X antal ggr otäckt

 Jag sitter ensam i mitt kök med bara datorn som mitt enda sällskap. Idag hände det så otäcka saker vid middagsbordet så att jag ryser vid minnet av det.

Bastian blev sjuk och fick en otäck kramp som vi hoppas och tror "bara" var en feberkramp.
 
Han började krampa i Jimmies famn vid middagsbordet och det höll på så pass länge att vi blev livrädda och ringde efter ambulansen som kom på bara några få minuter. (Tack! Tack! Tack för att Ni kom!)
 
Hur det känns att bära en naken och livlös liten barnkropp inlindad i en grön sammetsfilt in i en ambulans går inte att beskriva i ord så jag ska inte ens försöka. Ni som har barn vet hur jag kände mig!
 
När vi kom till akuten så togs det prover på min lilla älskling som inte ens orkade gråta när de stack honom. Glassen han fick som tröst tittade han bara på och det var pappa Jimmie som fick äta upp den.
 
Läkaren bestämde att han skulle läggas in för observation för att vara på den säkra sidan och det kändes tryggt. För även om det "bara" var en feberkramp så vill vi ju att han ska vara säker om något händer inatt.
 
Så nu ligger min lilla, stora, starka, trötta och tappra tvåårskille som i vanliga fall har så mycket spring i benen hopkurad i en säng på sjukhuset bredvid sin älskade pappa som ska vaka över honom inatt. Han är i trygga händer och inatt sover jag och Viggo själva i lägenheten. Det känns så konstigt och fast jag vet att jag kommer att träffa dem bägge två imorgon bitti så värker det i hjärtat just nu. Jag saknar min mjuka, gosiga lilla buspojke och jag saknar min stora, starka och snälla man.
 
Familjen betyder ALLT.. så..
Var rädda om varandra!
 
Dagens otäcka nr 2: En kass kommentar som jag inte ens kan publicera då den skulle få skada för den omogna varelsen som skrivit den plus personer som H*N skriver om. Till Dig som skrivit denna kommentar kan jag bara säga så här: DU vet inte ett skit om vem eller vad jag menar. Tro inte för ett ögonblick att hela världen kretsar kring dig eller personen du skriver om. Dessutom är det faktiskt lika olagligt att sno bilder som att stjäla läppglans på Hennes och Maurits. Kan du förstå det? Och hur jag är som mamma har du (tack och lov) ingen aning om. Jag är en toppenmorsa och jag är stolt över mig själv och mitt föräldraskap. Och du tycker inte att jag förtjänar att ha barn? Återkom gärna när du har lite mer substans i dina påståenden om detta. Jag väntar med spänning //Helena. Mamma till 3
 
Etiketter: , , , ,

20 kommentarer

  1. Maria Lundmark Hällsten

    Neeej, fy så hemskt, jag läste med stigande fasa vad du skrev och blev jättelättad att höra att han nu troligtvis ”bara” hade en feberkramp, puh!!! Och oh ja, vi som har barn känner med dig, det finns absolut inget värre, än att se sitt barn, hjälplös. Likadant om man någon gång varit med då dom blivit sövda inför operation, usch, det är hjärtskärande.

    Hoppas att han snart är uppe på benen igen… och full av spring //Kram

  2. Helena Nilsson Springare

    Svar till Maria Lundmark Hällsten (2012-03-29 22:23)
    Tack Maria! Och tusen tack för att du körde mig ända fram till dörren idag. Den här dagen blev verkligen lång och fast jag är så trött i både kropp och knopp så lär det ta ett tag innan jag kan sova.
    De där minstingarna i familjen blir man ju som mest blödig för när det händer läskiga saker. Huvva!

    Ja, jag räknar kallt med att han rejsar runt här snart igen 🙂 Kram

  3. Marja Granqvist

    Feberkramper kan vara riktigt otäcka. Min dotter Johanna hade dem vid ett par tillfällen när hon hade hög feber. En av gångerna trodde läkarna att det var hjärnblödning, eftersom hon krampade mer med ena sidan av kroppen. Men det var ’bara’ dubbelsidig lunginflammation.
    Små hjärnor är så känsliga för överhettning. Hoppas Bastian är pigg som vanligt i morgon. Kramar

  4. Spankywhip Dellamorte

    Fy sjutton vad otäckt 🙁 Sånt där vill ingen vara med om :/
    Är lättad av att läsa att det förmodligen ”bara” var en feberkramp. Skönt även att ambulansen kunde snabbt vara på plats. Hoppas att han repar sig snart.

    Tänker på er.. *styrkekramar i massor*

  5. Linda

    Bästa Bastian.
    Så hemskt. Usch och fy.
    Hoppas att han, och ni andra får sova gott efter den hemska upplevelse. Och att det stannar vid den händelsen.
    Hörs i morgon (senare idag)
    Kram

  6. Ako

    Hej Helena,, oj så trist och ja jag vet hur otäckt det är när ett barn krampar. Ella var ju 8 månader när hon krampade första gången och jag vet hur härligt det är när ambulansen med personal kommer.
    Krama Bastian från oss och du,, du vet vart jag finns!

    Kramar från din kusin

  7. labbolina

    Jag vet precis känslan…..när min nu 13 åriga dotter fick en feberkram (fick vi veta senare) så var jag fullständigt övertygad om att hon skulle dö. Blå i ansiktet och andningspåverkad, gick inte att få kontakt med. Än idag kan jag få den där känslan i kroppen av skräck. Det är en hemsk upplevelse som etsar sig kvar i minnet. Även om det ”bara” är en feberkramp blir man livrädd !!!
    Hoppas han har piggnat på sig rejält idag. Man skulle helst vilja gå och bära omkring på dom flera dagar !!!! efter en sån här pärs. Stor kram till hela familjen.

  8. Helena Nilsson Springare

    Svar till Marja Granqvist (2012-03-30 00:00)
    Det är ju det som är så otäckt.. att man inte vet vad som pågår i kroppen när sånt där händer 🙁 Men nu är vi hemma och han är pigg och glad 🙂 Kram

  9. Helena Nilsson Springare

    Svar till Ako (2012-03-30 05:55)
    Huvvaligen..ja, ni har ju haft er beskärda del av såna hemskheter 🙁 det borde vara olagligt att barn ska vara sjuka!

    Hoppas ni alla mår bra i Gällka! Hälsa alla 🙂 Kram

  10. Helena Nilsson Springare

    Svar till labbolina (2012-03-30 06:45)
    Jag har ju aldrig varit med om en feberkramp tidigare. Vi har varit förskonade.. men jag kunde aldrig ana att det var så skrämmande. Man hinner ju tänka tusen tankar 🙁

    Nu är vi hemma och han bara skrattar och busar och man skulle aldrig kunna tro att han var sjuk igår. Han tycker nog att vi är jobbiga som vill krama och pussa på honom ovanligt mycket nu *skrattar* Kram tillbaks!

  11. Helena Nilsson Springare

    Svar till Anne-Marie Mäkelä (2012-03-30 06:58)
    Det var så overkligt allt igår. Och ändå var det ju ”bara” en feberkramp.. men det är så otäckt när man är mitt i det. Huvva.. Idag bara tittar man på honom hela tiden och vill krama honom stup i minuten och han bara springer iväg och leker som att inget hänt *skrattar* Pigg o busig som om inget hänt 🙂 Skönt!

  12. Helena Nilsson Springare

    Svar till Spankywhip Dellamorte (2012-03-30 00:25)
    Ja, det var riktigt läskigt 🙁 Jag blev så glad över att de kom så snabbt. Nästan som att de stått runt gathörnet 🙂 Fantastiskt! 🙂 Och nu e vi hemma igen.. Så skönt! Kram

  13. Helena Nilsson Springare

    Svar till Inger (2012-03-30 08:16)
    Japp, nu sitter han i badet med pappa och busar.. han verkar ha mycket spring i benen och vill mer än gärna rejsa *skrattar* Det blir popcorn i soffan ikväll och ett försök att hålla honom någorlunda lugn.. haha.. Kram

  14. Anne

    Skönt att lillkillen är piggelin igen:)
    Feberkramper är så otäckt, speciellt första gången då man inte vet vad som händer.Gillar din blogg o gillar G-vare.
    Lägg otäcka nr 2 i soporna där det hör hemma!
    Trevlig helg!

  15. Helena Nilsson Springare

    Svar till Anne (2012-03-31 14:52)
    Ja, det var en pärs men nu syns inte ett spår av det hela.. han är kvickast i stan igen. Så skönt!

    Tack, vad glad jag blir. Du har en jättetrevlig blogg 🙂 Satt och läste igår. Har länge efterlyst nya bloggar annat än de jag läser redan 🙂 Trevlig helg till dig med.

  16. Catharina Alperud

    Men usch och fy!!! Hoppas lilleman mår mycket bättre nu! Minsta H var bara 5 månader då hon fick feber, slutade andas och ja… hon hade änglavakt. Hennes gudmor som är sjuksköterska klev in genom dörren precis då. Jag helt hysterisk stod i tfn med barnmottagningen. Så hon greppade helt sonika dottern och mig i hampan tog oss ut i bilen där hennes pojkvän satt, han körde värre än en flåbuse till akuten och ja… jag har aldrig – någonsin – före och efter det varit så rädd. Hon hade bäckenbotteninflammation och fick efter det gå på upprepade kontroller av urinvägarna. Idag mår hon bra, vilket du med all säkerhet vet. Envis, busig och vacker med en tunga vassare än mammas! 😀 Det finns inget värre än när ens älskade små mår dåligt.. Tar hellre allt dåliga mående själv.

  17. Helena Nilsson Springare

    Svar till Catharina Alperud (2012-04-04 22:19)
    Fy vad hemskt.. Och när de är så där små och inte kan tala för sig så känns det ju fruktansvärt att vara så maktlös när man inte fattar vad det är som är fel heller 🙁

    Det var längesedan man såg dig i bloggligheten men jag vet ju hur skönt det är att vara offlajn då och då 🙂 Kram

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.