Bloggen är en plats, där man har möjlighet att förmedla sina tankar till andra medborgare. I dagens samhälle, är det bara majoriteten, som får genomslag i media där de får stå oemotsagda. Att man nu har börjat påstå att bloggen är en plats för pajkastning, tycker jag  är fel. Vad som saknas hos en del bloggare, är sakliga argument kring frågor som lyfts. När man då inte kan svara, tillgriper man livlinan och kallar det hela för pajkastning.

Det har fattats några samhällsavvecklande beslut av majoriteten, där det saknas förklaringar till allmänheten, om vad som ligger till grund för besluten och hur det arbetats fram. Här väljer man att tiga.

Här bidrar bloggen till att informera medborgarna. Att det sedan skrivs insändare anonymt av folk, är en möjlighet alla har och det är en rättighet i Sverige. Hanterar man bloggen rätt, tror jag att mycket av den anonyma pajkastningen i insändare går att undvika. Som politiker måste man ändå vara beredd, på att man aldrig kan göra alla till lags. Det händer att man fattar felaktiga beslut ibland, att man uttrycker sig fel och det är mänskligt.
Men att inte våga ändra sig, är en inbjudan till pajkastning.