i Sverige med automatik.

Med hänsyn tagen till de automatiska stabilisatorerna ser man att Sverige för den allra mest expansiva finanspolitiken i OECD.

Läs mer på vår hemsida om Europaparlamentsvalet den 7 juni.

Nu börjar det ge resultat.

Alliansregeringens införande av hushållsnära tjänster börjar nu få ordentliga effekter. 99 000 personer har nu ansökt om skatterabatt för hushållsnära tjänster under 2008.

Utmärkt. Utrymmet för den svarta marknaden minskar och fler jobb kommer till i denna sektor.

Fr o m den 1 juli kommer denna marknad att öka radikalt. Dels genom att alla får skatterabatten direkt vid betalningstillfället och dels genom att även ROT-avdraget har införts.

Den svarta marknaden kommer att minska även inom byggsektorn tack vare ROT-avdraget.

Läs mer på vår hemsida om Europaparlamentsvalet den 7 juni.

Sveriges kommuner och landstings (SKL) senaste ekonomirapport innehåller en hel del matnyttigt. Ta er gärna en titt på materialet via denna länk.

Rapporten går igenom tillståndet i våra kommuner och landsting och prognoser för framtiden. Vi vet alla om de tuffa år som står framför för både kommuner och landsting.

Staten (läs Alliansregeringen) har aldrig någonsin tidigare (läs socialdemokratiska regeringar) tillfört så mycket resurser till kommuner och landsting. Trots det måste kommuner och landsting effektivisera för att få ekonomin att gå ihop.

Diagrammet som bifogas denna blogg visar dock på ett sakförhållande man inte kan komma undan.

7 landsting klarade inte ekonomin 2008. Flera av dessa hade stora problem även 2007. Övriga landsting/regioner har lyckats hålla näsan ovanför resultatstrecket.

Alla våra landsting i norra Sverige finns med bland dessa som inte klarar ekonomin ens under goda år. Alla de fyra styrs av socialdemokraterna. Visst finns en mängd förklaringar till varför det ser ut som det gör men faktum kvarstår.

De som sitter och styr i majoritet har ansvar för att balansera intäkterna med sina kostnader. Det är deras ansvar att se till att ekonomin sköts på ett ansvarsfullt sätt.

Min fråga är varför socialdemokraterna år efter år i norra Sverige får fribrev av väljarna trots deras sätt att sköta ekonomin?

Läs mer på vår hemsida om Europaparlamentsvalet den 7 juni.

Nu måste landstinget i Västerbotten på allvar bryta upp med sina förlegade strukturer. Det ska vara lika självklart för mig som patient att kunna välja vilken vårdcentral och vilken läkare jag går till som vilken frisör jag väljer.

Varför ska Levi Bergström (s) och ordförande i landstingsstyrelsen, bestämma vilken läkare jag ska välja? Varför ska Levi Bergström lägga sig i vilken läkare jag får gå till? Varför ska Levi Bergström lägga sig i vilken tid på dygnet vårdcentralen är öppen?

Nej självklart ska detta styras av patienten. Om så sker visar alla erfarenheter att kvaliteten ökar och nöjdheten ökar hos patienterna.

Eget val som finns inom hemtjänsten i Umeå (ett förslag från kristdemokraterna) är en formidabel succé. Självklart kommer detta att ske även när det fria vårdvalet genomförs i Västerbotten.

Alliansregeringen tar ytterligare steg i att förbättra för den enskilde, öka kvaliteten i utförda tjänster och samtidigt mota undan gammalt monopoltänkande.

Har just lämnat in en interpellation till den ledande socialdemokraten i för- och grundskolenämnden, Margareta Rönngren, om hur hon förbereder införandet av barnomsorgspengen.

Den 1 juli 2009 införs en barnomsorgspeng, som ska följa med barnen oavsett vilken pedagogisk verksamhet som föräldrarna väljer för sina barn.

Därigenom skapas förutsättningar för nya verksamheter som möjliggör lösningar utifrån familjernas behov och önskemål.

Kommunen blir skyldig att godkänna förskolor, fritidshem samt andra pedagogiska omsorgsformer i enskild regi, om verksamheten håller samma nivå på kvalitet och säkerhet som motsvarande kommunal verksamhet.

Mina frågor är:

? Hur förbereder för- och grundskolenämnden samt kommundelsnämnderna införandet av den lagstadgade barnomsorgspengen i Umeå kommun?

? På vilket sätt kommer kommunmedborgarna att informeras om barnomsorgspengen?

Svar hoppas jag få på kommunfullmäktige den 25 maj.