Namnpubliceringar i media

Av , , Bli först att kommentera 3

Jag har under många år intresserat kikat på när media publicerar och publicerar namn på personer som "gjort nåt". T.ex. slagit frugan, försnillat offentliga medel eller överfallsvåldtagit kvinnor i Umeå under en lång period. Det är inte lätt att hitta nån linje i namnpubliceringen kan jag meddela. När vanlig media inte publicerat och jag varit nyfiken har Flashback allt som oftast kunnat hjälpa till. 

Idag slås dock någon sorts rekord i obegriplighet när det gäller att INTE publicera namn. Både VK och Folkbladet meddelar att rektor för Arkitekthögskolan får sparken på grund av bland annat vidlyftig och regelvidrig representation. Inget namn kan man hitta i varken VK eller Folkbladets nätupplagor nu ikväll. Men allvarligt talat så är ju skillnaden mellan att publicera namn och skriva rektor för Arkitekthögskolan inte särskilt stor. Det är löjligt lätt att ta reda på vem som är rektor där. Antingen publicerar man väl namn eller så skriver man så att det inte är självklart vem som avses, allt annat är bara pinsamt hyckleri.

 

IKSU och skåpen…

Av , , 3 kommentarer 2

Det är nåt konstigt med IKSU, det är som att den vanliga sannolikhetsläran inte kan användas när man är i omklädningsrummen där. På något sätt är man alltid i vägen för någon eller nån är i vägen för en själv.

Man tar ett skåp, börjar hänga in grejorna, kanske har ställt väskan eller lagt lite saker på bänken bredvid. Vips så dyker det upp nån som har skåpet bredvid och man måste flytta sina saker man lagt på bänken. Man tränar klart, kommer tillbaka in i omklädningsrummet och då är det tvärtom, nån har lagt saker just framför ens skåp. Och det händer nästan jämt, det är det som är så konstigt. Det händer även om det är lite folk.

Ikväll kom jag dit 21.40, givetsvis hände det då. När jag tränat klart och kom in i omklädningsrummet strax före 23 var det TVÅ personer i omklädningsrummet, med nåt hundratal skåp. En av dem hade skåpet bredvid mitt och fick flytta sina prylar. Det råder andra naturlagar på IKSU än i övriga universum, det är uppenbart.

Slutfilosoferat för ikväll. Godnatt!

Förvirrat om feminismen och mansrollen

Av , , 2 kommentarer 3

Jag fick en länk till en krönika i Dagen som handlar om mansrollen i skuggan av feminismen (http://www.dagen.se/kronikor/gastkronika/i-skuggan-av-feminismen/), eller kanske bristen på mansroll. Felicia Svaeren skriver i sin krönika både en och annan sak som gör att man höjer på ögonbrynen. Den extremkorta sammanfattningen är att Felicia har observerat att alla män inte är förtryckare (det var ju vänligt) men att i spåren av feminismen och ökad jämställdhet finns inte längre någon definierad mansroll att växa in i. Det leder till grav vilsenhet hos männen. De klarar därför inte av att skaffa sig en kvinna att dela livet med, och saknar "förmåga att bestämma sig för nånting". Nej, för Felicia har minsann gjort en observation:

"Jag ser både 30- 40- och 50-åriga pojkar som med häng på brallorna sitter och spelar tv-spel, rädda för att växa upp till denna odefinierbara mansroll. Det är lättare att vara metrosexuell, homosexuell eller något annat, bara inte man."

Åh fan. Bristen på mansroll gör att man börjar spela TV-spel (huvva då!) och går omkring med byxor i en stil som inte faller Felicia i smaken. Facepalm? Meningen om homosexualitet är faktiskt svår att förstå hur den smitit igenom korrekturläsningen på Dagen. Eller menar hon på allvar att de som är homosexuella eller metrosexuella inte är män?

Nu tar det ju inte slut på tokigheterna där precis.

"För hur ska egentligen en man vara? Och vilken nytta gör egentligen en man? De behövs ju knappt ens längre i reproduktivt syfte, och jag får någon slags känsla av att dessa övervuxna pojkar i sin iver att vara jämställda tappar bort sig själva och hamnar i feminismens skugga utan tro på sig själva."

Men vad fan? En man som strävar efter att leva i en jämställd relation kommer att tappa bort sig själv och tappa tron på sig själv?

"Kan det vara så att det finns något värdefullt i att Bibeln säger ”till man och till kvinna skapade han dem”, samt att tala om mannens roll som ansvarsfull och viktig, trygg pelare i familjen?"

Det är väl bra att både kvinna och man är en viktig och trygg pelare i en relation, men man undrar ju mer exakt hur jämställdhet leder till att mannen INTE BLIR EN VIKTIG OCH TRYGG PELARE.

 

Semlor och arbetsgivare

Av , , 2 kommentarer 1

Jag har varit inne på det tidigare (http://blogg.vk.se/betraktelser/2012/12/18/kommuners-usla-personalpolitik-1193414), arbetsgivare måste tänka på de små gesterna i form av en jullunch eller en semla till sin personal. Glädjande nog kunde jag läsa i VK att jag får medhåll av nån HR-konsult och en forskare i arbets- och organisationsspykologi (http://www.vk.se/797554/semla-pa-jobbet-viktigare-an-man-tror). Jag fick en semla idag, och blev på så gott humör att jag jobbade tio timmar 🙂 Nu surfar jag efter recept på kycklingpaj, blir sen middag ikväll…

Hästköttslasagne, recept

Av , , 4 kommentarer 1

Man kan tro att det är en enkel konst att laga storkok med hästköttslasagne, men så är icke fallet. Först och främst duger det inte med svenskt hästkött. Man bjuder väl inte på svenskt vin på en första date heller? Nej, rumänskt hästkött ska det vara. Helst från utslitna draghästar. Ska man få ett vettigt pris på det köttet och någon som verkligen kan garantera att det är draghästkött krävs ett par mellanhänder. Landet utan insyn, dvs. Luxemburg kan vara en bra start. Kontakta ett slakteri i Luxemburg. Sannolikheten att det är något annat än ett brevlådeföretag torde vara minimal. Brevlådeföretaget kontaktar sen ett franskt företag som kan det här med kontakter med hästmaffian i Rumänien. Nu är vi uppe i ett par mellanhänder som gör att om det blir några problem senare finns det gott om folk att skylla på. Det svinbilliga (en och annan skulle kanske tycka att det var väl billigt och bli misstänksam, bäst att inte visa fakturan) köttet levereras och lasagnen tillagas efter första bästa recept på internet. Vill du ha ett recept? Please, vilket barn som helst kan googla sig fram till ett vettigt recept på lasagne. Laga lasagnen. Bjud på den när du bjudit in en trevlig kvinna eller man. Ta emot komplimangerna över maten, MEN SÄG FÖR GUDS SKULL INGET OM ATT DET ÄR HÄSTKÖTT. Få saker är så säkra som att det blir dålig stämning då. Och om daten trots allt kommer dig på spåren, förneka, förneka och förneka till något är bevisat. Lycka till!

En historia som skulle kunna handla om hur det gick till (mellanhänder och inblandade land är väl korrekta om jag läst rätt i rapporteringen) när Findus, ICA, Willys och gänget kom på att de borde köpa in den billigaste lasagne som de hittade och sälja den dyrt till svenskarna.

 

Dissad av Lennart Holmlund igen

Av , , Bli först att kommentera 4

Ja, jag ska sluta hacka på att Lennart Holmlund inte tar in mina kommentarer, alldeles snart (min poäng är en annan idag, kommer nedan). Denna gång gällde det lärarlegitimationerna. Jag skrev följande uppmaning om att sluta skylla ifrån sig, vilken han alltså inte tagit in (än?):

"Nu är jag ingen större anhängare av lärarlegitimationer, MEN du missleder dina läsare när du skriver "det nya system med lärarleg som regeringen och Björklund infört." I voteringen i riksdagen slutade det med att enbart MP och V röstade mot. Ditt parti var alltså FÖR lärarlegitimation. Lärarfacken har också varit FÖR, men nu börjar det gnissla. Det vore ju kanon om man läste på först och röstade sen."

Det som jag tycker är det intressanta i detta är inte främst sakfrågan utan att alltför många politiker ägnar alldeles för mycket energi på att skylla ifrån sig på nån annan. Händer det något de inte gillar i samhället, tittar de snabbt på sina politiska motståndare och funderar på vem som ska få skulden. Kritik av sina egna beslut är också närmast icke existerande. Sluta kasta paj på varandra hela tiden, och samarbeta nr det går, och när det inte går vore det uppfriskande att få höra vad ni vill och inte bara vilka fel andra gör.

 

Politikerlegitimation, NU!

Av , , Bli först att kommentera 6

Nu när lärarlegitimationsreformen snart är genomförd är det dags för nästa, politikerlegitimation. Jag har redan förberett ett tal till Riksdagen:

Herr talman/fru talman
Ingen skulle komma tanken att prova ut nya glasögon hos någon annan än en legitimerad optiker, eller att låta någon annan än en legitimerad läkare operera bort ens blindtarm. Men hittills har vi kunnat skicka det värdefullaste vi har, nämligen vår befolkning, till ett land som vi inte vet om den har kompetenta politiker. Även om samtliga av landets politiker kanske har blivit demokratiskt valda garanterar det ändå inte att de är kompetenta i de områden de tar beslut om. Det är inte ovanligt att en utbildad mellanstadielärare blir folhälsominister (Maria Larsson) eller att en tandläkare blir handelsminister (Ewa Björling). Det säger sig självt att resultaten blir därefter. Situationen jag beskriver är mycket vanligare än man tror och befolkningen har faktiskt ganska dålig koll på vad politikerna har för bakgrund. Politikerlegitimationen kommer att göra det tydligt vem som är behörig för det arbete man utför.

                                                                                                               

Texten är en omskrivning av ett tal till Riksdagen ang. lärarlegitimationer. Originalet finns på http://annikaeclund.se/index.php/2011/03/lararlegitimation/

Felaktiga betyg i skolan?

Av , , Bli först att kommentera 1

Jaha, då var det dags igen. Det har uppmärksammats att skolor tycks tolka betygskriterierna olika, och följdaktligen sätter vissa skolor (mest friskolor vad det verkar) höga betyg, medan andra låga betyg. Höga resp. låga jämfört med elevernas resultat på nationella prov. Politiker, lärarfack och andra tyckare är snabba att ropa på fler kontrollorgan, betygsombudsmän och gud vet allt som man vill hitta på.

Alla som följt betygsdebatten i skolan vet att det här är inget nytt. Betygssättning är och kommer troligen att förbli en skitsvår bedömningssport. Men det finns ju betygskriterier kanske du tänker nu, varför följs inte dem? En mycket rimlig fråga. Följdfrågan blir, har du läst några betygskriterier? Läs noga nu, följande är utdrag ur betygsskriterierna på en mattekurs i gymnasiet (eller ja, för alla mattekurser egentligen, det skiljer i innehållsdelen mellan kurserna inte betygskriterierna):

Betyget A:

" Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av flera representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa komplexa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet och på ett effektivt sätt, både utan och med digitala verktyg."

Betyget B:

"Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda."

Betyget C:

" Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg."

Betyget D:

" Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda."

Betyget E:

" Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena i bekanta situationer. I arbetet hanterar eleven några enkla procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med viss säkerhet, både utan och med digitala verktyg."

Glasklart? Inte? Aj, aj, aj, det kanske inte är så lätt att sätta betyg ändå.

Jag betvivlar inte att det sätts systematiskt för höga betyg på sina håll, och ökade kontroller är säkert bra, men det vore nog bra om man jobbade brett och tog sig en titt på om det inte går att skriva både tydligare ämnesinnehåll till kurserna och tydligare betygskriterier.

Men har det så stor betydelse då? För de flesta har det ju inte det. Ett B eller ett C i samhällskunskap kommer inte att ha någon som helst påverkan på resten av livet. Men för andra har det betydelse. I antagningen till attraktiva högskoleutbildningar lottas platser mellan dem som har identiska meritvärden. DÅ har det där B:et eller C:et betydelse. Det är närmast svart humor att det läggs så mycket energi på att det ska vara en total rättvisa i meritvärderingen av gymnasiebetygen och i urvalet till högskolan, när grunden, dvs. gymnasiebetygen i sig, har tillkommit på många gånger luddiga grunder.

 

Lennart Holmlund och refuserade kommentarer

Av , , Bli först att kommentera 5

Jag har fått några frågor om vilka politiker som refuserat kommentarer som jag gjort på deras bloggar, som jag nämnde i ett blogginlägg häromdagen (http://blogg.vk.se/betraktelser/2013/02/07/ta-in-eller-neka-kommentarer-1198057). Jag har tyckt att det saknat poäng att berätta det, men igår dök det faktiskt upp en refusering som hade ett visst underhållningsvärde. Lennart Holmlund ondgjorde sig över att FELIX hade hästkött i sin Lasagne. I en kommentar rättade jag honom, och skrev att det var FINDUS (och några till). Rätt ska vara rätt tyckte jag, för han skulle väl inte vilja få kritik för det Moderaterna hittar på! Nåväl, dagen förlöpte utan att kommentaren togs in, och den har fortfarande inte tagits in. Däremot så redigerade han sitt inlägg under gårkvällen och bytte ut Felix mot Findus. Man får väl anta att Lennart inte gillar att offentligt bli knäppt på näsan för dålig research, och att han inte gärna erkänner misstag. Han ska dock ha heder för att han ändrade i inlägget.

Glögg i februari?

Av , , 5 kommentarer 2

Så över till en av de svåra frågorna. Är det samma regler för glögg som med julpynt, dvs. att vid tjugondedagknut är det stopp? Borde överbliven glögg ha hällts ut i samband med att julpyntet plockades bort? Är det varm choklad och kaffedrinkar man ska värma sig med resten av vintern? Det här med halva flaskor glögg som står och dammar och hälls ut lagom till midsommar måste ju få ett slut. Det behövs principer 🙂