Egons blogg

Budgetpåverkan.

 

Åsele kommun har en pensionsskuld på 113 millioner kronor. Vi har som mål, att avsätta två millioner kronor varje år till p-skulden, men ändå växer skulden. År 2050 kommer den att ha sin pik för att sedan börja minska. Åsele är inte ensam om att ha en stor pensionsskuld. Det är många små inlandskommuner som drabbats av samma öde, men det finns kommuner som saknar skuld eller har avsatt större belopp för att parera skulden.
Om man då beaktar att skulden växer och befolkningen minskar och med den inkomsten. En allt större del av kommunens inkomster går till en utgift, som kommunen inte kunnat kontrollera. Jag vill påstå, att en stor del av utflyttningen beror på mekaniseringen inom skogsbruket och andra tekniska uppfinningar. Skogskommunerna har genom sina råvaror och sitt överskott på arbetskraft, tillfört storstadsregionerna och staten stora överskott.
Alla små kommuner, som är i samma situation som Åsele, skulle gå samman och kräva att staten går in och löser deras pensionsskulder. Det skulle innebära mycket för dessa kommuner och jag tycker det är ett ansvar staten bör ta. Om det inte blir så, hur stor del av vår inkomst går till denna skuld 2050? Att fundera på för ni läsare: hur har den uppkommit?

En kommentar

  1. Sven-gunnar Håkanson

    Jämför man närliggande kommuner framgår att Åsele har problem med bland annat pensionsskulden. Endast 7% är fonderat jämfört med 28% – 34% för övriga kommuner i Södra Lappland inklusive Lycksele.

    Detta är inget att moralisera över utan visar bara den strukturomvandling som den Norrlänska glesbygden genomgått med skogbrukets omvandling från ett manuellt arbete med många anställda till dagens högmekaniserade avverkningssystem. Dessutom förstärkt av skogsbolagens import av billigare arbetskraft för all skogsvård från utlandet.

    Våra kommuner här i Södra Lappland är helt beroende av utformningen av det kommunala utjämningssystemet samt statsbidrag. Verksamhetsvolymen uttryckt som nettokostnad per invånare är i mycket hög beroende på den åldersstruktur vi har på befolkningen. Allt sammantaget medför att vi sitter i knäet på krafter utifrån som vi har liten förmåga att styra. Att vi ska kunna påräkna någon speciell hänsyn från nuvarande alliansstyre eller Socialdemokraterna efter eventuellt regeringsskifte tror jag inte på. Politiken avgörs av de kommuner där majoriteten av svenska folket bor. Med andra ord storstadsområdena och mer tätbefolkade delar av landet.

    Jag har svårt att tro att rikare kommuner som exempelvis Umeå och större vill bidra mer till våra mindre kommuner när vi uppenbart missköter ekonomin med alltför tunga kommunorganisationer.

    Vad som däremot borde vara tänkbart är att de mindre kommunerna som minskat befolkningen på grund av strukturomvandling, orsakat av i vårt fall skogsbrukets rationalisering, skulle kunna ansöka om riktade statsbidrag för att kompensera för ökade pensionsutbetalninar i framtiden.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.