Skolan måste anpassa kostymen efter det elevantal som finns. Så mycket kan vi konstatera och vara överens om. Därför har det regerande partiet (s) i Umeå, via tjänstemännen, lyft fram en del skolnedläggningar för att klara detta. 

Uppifrån perspektivet är solklart. In och bestäm åt föräldrarna vad som gäller för socialdemokraterna vet ju bättre än föräldrarna vad som är bäst för deras barn. Denna filosofi och ideologi går igen i det mesta som bestäms av det socialdemokratiska partiet.

Om kristdemokraternas linje, som vi delar med övriga Alliansen, fått gälla skulle besluten faktiskt styras av efterfrågan. Varje elevs kostnad skulle följa elevens val av skola. Det innebär att de skolor som bäst lyckats "förtjäna" sina elever också är de skolor som har bäst underlag att finnas kvar.

Det innebär också att varje skola utifrån elevantal har en summa pengar att själva styra och förfoga över. Uppfinningsrikedomen är stor hos de skolor som helt styr över sina egna resurser. Friskolorna och kommunens egna intreprenader har ju den förmånen. Många skulle klara av att hantera ett mindre elevantal utan att skolan därmed helt skulle behöva stängas.

Nu vill ju inte socialdemokraterna ha ett sådant system utan hellre styra och ställa över de val föräldrar och deras barn gör. Då hamnar vi i konfrontationspolitik som ingen är vinnare på. Ett system som människor begriper ökar ju också förståelsen för att när elevantalet är så lågt på en skola att ingen reell undervisning kan ske måste eleven/eleverna flytta.

Nu försöker då Lennart Holmlund (s) få det till att det är alliansregeringens fel. Allt för att flytta fokus från sig och sin partikamrat Margareta Rönngren tillika ordförande i för- och grundskolenämnden.

Tala om att krångla till saker bara för att deras ideologiska principer ska få gå före sunt förnuft.