Etikett: klimatomställning

Energipolitik för industrins konkurrenskraft

Av , , Bli först att kommentera 1

Energiöverenskommelsen var en blocköverskridande överenskommelse om Sveriges elsystem som gav långsiktiga spelregler och mål för svenskt näringsliv. Inför valet 2018 valde M och KD att frångå överenskommelsen genom att förespråka nyproduktion av kärnkraft. Om de får makten väntar därför tvära kast och stora osäkerheter för svensk industri.

Långsiktiga spelregler och konkurrenskraft

Något som näringslivet alltid efterfrågar när jag träffar små som stora industrier i norra Sverige, är långsiktiga spelregler. År 2016 gjordes en bred energipolitisk överenskommelse mellan MP, S, M, KD som var en bidragande orsak till den gröna industrirevolutionen vi ser i norra Sverige. Energiöverenskommelsen innehöll mål om 100% förnybar elproduktion 2040, att befintlig kärnkraft inte skulle läggas ner med politiska beslut, samt mål om 50% effektivare elanvändning 2030. Industrin kunde på så sätt också marknadsföra sig med att när de ställer om så kommer de kunna producera med 100% förnybar el, vilket blir en stark konkurrensfördel när världen efterfrågar hållbart producerade produkter.

Energimyndigheten arbetade fram scenarier för hur målet kunde nås och processer för att förenkla förfaranden för etablering av bla havsbaserad vindkraft drog igång. Men så, inför valet 2018, när klimatfrågan kom upp i valdebatterna, så behövde högerpartierna som inte utvecklat sin klimatpolitik komma med något svar. Helt plötsligt valde då KD och M att lämna energiöverenskommelsen och att börja förespråka kärnkraft så fort klimatfrågan kom på tal. Att elproduktionen i Sverige redan var i princip 100% fossilfri och KD och M fortfarande inte hade politik för att minska växthusgasutsläppen från transportsektorn, leda industrin bort från fossilberoende eller bidra till att minska de jordbruksbaserade växthusgasutsläppen och inte hade ett ord att säga om de konsumtionsbaserade utsläppen, dränktes i rubriker om kärnkraft, kärnkraft, kärnkraft.

Energiöverenskommelsen innebär långsiktiga spelregler och ökad konkurrenskraft för näringslivet. Moderaternas och Kristdemokraternas agerande visar att de inte har näringslivets behov under en klimatomställning för ögonen. Istället riskerar deras politik att kraftigt försämra svensk industris konkurrenskraft och försämra leveranstryggheten i svenska elsystemet bara för att de inte har utvecklat en egen klimatpolitik än. Det är ytterst allvarligt att de fått så mycket gehör för denna retorik.

Jag har näringslivets förutsättningar och behov under klimatomställningen för mina ögon. Det jag vill göra är att säkerställa långsiktiga spelregler och ett robust elsystem för hela Sverige. Det gör vi med snabb utbyggnad av havsbaserad vidkraft, stöd till energieffektiviseringar, energilagring, utbyggda elnät och ökad flexibilitet.

Stöd att byta till elbil istället för ökade fossila utsläpp

Av , , Bli först att kommentera 1

Den som behöver bil och har det tufft med de höga bensin- och dieselpriserna ska inte behöva betala för bensin eller diesel över huvud taget. Behöver man bil ska man få stöd att så snabbt som möjligt byta till elbil. 

Ett val två olika framtider. Just nu rullar bussar i Umeå med riksdagskandidater med korta budskap. Miljöpartiet: En bild på mig med budskapet ”Samhällsutveckling som tar klimatkrisen på allvar”. Moderaterna: En bild på Edward Riedl med budskapet ”Sänk skatten på bensin och diesel”.

Vem av oss som sitter i riksdagen på Västerbottens-bänken efter valet avgör ni väljare i Västerbotten. Vem av oss som sitter där, påverkar framtiden.

Jag kommer arbeta för en utveckling som inkluderar alla när vi ställer om samhället så vi inte längre behöver fossil olja. Genom att stödja hushåll att byta till elbil kan de kraftigt sänka sina drivmedelskostnader samtidigt som vi minskar de fossila utsläppen och blir kvitt beroendet av oljeländer som Ryssland. Det är den omställning som krävs för att hejda klimatförändringen och undvika de mest allvarliga riskerna med den globala uppvärmningen. Och vi kan göra detta – om vi får en majoritet i riksdagen som VILL göra det.

Vi i Miljöpartiet vill införa:

Grön bilcheck: Leasing-check på upp till 1500 i månaden till hushåll med låg inkomst

Många som har en gammal bil har inte råd att att köpa en elbil ens med elbilsbonusen. Att leasa är då ett kostnadseffektivt alternativ, eftersom det inte kräver en stor engångssumma. Vi föreslår därför ett leasingstöd för hushåll med fokus på den halva av befolkningen som har lägst inkomster. Stödet uppgår till max 1500 kronor i månaden per person under tre år. 

Grön skrotningspremie: 20 000 i skrotningspremie till hushåll med låga inkomster och gamla bilar

I dagsläget finns ca 1,2 miljoner bilar som är 15 år eller äldre. I genomsnitt rullar en bil i 18 år. Detta betyder att många av de här bilägarna snart kommer behöva byta ut sin bil. Många av dessa ägare har inte råd att byta till en elbil. Vi vill därför införa en skrotningspremie som riktar sig direkt till de med låga inkomster för att undvika att de köper ytterligare en fossilbil – vilket i värsta fall låser in dem i beroendet av fossila bränslen under många år. 

Kraftfull utbyggnad av laddinfrastruktur

För att fler ska känna sig trygga med att välja elbilen som lösning så måste det finnas laddinfrastruktur vid alla bostäder. Miljöpartiet vill införa en “rätt-att-ladda” garanti som innebär att allt regelkrångel för att sätta upp laddinfrastruktur både hemma och på jobbet ska rensas bort. Samt att stödnivåerna för att sätta upp laddare vid hemmet ska öka.

Biodrivmedel, kolsänkor och biologisk mångfald – artkris och klimatkris måste hanteras samtidigt

Av , , Bli först att kommentera 0

Allt fler partier pratar om klimatet. Problemet är att det saknas helhetsperspektiv. Klimatfrågan och den biologiska mångfalden är sammankopplade och utgör idag två enorma utmaningar som måste hanteras samtidigt. Avsaknaden av helhetsperspektiv blir tydligt när politiska företrädare gång på gång lägger fram samma lösning för transportsektorns utsläpp: byt till biodrivmedel! Om Sverige skulle följa den linjen skulle vi köra i diket rejält.

Övertro på biodrivmedel riskerar leda till kraftigt ökade växthusgasutsläpp och en ytterligare utarmning av den biologiska mångfalden, vilket dessutom gör oss mindre motståndskraftiga mot klimatförändringens konsekvenser. För att utveckla samhället och skapa förutsättningar för trygghet, hälsa och frihet måste klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald hejdas samtidigt.

Sedan Miljöpartiet klev in i regering har vi drivit på för både kraftigare klimat- och miljöpolitik. Vi har baxat igenom klimatlag, nya klimatmål, stärkt EU:s utsläppshandelssystem och infört stöd till såväl laddinfrastruktur som den tunga industrins omställning. Vi har samtidigt genomfört historiska satsningar på naturskydd och andra miljöåtgärder.

Åtgärder måste främja samhället, klimatet och miljön på samma gång. Framåt krävs satsningar på inhemsk produktion av hållbara biodrivmedel, stärkt biologisk mångfald och ökad kolinlagring. Användningen av biodrivmedel i Sverige ska heller inte leda till försämring av den biologiska mångfalden eller minskade kollager utanför våra gränser. I omställningen till morgondagens samhälle måste vi balansera i övergången till förnybara drivmedel, ökad kolinlagring och stärkt biologisk mångfald. En balansgång som underlättas av energieffektiviseringar, ett mer transporteffektivt samhälle och utfasning av förbränningsmotorer.

1. Biodrivmedel är nödvändigt för en fossilfri transportsektor – men biodrivmedel har begränsningar
Biodrivmedel, elektrifiering och andra förnybara drivmedel är alla viktiga pusselbitar för övergången till fossilfria transporter. Även om alla nya bilar som såldes från och med idag skulle vara rena elbilar, skulle en stor del av den totala personbilsflottan fortfarande bestå av fossilbilar. Biodrivmedel gör det möjligt att tanka mer förnybart i de förbränningsmotorer som inte hinner ersättas i tid. Men, tillgången på biodrivmedel är begränsad. Potentialen för hållbart producerade biodrivmedel från svenska råvaror är inte i närheten av att täcka behoven för vägtransportsektorn, än mindre om vi ska inkludera flyg- och sjöfart. Prioriteringar kommer behövas och en förändring av hur vi reser och transporterar varor kors och tvärs över jorden kommer krävas. Att andra partier ger sken av att vi genom bytet till biodrivmedel ska kunna fortsätta som vanligt – eller till och med öka våra transporter – är orealistiskt och oansvarigt.

2. Stärkt biologisk mångfald för långsiktigt robusta ekosystem
Potentialen för hållbart producerade biodrivmedel begränsas, dels för att produktionen bara är hållbar så länge det inte skördas mer än det växer, dels för att god biologisk mångfald är en förutsättning för att skogen och det vi odlar ska fortsätta växa bra. Vi kan inte ta ut oändliga mängder resurser från skogen utan måste hitta en balans som är hållbar från många perspektiv. Ersätter man välmående ekosystem med snabbväxande monokulturer är det kanske möjligt att kortsiktigt producera mer biomassa och binda mer kol, men det är förödande för den biologiska mångfalden och gör även plantagerna känsliga för konsekvenser av klimatförändringen, såsom skogsbränder eller torka.

3. Kollagret är viktigt för ett stabilt klimat
Kol som är bundet i jorden, växter och levande ting på land eller havet kallas för en kolsänka. Alla långlivade produkter gjorda av bioråvara (såsom trähus och trämöbler) utgör ett kollager och kan bli ett medel i vår kamp att minska koldioxiden i atmosfären. När produkterna förbränns, som biodrivmedlet i en förbränningsmotor, frigörs kolet och blir koldioxid och återgår till atmosfären. När t.ex skogen växer binder den koldioxid, när den förbränns frigörs den. Därmed är det bättre att biomassan används till långlivade produkter som ökar kollagret.

4. Bio används redan och är utbytbart mellan olika branscher
Det krävs alltså en balansgång mellan biodrivmedel, biologisk mångfald och kolsänkor. Om vi säkerställer att de biodrivmedel vi nyttjar är hållbara är de en bra väg framåt för omställningen, just för att teknologin redan finns här och nu. Biodrivmedel görs idag på olika sätt av raps, sockerbetor, palmolja, slaktrester, matrester, skogsråvara m.m. med varierande miljö- och klimatpåverkan. Bioenergi har vi använt sedan urminnes tider för matlagning och uppvärmning, även idag storskaligt i fjärrvärmeverken. Teknikutvecklingen för vad vi kan använda “bio” till går snabbt framåt. Rester från tillverkningen av timmer kan vi inte bara nyttja till uppvärmning och drivmedel, utan även göra t.ex. kläder, förpackningar, bioplast, biokol; vilket kan ersätta saker som idag innehåller mycket fossil råvara. Bioråvaran är därför mycket värdefull.

5. Sverige har ett viktigt jord- och skogsbruk som vi ska ta tillvara
Sverige har goda förutsättningar att visa hur vi med helhetsperspektiv balanserar en hållbar produktion av biodrivmedel. Sverige är ett skogsland med en kunnig och utvecklad skogsindustri som idag gör att vi t.ex kan bygga flervåningshus och broar i trä. Ett livskraftigt jordbruk i hela landet är också viktigt för livsmedelsförsörjning, krisberedskap, levande landsbygd och biologisk mångfald. Restflöden från dessa näringar kan förädlas till biodrivmedel och därmed ersätta fossil bensin och diesel.

Klimatarbetet är en kamp mot klockan! Biodrivmedel med hänsyn till kolsänkan och biologisk mångfald är en värdefull tillgång för att klara omställningen i tid.
Framåt krävs kraftfull politik för inhemsk produktion av hållbara biodrivmedel, stärkt biologisk mångfald i de marker vi brukar och åtgärder för ökad kolinlagring.
Jag vill se en samhällsutveckling som ger oss trygghet, hälsa och frihet. För att nå dit krävs att vi både hejdar förlusten av biologisk mångfald och stoppar klimatförändringen. Med helhetsperspektiv kan vi stärka samhället, miljön och hejda klimatkrisen samtidigt. Det är en utveckling som ger mervärden för invånare och verksamheter i hela Sverige. Med trevligare stadsmiljöer, mindre buller, högre krisberedskap, ökad konkurrenskraft och bättre hälsa. Det är den gröna samhällsutveckling jag vill driva.