Tjatiga mäklare..

Av , , 4 kommentarer 17

..är jag fortfarande trött på!

Jag har ju skrivit om det några gånger förut och de som minns vet ju att jag är smått allergisk mot mäklare som RINGER mig för att höra om jag går i säljtankar.

När jag hade skrivit om det så bad någon på mäklarbyrån (skandiamäklarna som jag skrev om 2016) om ursäkt och de skrev att de ”tagit till sig av min kritik”. Verkligen snyggt gjort tycker jag och någon där förstod förmodligen att det inte är en skön grej att störa folk i deras hem för att göra anspråk på deras tid och pengar. Speciellt inte via telefon.

I min värld är det helt förkastligt. Jag har också en ”NEJ tack till reklam” på min brevlåda, men numera skickar mäklare i denna stad ofta direktadresserad reklam till mig vilket jag också tycker är jävligt dålig stil. Har jag bett om Er reklam? Nej.. exakt!

Jag skiter i vad du / ni sålt i mitt hus eller i mitt kvarter. Om jag behöver en mäklare så kontaktar jag (själv. Om jag vill..) en mäklare. Men numera så ligger ju tyvärr de flesta mäklare i Umeå för evigt på min shitlist på grund av att de besvärat mig alltför många gånger nu så jag vettetusan vem jag kan kontakta om sisådär hundra år när jag vill sälja min bostad… *SUCK*

För några veckor sedan så blev Jimmie (återigen) uppringd av en av Umeås största mäklarbyråer (Som stört oss huuuur många gånger som helst senaste åren) med det vanliga tjatet om vi vill sälja / få en värdering / info om vad som händer i området och det var tur i oturen att de ringde honom och inte mig denna gång. Fy fabian så less jag är på dem och på deras respektlösa ”taktik”. Jag hade nog blivit riktigt otrevlig denna gång eftersom det uppenbarligen inte räcker med: ett vanligt Nej tack!

Den här stora mäklarfirman har ringt och stört oss alldeles för många gånger nu trots att jag var ganska tydligt sist de ringde att de ska sluta ringa oss, men det går liksom inte in. Jag kommer för alltid att bojkotta dem nu och för alltid!

När ska detta otyg med ofrivillig kontakt via telefon sluta? Kanske en liten obetydlig grej tänker Ni nu, men nej. För mig är det en stor grej. Onekligen. Annars skulle jag ju inte sitta här och pekfingervalsa om detta.

Nåväl, det var dagens gnäll & skäll. Ett pyttelitet moln på en annars blå himmel och jag mår väldigt bra så det finns inget annat att klaga på. Jag har knappt en månad kvar tills jag får semester och jag knegar på. Tillvaron är rätt så skön och det händer så mycket kul i sommar.

Halva familjen åkte till Göteborg och fick uppleva Metallica live i helgen som var. Tyvärr så kunde jag inte hänga med trots att jag drömt om det sedan jag var liten, men kanske får jag hänga med nästa gång?

🤘😎

Senare i sommar hoppas jag att vi kommer att hinna åka både till Norge och till Finland, men vi har ingen riktig plan ännu utan vi låter dagsformen styra helt enkelt. Nu när barnen är nästan vuxna och det finns ett och annat barnbarn (både med två och fyra ben) så går det liksom inte alltid att göra vattentäta planeringar. Lika bra att bara go with the flow som det så fint heter!


Ett glas crudo på ballan me vovven i solnedgången…

Vardagslyx i sin finaste form!

Baby Inez gillar tvättmaskinen hos mommoz 😂

Så, där fick Ni en liten glimt av några av mina barnbarn..

Jag kan ju av naturliga skäl inte blogga så som jag gjorde förr och det tar numera dubbelt så lång tid att få saker på pränt. Förmodligen så beror det på att jag är lite mer eftertänksam ehrm.. eller bara på att jag märkt att en del saker som jag skrivit under årens lopp plötsligt kommit tillbaks och bitit mig i arslet ”sort of speak” haha.. Men jag är i alla fall glad över att jag fortfarande VILL skriva och det är ju himla kul när Ni läser. Tack för det!

Dessutom så har jag (äntligen) insett till hundra procent att JAG faktiskt inte kan ta ansvar för de versioner som andra har om mig i sina tankar. En skön känsla. Och nödvändig för ett härligt liv.

Annars jobbar jag en hel del på formen för att få känna mig frisk och stark och för att jag ska orka med allt som mitt liv innehåller.. Både det bra och det som är mindre bra. Jimpa har gjort ett toppenjobb som min pt och jag har tur som har honom. På alla plan i livet. Vi är ett starkt team och tillsammans fixar vi allt.

Hoppas att Ni också mår bra i sommarvärmen så hörs vi snart igen!

Intensiva festligheter…

Av , , 2 kommentarer 17

Ibland får man offra en natts sömn och leva lite i kappsäck om man ska kunna smita iväg hemifrån och roa sig ordentligt.

Umeå har ju inte så mycket att erbjuda i festliga sammanhang (enligt mig) och jag har för längesedan insett att om jag ska ha en riktigt festlig helg så behöver jag lämna Ume och dra iväg några mil bort. Gärna där det finns ställen där man kan dansa och där man inte behöver gå hem tidigt. Det är också kul om det finns många klubbar att välja på beroende på vilket humör man är på eller vilken musik man känner för just då.

Jag är alltså inte jätteimpad av Umeås krogliv. Jag har verkligen försökt att tycka att det är roligt på Soultrain bland alla leopardbeklädda kvinnor och jag har faktiskt ansträngt mig för att försöka tycka att Olles och Cinco är skoj bland alla Norrlandskepsar och foppatofflor.. Men nääeeje.. Det är inte skoj! Allt mittemellan  ”It’s raining men… halläluja” och märklig rapmusik som inte ens går att ”dansa” till (om du inte kan twerka eller vaffan det heter) så vette tusan om det riktigt finns NÅT ställe i Ume som jag gillar? *funderar* Nope… det gör det inte! Inte heller karaoke tilltalar mig och jag kan definitivt inte sitta still på sunkiga ölhak i dunkel belysning bland människor som luktar skumt..

Alltså är det lättare att åka till en större stad två gånger per år och fullkomligt gå All-In! Jag menar, om man bara går ut två gånger per år så blir det ju inte jättestor skillnad rent ekonomiskt Ok, en flygbiljett tur och retur och ett hyfsat hotellrum kostar ju lite. Men å andra sidan så slipper man ju åka taxi hit och dit här i Umeå och måsta gå hem redan klockan två på natten när det VERKLIGEN börjar bli partystämning.

Och det bästa av allt: Man träffar jäkligt många intressanta och spännande människor (som inte är umebor ehrm…) .. som man alltså skulle ha gått miste om att träffa om man stannat här i Umes pyttelilla krogsväng.

Så, för någon vecka sen så flög jag och Jimmie från Ume och hamnade på en exakt 49-timmars odyssé där vi rantade omkring i en ganska glittrande miljö där vi hittade mystiska källare med färgstarka män, dansade till psytrance-DJs som Astrix och Vini Vici med tillhörande scenshow (som var helt grym), vi hittade också en och annan avdankad B och C-kändis som serverade spännande drinkar och vi träffade också ett gäng snubbar som skulle ha kunnat vara svenska versioner av Exit-killarna (svt om du har missat det) om de inte varit liiiite för gulliga för det!

Jag råkade också (helt ofrivilligt) ta sönder duschen på vårt hotellrum som den råbarkade rockstjärna jag är… vilket resulterade i att vi fick byta hotellrum OCH bli bjudna på Espresso Martini av den coolaste bartender(skan) jag nånsin mött. Dagen efter råkade vi checka ut en timme för sent och blev totalt uppläxade (men slapp betala) av en sträng portier.. Jag kommer ABSOLUT att bo på det hotellet igen! 😎

Sedan blev det seriös shopping där jag köpte en T-shirt och ett par väldans häftiga fotbollsstrumpor! Haha… jaa.. så konstiga saker tänker Ni nu… och ja, det var det ju faktiskt!

Jag och Jimpa reser alltid med bara handbagage när vi åker på miniweekends och om vi hittar nåt kul att shoppa så skickar vi det bara helt sonika med posten nånstans från där vi befinner oss just då.

Det roliga var att denna gång reste jag med endast 1,3 kilo i min väska medans Jimpa körde det dubbla: 2,6 kilo. Man skulle kunna tro att jag som är tjej skulle haft mer prylar med mig i form av smink och diverse.. men nope! Jag vann denna gång (Ja, vi tävlar)

Nåväl, jag kan ju inte berätta så mycket mer eftersom det råder sträng sekretess som det alltid gör när vi reser tillsammans. Det enda jag kan säga var att vi hade det så ofantligt skoj!

VIP-sektion Technostate

Efterfest på Slakthuset

Partypartners deluxe ❤

Avion eller aviation?

Truth of the day❤

Kan för övrigt inte dra mig till minnes att jag nånsin haft så skoj som just denna helg! EVER! Och då är jag ändå nästan femti år haha… Det säger en hel del ju 😎

Men i alla fall… 48 timmar senare kom vi hem och det visar sig att inget särskilt hänt här hemma förutom det gamla vanliga:

Ja, Ni som vet 🤣

Preciiis som vanligt!

Men ja, det var en oförglömlig helg och vi planerar redan nästa sväng. Mest troligt blir det inte i Sverige. Men vi får väl se vad det blir.

Det är också massor med andra roligheter som ligger i pipeline för hela familjen men det är inget som vi kan dela med oss av ännu. Vi väntar tills det är gjort och så berättar vi efteråt! Den absolut smartaste ekvationen. Då slipper man både sabotage och missunnsamhet. Har insett att allt blir extra roligt om man är lite hemlig. Varför har jag inte vetat det innan liksom?! Men oh, well.. inget att gräma sig över. Det är vad det är helt enkelt!

Lev och må, ge och få!

Ha det bra alla!

Prat i kvadrat..

Av , , 2 kommentarer 23

Om alla människor har ett visst mått ord att bruka under en livstid så har jag nog förbrukat en ganska betydande del vid det här laget.

Jag har så länge jag kan minnas blivit kritiserad för att jag ”pratar för mycket” eller att jag ”pratar för högt” eller att jag ”pratar för snabbt” osv.. Förmodligen skulle diagnoserna dugga tätt idag om jag var en knodd som hade turen (eller oturen) att bli utredd för ditt eller datt.. I alla fall så finns det ju förklaringar till och för det mesta numera, men eftersom jag nu uppnått den aktningsvärda åldern av nästan-femti så har jag insett att det inte spelar någon roll vad jag säger, eller hur jag pratar eller hur det låter osvosv..

Helt plötsligt en dag så föll polletten plötsligt ner så det bara skramlade i de rostiga hörnen: Folk i allmänhet kan ju faktiskt bara förstå andra lika mycket som de faktiskt förstår sig själva liksom! Oj voj vad djupt.. men näe, det är ju sant!

Det medför att jag numera håller tillbaka en hel del beroende på vem jag pratar med. Ibland VILL jag säga allt möjligt och det bara bubblar i hjärnan, men nej… jag håller tyst eftersom jag vet att det jag säger ändå inte är viktigt just där och just då.

Det har medfört att jag ofta har konversationer med mig själv där jag ofta kommer fram till ganska kloka saker som för den skull inte behöver luftas offentligt eller ens utanför mitt huvud. Flummigt va? Haha… ja, det håller jag faktiskt med om men eftersom det här är min blogg så skriver jag ju som bekant vaffaan jag vill så Du får gilla läget helt enkelt!

När det gäller alla mina skrivna ord så är det ju ändå så att människor läser dem för att de VILL läsa.. De har en valmöjlighet liksom! När jag babblar i ett rum med flera personer så kan de liksom inte alltid välja om de vill lyssna på mig (eller inte).

Nackdelen med att ha ett socialt arbete är: Att man måste prata mycket!

Fördelen med att ha ett socialt arbete är: Att man måste prata mycket!

Nackdelen med att ha en stor och brokig familj: Att man måste prata mycket!

Fördelen med att ha en stor och brokig familj: Att man måste prata mycket!

Ja, Ni märker ju… det går liksom inte att göra rätt. Men jag har i alla fall insett att det bara är de som faktiskt bryr sig om en på riktigt som märker när man blivit tyst och det är skönt att veta.

Just nu så pågår en märklig process i mig som förmodligen handlar om att jag blivit gammal och vis (*host* jamen lite…) men också att jag upptäcker så mycket nytt hos mig själv varje vecka. Kan det vara så att Människa 2.0 börjar när man avverkat första halvan av ett sekel? Att nu har jag pratat så jävla mycket i snart femti år så nu är det dags att lyssna mer än att prata och framförallt att lyssna inåt.. mer på MIG… och vad jag vill?

Jamen jag tror fasen att det kan vara så! 😎

Klok som en tok eller bara en grinig liten bitch?

😁

Jag är inte så politisk, jag är inte så religiös, jag är mest bara en nyfiken jävel som gillar att fundera över livet och alla som bor i det! Det är kul med Er som läser i min blogg och trots att det är sällan jag får feeling att skriva numera så är det ändå kul när jag lyckas skriva en och annan rad här.

Däremot läser jag mer än vanligt.. Minst tre böcker i veckan för tillfället och jag tycks inte få nog av de skrivna raderna. Därför upplever jag det som extremt sorgligt att veta att svenska barn läser mindre och har bristande läsförmåga.

Herra jumalauta så sjukt sorgligt. Svenskarna kommer alltså inom kort att bli ett ganska andefattigt folk när dagens barn växer upp och ”vuxna” människor kommer i framtiden istället för att kunna läsa och skriva att veta ALLT om pokemon, Pontus Rasmusson, Jocke & Jonna samt hur viktigt det är att äga en väska från Gucci.

De kommer också att veta allt om vilket smink Bianca Ingrosso älskar och att man ska skylta med precis allt i livet.. till och med om man är en människa som har rutten människosyn så ska man också veta hur man ska gå till väga när man visar för hela världen hur dum i huvudet man är. Exempelvis genom att kränka utsatta människor. Gärna när de ligger utslagna och blödande i ens närområde… *suck*

Empati kommer ingen ens att kunna stava till och ännu mindre att tillämpa. Suck å pust… Ja, det lutar ju åt att jag till slut måste sluta blogga eftersom färre och färre kommer att läsa.

Nämen hoojja, nu får jag ju sluta vara så bitsk och elak 🤣 Men ibland är det svårt att låta bli.

Något jag i alla fall gläder mig åt är att det snart är dags för en weekend i storstan för mig och Jimpa. Vi ska dansa och partaja som om morgondagen inte ens fanns. Fy fasn vad kul det ska bli! Jag har till och med köpt nya skor som ska hålla för en helg som förmodligen kommer att innehålla minst 50 tusen steg! Återkommer med exakt siffra när vi kommit hem!

Partypartner deluxe ❤

Hoppas alla mår bra.. och vet Ni… att enda anledningen att jag skrev ett inlägg just ikväll var för att det var så många som läste mitt förra inlägg och hörde av sig till mig och tyckte att det var så bra! Jag blev jävligt glad ska Ni veta!

 

Hare bra häääj!!

 

 

Märkliga masspsykoser..

Alltså.. saker ter sig bara mer och mer märkliga ju längre tiden går.

Idag läste jag en jävligt skum grej i tidningen som jag först trodde var ett skämt, men sen insåg jag tyvärr att det inte var det. Det handlade om en superhajpad energidryck som ”vanliga” människor nu är villiga att betala hiskeliga summor för att få tag på. Barn tar tilloch med betalt av varandra ”per klunk” av denna dryck… man ba: ”Vaah.. det måste ju va ett skämt”

Jag blev alldeles matt för detta måste ju vara det ultimata beviset på hur korkade människor faktiskt är?! Energidryck (oavsett märke) är väl typ det mest obehagliga som går att köpa lagligt och personligen fattar jag inte hur man ens vill att en sådan dryck ska passera ens stackars biologiska system, men skitsamma… Jag fattar ju att det är en grej eftersom 9 av tio personer älskar sådana drycker konstigt nog.

Men när vi snackar vinster på miljardbelopp på denna upphajpade energidryck så undrar i alla fall jag hur det kan komma sig att till synes ”normala” människor ens är villiga att betala flera tusen för att få dricka dessa dyrbara droppar så är det väl ändå fog för att ställa sig frågan hur det är fatt med folk idag?

Men visst, jag fattar ju att jag låter som en arg tant som hatar alla och som aldrig får ligga och som är sur å bitter osvosv yadayada… Men jag undrar faktiskt. På riktigt!

Världen brinner i så många avseenden och trots detta så blir människor rent allmänt bara mer och mer korkade.

Unga människor förstör sina ungdomliga, vackra, starka och friska kroppar med drycker som är rena kemikaliebomberna, men å andra sidan så drar de sig inte heller för att sticka, skära och fylla upp sina kroppar heller med gummi, silikon och annat diversejox.

Självklart har ju alla tidsåldrar haft sina gissel vad gäller konstiga ideal och ”farligheter” men det är absurt hur det har blivit.. Jag häpnade en dag över den superbotoxade tjejen med ankläppar och gummiröv och vars silikonbröst inte ens rörde sig som vore de gjorda av cement.. Självklart zippar hon också (med sugrör) på sin energidryck så att inte de pålimmade tandfasaderna ska ta skada.

Jag kunde inte låta bli att glo (fast jävligt diskret)  och jag både fascinerades och förfärades över det jag såg och jag tyckte så synd om den här personen som utan att fatta det har fastnat i en slags masspsykos där stora delar av den gråa massan numera är på väg att bli det som tydligen är det ”nya normala”.

Till och med fattiga människor ägnar sig åt detta… Människor som lyfter bidrag och som knappt har råd med mat för dagen lägger glada i hågen en rejäl slant per år för att fylla upp sitt ansikte i nån skum källarlokal medans någon självlärd klåpare ger dem rabatter på injektioner och annat som på sikt förstör både utseende, personlighet och mental hälsa.

Fy vad hemskt det är. Sorgligt på något vis… Inte det faktum att så många älskar att ägna sig åt sånt som de på sikt kommer att bli sjuka av, utan att det börjar bli så normaliserat.

Jag kan inte heller låta bli att undra över hur Sverige kommer att se ut när de här ”unga och vackra” människorna blir gamla och hur de kommer att må då? Med tanke på att barn och unga i vårt land redan mår dåligt och köerna till BUP är enorma. Alltså, shit… jag vågar knappt tänka på det. Vi har det så bra och vi lever i en tid där vi kan göra i princip vad vi vill.. så visst är det väl då ganska märkligt att det enda somliga vill är att långsamt förvandla sig själv till ett litet får som bara är skapt för att passa in i den gråa massan. Att bli en passiv liten individ som gör allt för att försöka sticka ut och vara unik, när det egentligen i själva verket är precis tvärtom!

Hjääälp… jag blir galen av sånt här. Haha… förmodligen är det väl också därför jag inte orkar blogga så mycket nuförtiden eftersom jag måste vada genom så mycket konstig skit innan jag hittar min inspiration och det är numera bara ett fåtal människor som jag kan inspireras av så jag fortsätter göra det jag är bäst på: Fundera och filosofera 😂

Mitt pyttelilla tidsfönster i det stora världsalltet pågår ju exakt nu och eftersom det bara rör sig om en mikrosekund när man fattar hur stor oändligheten är så gäller det att ta vara på sitt liv och inse att man är bra som man är och precis så som man är skapt!

Ja fy fabian, jag måste försöka att inte bry mig så hårt. Alla gör ju såklart som de vill, men jag kan inte låta bli att skriva om eländet.

Känner att jag måste slänga in ett bra citat av Charles Bukowski här:

”Alla skrattade åt mig för att jag var annorlunda..

och jag skrattade åt alla

för att de var likadana”

😎

Klockrent eller hur? Men nu ska jag inte sitta här och raljera så mycket mer ikväll. Jag har för en gångs skull en helt egen kväll här hemma helt utan familj, med undantag för en magsjuk hund och jag har valt bort krogen, gymmet och tv-soffan. Så nu ska jag laga lite pasta med svamp och sparris, hälla upp ett litet glas vitt vin och sen ska jag sova hyfsat tidigt. Det blir en perfekt födelsedagspresent till mig själv eftersom jag fyller 40-nåt imorgon 😊

Jag önskar mig kärlek och välstånd i present och kanske också sånt som går att äta och dricka haha..

Här är i alla fall en av de bästa vännerna, den magsjuka hunden.. Hur söt?

Cirkushäst eller husky?

På tal om cirkus… jag kämpar fortfarande med att lära mig stå på händer. Jag har blivit rätt bra på att stå på huvudet och det är en ganska skön känsla (svettig som fasn blir man i alla fall av det) men skam den som ger sig… Jag SKA upp på händerna endera dagen när jag blir liiiite starkare och mindre feg (läskigt)

Men nu återstår bara att önska Er en trevlig kväll och tack för att just DU läste mina småilskna rader, men det kan inte hjälpas… Jag var tvungen att få det ur systemet! Vi hörs!

Kram

Tacksam för tacksamheten..

Av , , Bli först att kommentera 14

Av alla tusen tankeballonger som svävar ovanför mitt huvud… Vilken ska jag skriva om just idag??

Kanske om den där tanken om att jag är så himla tacksam för tacksamhet! Att jag ÄR tacksam för så himla mycket. Speciellt just nu över att till exempel bo i en del av världen där vi har den bästa sjukvården (om man bortser från köer, missnöje och underbemanning) för när det verkligen handlar om att leva eller dö, så överlever människor när de blir omhändertagna akut av sjukvården.

Eftersom jag har extrem sekretess när det gäller nära och kära för tillfället så kan jag bara säga att jag är fruktansvärt tacksam idag över just detta: Att vi lever i ”rätt” del av världen. Jag ska aldrig ta något, eller något av vår välfärd för givet igen. Jag ska vara tacksam varendaste dag. Faktiskt!

Jag vill också berätta om att jag har lärt mig att vara tacksam över tid jag fått tillsammans med någon. Som det här med att man möts och att man skiljs. Inga konstigheter egentligen.. Men istället för att vara ledsen över att jag ”måste” skiljas från någon, så kan jag istället välja att vara glad över att jag har fått HA den här fina personen i mitt liv si eller så länge..

Kloka personer finns det inte så himla gott om, men jag tröstar mig med att veta att denna kloka person kommer att ersättas av en annan klok person och ja, det får väl vara plåster på såret för jag är ändå tacksam över att våra vägar korsades! Oavsett när och var det hände. Dessutom behövs h*n på ett annat ställe framöver..

Ja män geeeuu vilket klämkäckt inlägg kanske Du tänker nu, men näjjee.. det är på inget sätt så jag menar! Jag ville bara belysa det faktum att jag möter så många var och varannan dag som inte har förmåga att känna tacksamhet och det är bara så sorgligt. Sån vill jag inte vara. Men jag vet också att jag inte kan påverka andra. Bara mig själv.

Alla jag någonsin mött har lärt mig något. Något jag verkligen, verkligen, verkligen behövt lära mig och oftast genom ”the hard way”.

Det blir till och med lätt att vara tacksam över alla dåliga människor jag mött i mitt liv eftersom de hade något mycket viktigt att förmedla och som jag behövde lära mig: Nämligen vad jag inte behöver och vill ha i min tillvaro.

Nåja, för övrigt så rullar tillvaron på. Det är en och annan vägbula, men inget som inte går att lösa. Numera ids jag inte hetsa upp mig utan tar dagen som den kommer. Var och en har ett ansvar över hur dagen blir och jag väljer att vara min egen lyckas smed. Vem fan ska annars vara det liksom? Haha… jamen, Ni fattar.. Jag vill inte vara hjälplös så alltså måste jag välja att vara stark osv…

Jaja. Nu har jag flosklat färdigt för denna vecka. Påminner mig om att jag har mycket att se fram emot och om bara några veckor så blir det 3-dagars party med min fina man i den vackra huvudstaden. Gissa vem som är laddad? Wohooo… och tacksam såklart!

Bild från i fredags när vi försökte oss på att spana på en ”festlig” tillställning här i Ume. Det gick sisådär haha.. Vi gav upp redan vid 22-tiden. Fast å andra sidan så har man väl inte roligare än vad man gör sig så jag får väl schylla mä schälw helt enkelt.

Men så blir det när man blivit ännu mera skalman nu för tiden. Mat och sovklockan pockar på och minsta avsteg kan ge stora konsekvenser. Träningen faller, humöret rasar och kroppen strejkar! Så ska man ut och roa sig så ska det fanimig vara värt det!!

Men när jag har lediga dagar så blir det oftast pyjamashäng med både stora och små människor och de dagarna förgyller mitt liv så mycket så jag finner inte riktigt ord för att förklara det hela. Det är sjukt mysigt i alla fall och nåt viktigt jag har lärt mig alldeles nyligt är att det är ganska noga att ha på sig gummistövlarna när man borstar tänderna, för annars vet man ju inte riktigt vad som kan hända.. haha… KOlla bara på den här stjärngossen:

Lille L visar mommoz hur det går till när man ska borsta på riktigt..

😁

Ja hörni..

Hoppas att Ni som läser här också mår bra och att Ni hittar de där små glädjeämnena varje, varje, varje dag..

Vi ses!

Everyday stuff..

Av , , 2 kommentarer 15

Jahopp! Då sitter man här igen och ska knåpa ihop några rader.

Jag bläddrar för fullt i minnesbanken för att se vad som är nog så intressant att sätta på pränt och ja, det viktigaste är ju att min minsting hunnit fylla 13 år. Det är helt galet med tanke på att jag bloggat sedan lååångt innan han på något mystiskt vis hamnade i min mage haha..

Vi spenderade födelsedagshelgen i Örnsköldsvik där vi bodde på mysigt hotell och badade på äventyrsbadet såklart. Bastian är en livsnjutare av rang så han fick några väl utvalda presenter. Bland annat en skitcool kabinväska i lila metallic. Bra att ha när man är lite av en globetrotter. Ingen tårta i vanlig ordning, men däremot massor av glass! Exakt som en födelsedag ska vara ❤

Pappan hann gå på Hockeymatch (Modo-AIK) och blev misstagen för att vara en huligan eller hockeyterrorist eller vad det nu kallas i sådana kretsar haha… Helt galet, men det löste sig (som tur var)

Konstigt det där att många ”vuxna” människor beter sig så märkligt när det kommer till hockey!

För någon månad sen tex, så satt vi på Olles och drack öl och spanade på nån lövenmatch. En viss person i mitt sällskap  hejjade högljutt på Björklövens motståndare (vilket lag det nu var.. haha..) och en snubbe i bordet bredvid blev direkt otrevlig mot oss och neej.. Han var inte full. Han förvandlades framför våra ögon från en trevlig man i övre medelåldern som tidigare mycket glatt suttit och småpratat till en småsint, elak och spydig gubbstrutt!.

Då, när nån i vårt sällskap blev glad för att motståndarlaget vann så blev gubben sur som ättika och blev både dryg och oförskämd. Jag trodde att han skojade eller åtminstone skojjade till det lite med glimten i ögat men nej. Han var dead serious liksom. Sjukt pinsamt att skylta med sådana egenskaper i lagets namn.

Men å andra sidan så stärker det bara min egen (högst personliga) tes om att Björklöven och dess anhängare är en slags sekt som man helst bör undvika. Men vad vet jag..? Jag gillar ju inte ens sport så jag kanske inte ska uttala mig… fast nu gjorde jag ju det ändå hehe… Men ärligt talat så har jag träffat alltför många ”fänz” av löven med mycket tvivelaktigt beteende så jag kan helt enkelt inte låta bli att skriva om det.

Men oh well, alla tycker vi olika och tur är väl det. Annars vore det ju inge kul! 😎 Men jag måste säga att jag gillade dagens insändare: Exakt!! ”ALLA i Umeå älskar alltså INTE Björklöven” Många tummar upp till dig som skrev insändaren.

Men vidare till nåt som ÄR kul: Det är att jag har extremt fantastiska varelser i mitt liv som får mig att skratta högt ungefär tusen gånger varje dag. Hundar och småbarn slår alla streamingtjänster i hela världen och bättre underhållning finns bara inte. Nu har vi börjat hänga i ”pensionärskuvösen” i 23 plusgrader under soliga dagar och vi leker med alla möjliga roliga saker. Men framförallt så spanar vi på bussar och random hundar.

Best friends forever!

Något som tyvärr inte varit lika kul är ju att jag gjort en galen vurpa när jag cyklade hem från jobbet en kväll. Jag har ju dubbdäck både fram och bak på supercykeln och är ju vanligtvis som en traktor när jag cyklar på snö och is. Men denna gång så gled jag och cykeln över ett sjok med riktig blåis, så olyckan blev ett faktum. Fy fabian så rädd jag hann bli. Jag har stora jäkla blåmärken på hela min högra sida och en rejäl sträckning i nacke och rygg på vänster sida så jag har verkligen kunnat hålla mig för skratt under senaste veckan. Därtill så äter jag en hel del mediciner just nu på grund av olyckan så jag känner mig som en riktig kemikaliebomb.

Men jag är ändå galet tacksam över att jag klarade mig så pass bra så att jag kunde ta mig därifrån för egen maskin. Det enda som var trist var att det stod flera människor vid en busshållplats lite längre bort och INGEN av dem kom och hjälpte mig eller ens frågade hur det gick. Lite scary så här i efterhand faktiskt med tanke på att dessa människor stod mindre än 15 meter från min cykelolycka. Men så blir det väl när den stora gråa massan numera är slavar under sina sociala medier.

Jaa.. nu har jag väl sammanfattat så gott som det mesta som jag funderat på under den senaste tiden men jag har också hunnit att fixa med nästan alla mina gröna växter här hemma och de växer så det knakar både åt norr och söder.

De gröna krukisarna trivs i mitt sällskap och kanske beror det på att jag både pratar med dem och klappar på dem lite då och då *skrattar högt* Jamen det GÖR jag faktiskt 😁

Gold and green in my house!

Ja, men det var väl allt jag hade att förtälja idag. Jag har lånat Jo Nesbøs senaste bok om Harry Hole så jag ska ba mysa ner mig med böcker heeeeela långa påsken och ha det hur gött som helst! Men NU… ska jag mysa ner mig i soffan och kolla lite Walking dead med världens finaste man (min man naturligtvis.. vem annars?)

Inget går väl upp mot lite zombies så här på skärtorsdagen!?

Me and my naked lady on the wall!

Ha det så bra alla som läser! Må Ni slippa olyckor och ohälsa och jag hoppas verkligen att Ni får en fantastisk påskhelg!

🐥

 

 

Ett jubileum smög förbi…

Av , , 2 kommentarer 13

…förra fredagen! Nämligen den 17e mars.

Tro’t eller ej, men den dagen var det faktiskt hela tjugo år sedan vi träffades Jag & Jimmie. I Gällivare.. Mitt i alltihopa när ingen av oss var beredd på att träffa den där personen som skulle förändra våra liv för alltid.

Men så blev det.. den där marknadshelgen i Gällka när jag rymt från Ume för att gömma mig från diverse människor som just då förpestade mitt liv (och jag förmodligen deras haha…)

Mycket har hänt sedan mars 2003 och tjaa.. För att göra en lång historia kort:

Vi har förökat oss några gånger, vi har övervunnit ganska extrema hinder, vi har tvivlat, vi har vuxit, vi har haft jäkligt kul och vi har orsakat en och annan underbar katastrof… men det viktigaste av allt är ju såklart att vi fortfarande älskar varandra och att vårt gemensamma liv är till 80% fantastiskt och resterande 19% sådant man kan stå ut med… den sista 1% är väl allt det som vi inte vet något om ännu, så jo.. vi insåg att det helt enkelt får bli minst 20 år till tillsammans. Om inte annat för att göra allt det där som vi inte hunnit göra ännu.

Vårt motto är: Ångra aldrig något och ha alltid KUL tillsammans! Skratta, dansa och LEV!! Varje dag! (Hur svårt skare va liksom? 😎)

 

Let’s sparkle!

I alla fall: Man kan försöka se sitt liv och sin tillvaro som en spännande resa och självklart så gäller det att välja medresenärer och eventuella andra passagerare med stor omsorg! Jimmie är min all-time-high favoritresenär! 😍 Alltid redo och ALLTID på min sida..

Så ja, jag ville ba göra ett litet avtryck här i bloggen och internetskryta lite om att vi fixat en femtedel av ett sekel (redan)!! Jävligt coolt ändå.

Hoppas att alla Ni som läser här också har finfina livspartners som gör Er till bättre människor varjevarje dag!

Å snart blire åka av igen…

Ha det fint alla som fortfarande läser här!

Många midsommarbarn i Mars..

Av , , 4 kommentarer 16

Japp! När folk har sex kring midsommarveckan så resulterar det ju 9 månader senare i en hel del barn som föds i mars *skrattar*

I mars har vi faktiskt flest födelsedagar i vår familj.. Både den yngsta och den äldsta i vår brokiga klan fyller alltså år samma månad!

Lilla prinsessan rosenknopp aka Baby Inez har nu fyllt ett helt år och eftersom hon vilken dag som helst ska börja traska här på jorden på riktigt med sina små fötter, så kände jag att hon bara måste ha ett par grymma sneakers. Närmare bestämt ett par Adidas Jeremy Scott med vingar. Ja, självklart ska bebisflickan ha ordentliga skodon. ETT år är ju faktiskt hur stort som helst. Då måste man ha inspirerande skor helt enkelt.

Sötaste tjejen 1 år ❤

Min fina mormor har fyllt 85 år och det fick vi också fira tillsammans här i Umeå eftersom hon är och hälsar på. Otroligt mysigt! Jag lyckades dessutom med konststycket att få både mina barnbarn OCH min mormor på samma bild. Inte helt lätt med två högenergiska småttingar haha… tur att även jag är ganska energisk! Men rätt coolt ändå. Att både vara mormor och att få ha en mormor. Det är en härlig känsla att vara en av 5 generationer.

Ja, mars månad har bjudit på en hel del och verkligen varit hektisk på många sätt. Men det har ändå varit skoj och jag har sakta men säkert återfått min hälsa efter att ha varit jävligt sjuk. Det var en ganska tuff pärs eftersom i princip hela februari försvann i tomma intet, men jag är ändå glad och tacksam över att jag är frisk igen och att jag har människor runt mig som hjälper till och ställer upp när det behövs. Mina barn är också friska och glada och tjaa.. vad mer kan man begära liksom?

Det är ingen idé att gnälla. Bara bita ihop och komma igen. Som tur är så har jag också den lilla huskytjejen som ser till att jag kommer ut i friska luften och kan andas obehindrat. Det har nog hjälpt mig att bli frisk snabbare än om jag inte haft henne hos mig ❤ En riktig winwin för alla två och fyrbeningar!

”Snäääälla mommoz.. vi kaaan väl gå ut.. en gång till?”

😎

Tiden går ju alltför snabbt och vår och sommar är under planering för fullt. Jag har storslagna planer på det mesta och vi får se hur det går helt enkelt.. Jag har köpt nya resväskor och förhoppningsvis får jag resa både lite hit och lite dit. Lite kryptiskt kanske, men som med så mycket annat i tillvaron så är det ibland bäst att hålla vissa saker för sig själv. För tänk att än i denna dag så finns det läsare av denna blogg som gärna är här inne och läser.. helt frivilligt, men som sen väljer att öppet klanka ner på mig och mitt sätt att leva och som inte drar sig för att tala illa om mig och dessutom vara taskig mot mina barn.

Näjj.. Sånt orkar jag inte med längre och jag väljer mer och mer att stänga dörren ut till det offentliga. Sociala medier är ju såklart på både gott och ont, men jag märker ju helt klart att mitt liv blivit bättre och bättre ju hemligare jag blivit. Även om jag självklart har ett litet behov av att då och då glänta liiite på locket ut till vk-bloggen.. haha… så helt försvunnen är jag ju inte! Ännu.. Men vi får väl se.

Just nu läser jag mer än vad jag skriver och det känns bra. För mig! Plus att de som stör sig på mig också får vara ifred från mig och mitt ”svammel” haha..

Men i alla fall. Hoppas att alla som läser här mår bra. Ta vara på livet varje minut och var rädd om de du älskar. Vi går mot ljusare tider nu. Gläds, förundras och njut… Varje dag!

Vi ses och hörs!

 

 

 

Då var då och nu är nu..

Av , , 4 kommentarer 15

Tänk att halva februari nästan passerat.. Har ju knappt märkt av det eftersom jag varit sjuk på ett ganska utmattande sätt.

Förra vintern blev det ju en härlig cocktail av lunginflammation, RS-virus och covid på en och samma gång och tja, tydligen så skulle det bli något liknande även denna vinter. Jag har kämpat hårt för varje enskilt andetag, men nu är jag så pass kry att jag ska ta mig tillbaka till jobbet och tillvarons rutinbundna vardagslunk.

Jag längtar efter dagsljus, fysisk styrka och en hyfsad kondition och det är ju inte för mycket begärt tycker jag.

Igår eftermiddag strax innan det skymde så märktes det liksom på dagsljuset att nu är det dags för livsandarna att vakna. Det var ovanligt.. magiskt på något sätt. Fast i och för sig så är ju universum alltid magiskt, men igår kändes det så påtagligt i varenda liten nervbana och i alla små celler i min stackars vintertrötta kropp.

Jag var ju en blixtvisit i Gällivare för någon vecka sedan och det var kring 24 minusgrader då vi kom dit. Jag kände mig djupfryst inifrån och ut under min vistelse där och det berodde nog inte bara på den isande kylan.

Trots att jag trodde att jag sett Malmberget för sista gången i höstas så blev det ändå en liten tripp upp till ruinerna som fortfarande står där. Fotade lite, men det går inte att fånga den där creepy-feelingen på bild.

Vid ett tillfälle kom det en gigantisk flock fåglar som flaxade olycksbådande över oss och flög mellan rivningskåkarna.

Zombiefeeling deluxe alltså!

Dundret ser ju (som alltid) fantastiskt ut, men för två veckor sedan sålde jag hela min slalomutrustning och jag kommer nog inte att ställa mig på slalomskidor på ett bra tag framöver. För trots att jag alltid älskat utförsåkning så har jag liksom tappat lusten till det. Konstigt ändå, men förmodligen en påminnelse om hur fort saker och ting (och människor) kan förändras.

Vi lever i förändringens tid både på gott och ont. Förändring kan vara smärtsam eller positiv. Ibland är den både och, fast man fattar det inte förrns det gått ett tag. Förändring som varit smärtsam kan visa sig ha positiva effekter långt efteråt och det går inte att förstå före man varit med om det själv. Alla måste ju göra sin egen utveckling i sin egen takt. Var sak har sin tid liksom..

Det blir också ganska påtagligt att ”Det nya är NU” när man ser två pyttesmå människor växa upp mer och mer för varje dag framför näsan på en.. Det finns så mycket löften om allt det nya i en liten person som är nyfiken på livet och tillvaron runt omkring.. Som har förmånen att få se varje dag som ett spännande äventyr och som gläds åt allt roligt som går att upptäcka. I helgen hade vi några superhärliga dagar med småttingarna och trots det skrala hälsoläget så vågade vi oss ändå ut på en miniutflykt i närheten.

Lille L fixar fika!

Nydalasjön är bäst på sommarn, men vintertid är den också helt ok 😎

Premiärprovade min nya jacka också. Helt underbar och jag behöver INTE frysa haha…

Snygg färg eller vad?

Ja, det var väl det lilla jag hade att berätta just nu. Hoppas alla som läser här mår bra och slipper diverse åkommor som tycks cirkulera vintertid!

Vi ses & hörs! Kram

 

Bitter or better..

Av , , Bli först att kommentera 14

Det är bara och välja det alternativ som känns närmast till hands: Bitter eller bättre.. Vad som funkar för dagen!

Livet liksom HÄNDER 24 timmar om dygnet och när det händer härliga och bra saker så ska man vara glad och tacksam över att livet (just NU) är välsmort och underbart..

Och när det händer jävliga saker så kan man antingen kämpa sig igenom för att kunna nå ut på andra sidan, eller så kapitulerar man och lägger sig och marineras i sin egen svidande bitterhet tills man bara tror att det inte finns någon väg ut. Det är också skönt när det finns många att skylla på. Bitterheten och självömkan känns liksom extra maffig då och offerkoftan blir sådär härligt tung och varm..

Alla har vi väl varit där några gånger i livet och det är väl (som de kloka säger) att det är prövningar som livet om och om igen bjuder oss på ända tills dess att vi börjar fatta läxan och då börjar klara av prövningarna för att slutligen välja vägen att bli bättre av de egna (och ibland andras) misstag och elände.

Ingen människa är ju fullkomlig och nog är det sant som det sägs att vissa saker endast kan mogna och växa då man fått tillräckligt med egna erfarenheter och kunskaper som är självupplevda.

Det går liksom inte att ta till sig tips och trix från de som vet (eller tror sig veta). Vissa saker måste man bara genomlida själv helt enkelt..

Ibland är tillvaron jävligt pissig och så är det för exakt alla här i världen. Det sorgliga är att så många (ofta unga) människor tror att den verkliga världen speglas i influencernas grå-beiga inredning och perfekt tillrättalagda (men ofantligt tråkiga) flöden i sociala medier som till slut får den egna tillvaron att kännas fattig och torftig.

Bara att följa alla dessa själlösa konton skulle få mig att må pyton och dessutom stjäla tid och energi från mitt eget riktiga liv där jag rimligtvis själv bör vara den som fyller min tid och mitt liv med härligt innehåll (som för den skull inte alltid behöver skyltas med offentligt)

Saker i vår moderna tid är så förbannat sorgliga och kanske är det för att jag har ett ”före och ett efter” sociala medier… Jag VET helt enkelt hur det var att leva IRL 24 timmar om dygnet en gång i tiden och jaa.. jag vill minnas att det var bra för mig.

Kanske är det därför jag fortfarande har kvar mycket kreativitet som räcker både för mitt eget liv och faktiskt andras. Det är en härlig känsla och jag är tacksam både för insikterna och hela tillvaron i sig.

Jag fortsätter aktivt att till hundra procent välja bort det och dem som inte gagnar mitt välmående. Jag har inte tid för det förflutna, eller människorna i det eftersom det finns så mycket knutet till det som en gång fick mig att ifrågasätta hela min existens och min psykiska och fysiska hälsa.

Jag har inte heller tid att titta in hos kända och okända människor i för stor utsträckning eftersom min livsenergi på så vis sipprar iväg i en rasande fart och låter mitt undermedvetna sakta med säkert fyllas med skit och på sikt förgiftas. Jag kan inte på något vis tillåta det!

Mitt eget liv är alldeles för dyrbart för det… Och så vitt jag vet så finns det inte ännu något nytt IRL-liv att bara köpa så där i förbifarten.

Att ägna sig för mycket åt andras liv via sociala medier är att sakta men säkert förvandla sig själv till ett litet får som är nöjd med att följa den stora gråa massan som gör (läs: konsumerar) vad alla andra gör.

Din intuition och förmågan till att tänka själv försvinner och din värdighet likaså.. du och ditt liv är ÄGD av någon annan än dig själv och du får på köpet en livstids prenumeration på självömkan, gnäll, en känsla av att livet är orättvist och dessutom ingår en härlig offerkofta stickad (eller virkad) av bitterhet. På köpet får du en inre klocka som gör att din egen IRL-tid tickar iväg dubbelt så snabbt och du får minimalt med tid över till ditt eget liv.

Gött.. så vad väljer vi att signa upp på idag?

Haha… Ja, nu har jag raljerat dagens tisdagsdravel… och stort tack för att just DU läser 🤩

Avslutar med en härlig klichè:

”Idag börjar resten av Ditt liv”

(Lämna allt gammalt bakom Dig, eller stanna i skiten! Du väljer själv)

Dagens sämsta: Sovit lite för lite..

Dagens bästa: Allt annat!

Ha det fint alla som läser!