I min barndom var jag mycket intresserad av djur och då främst hästar. Min farfar och hans söner, var kända för duktiga hästkarar. En grundegenskap man måste ha, för att bli bra på att hantera djur, är tålamod och det hade dessa gubbar. Jag växte upp bland gamla hästkarar och fick höra många hästhistorier. När vi flyttade till Söråsele, var jag väldigt snabb, på att bli bekant med alla, som hade en häst i byn. En av dessa var Göte. Där tillbringade jag många dagar, med att köra häst. Så här inför helgen, kommer jag ihåg en ramsa han lärde mig, en gång vi körde in hö. Så här lyder den, ”Söndan helig, Måndan fri, Tisdan går vi ock förbi, Onsdan ingen arbetsdag, Torsdan den har samma lag, Fredan gör jag ingen ting, på Lördan går sabbaten in. Nu har jag uppnått den åldern att jag kan leva efter det och det känns skönt.
Göte var en mycket beläst och världsvan man och vi träffades nästan dagligen de sista 30 åren av hans liv. Vi gjorde många intressanta resor tillsammans och han hade en mycket intressant bekantskapskrets. Av honom fick jag lära mycket. Ett han brukade säga var, du ska alltid ta det bästa först, då får du alltid det bästa. När du endast har det sämsta kvar, är det, det bästa. Om du tar det sämsta först, får du alltid ta det sämsta. Filosofiska tankar.
Det var i oktober månad, Göte hade följt med mig, på en affärsresa till Stockholm. Vi bodde på ett av de bättre hotellen i Stockholm, där vi stötte på många kändisar. Jag bjöd på en utsökt middag, det var söndagskväll och mycket folk i restaurangen, Göte tyckte det var trevligt med alla kändisar och han hade kunskaper om de flesta av dem, som han delgav mig.

Jag avslutade mina affärer på måndag och vi styrde kosan mot Åsele på eftermiddagen. Det hade varnats för dåligt väder med ishalka, så jag hade vinterdäck med mig i bagaget. När vi kom till Gävle, svängde vi in på en bensinmack för att byta däck. Detta var vid femtiden en måndag och det var kö på däcksbyte. Då sa Göte, är det inte lika bra vi ligger över här, det finns ett hotell här också. Sagt och gjort, vi hyrde in bilen på macken och de skulle byta däcken. Vi checkade in på hotellet och kollade när restaurangen öppnade.

Vi ”hängde på låset” när restaurangen öppnade. ”I kväll bjuder jag” sa Göte. En måndagskväll i Gävle, med snöstorm ute, var det ingen trängsel på krogen. Vi var ensamma. Hovmästaren kom in med menyn och Göte tittade aldrig i den när han sa: ”Kan du be kocken komma in”? Kocken kom in och Göte ställde frågan ”Vad är det bästa du tycker om att laga”? Kocken svarade: Sjötunga Walewska med räkstuvning, men det tar en stund. ”Vi åker inte fören i morron” sa Göte, ”de är bara du sätter igång och så får vi in en stadig sillbricka med tillbehör, medan vi väntar. Sedan kan du fundera på en god dessert”. Han frågade aldrig vad det kostade.
Nu var man ute och reste med en världsvan herre, han viste hur man skulle få service. Det var nog en av de bästa middagar jag ätit på restaurang. Vi fick en enorm service och framme vid stängningsdags serverades kaffe och cognac. Vi hade ätit i fem timmar och haft en trevlig kväll, med massor av Götes berättelser. Personalen fick säkert också uppleva en ovanlig måndagskväll, med två ”norrlänningar”, och de blev inblandade i många samtal.
Detta var ett restaurangbesök tillsammans med en världsvan och stor berättare, född år 1910 och en vän från min barndom.