Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Västerbottens landskapsdjur

Av , , 6 kommentarer 4

En sådan här dag är man kanske mer uppmärksam på omgivningen än annars. Jag fick i alla fall stanna några gånger på vägen in till firandet i Vännäs. Det dök upp bilder på vägen.

Först var det flaggan som visade sig när man kom längst upp på kyrkbacken.

Sen var det Västerbottens landskapsdjur, storspoven. Världens största vadare som faktiskt kan vara en meter mellan vingspetsarna och låter lite vemodig i tonen.

Min mamma avskyr de här blommorna. Men, mamsen, visst är de nästan vackra ändå?

Mer Vännäsby

Av , , 2 kommentarer 3

Hemtrevligt och egengjort fika var det på Hemberget.

Några valde att sitta inne, det gick det också. Man önskar att hembygdsgården kunde nyttjas mer än den gör.

Det är roligt med Vännäsbygdens hembygdsförening. Många andra för en tynande tillvaro, men här har man fått en nytändning med några driftiga nya medlemmar. Man har kunnat rusta upp hembygdsgården med en ordentlig handikappramp med hjälp av fjolårets överskott. Man räknar med goda inkomster i år också och har då tänkt rusta upp golven en del.

Medelåldern var inte allra lägst i Vännäsby, men det fanns några som drog ner den. Man talar ju om att ge barnen både rötter och vingar och kan man ge dem någon  insikt i hembygdens historia så är det säkert väldigt bra. Historielösa människor är i regel mer "lättlurade" än andra.

Man kunde tro att Johan S, Bengt M och Sven-Erik J hade tappat något,men så var inte fallet. De beskådar kungastenarna på Hemberget.

Mycket firande

Av , , 4 kommentarer 7

Idag, eller igår,  har jag festat. Två nationaldagsfiranden, ett på vardera sidan Tvärån. Därtill ett 30-årsfirande och en examensfest. De två sista var tack och lov samorganiserade.

Det började hemma vid hembygdsgården på Hemberget i Vännäsby. Den livaktiga hembygdsföreningen (där pappa Tore var aktiv medlem) ordnade traditionsenligt ett firande och hade i år bjudit in kommunalrådet Johan Söderling och Umebygdens spelmansgille – som består av fler vännäsbor än namnet antyder. Johan talade om visioner för Vännäs och var inne på både samarbete och särprägel.

Ulla-Britt Renman anförde spelmännen i Vilhelminadräkt.

Grattis svenskar!

Av , , Bli först att kommentera 5


Vi har ett land och får tala vårt språk. Även minoritetsspråken och dialekterna får användas idag, det är också ett framsteg.

Vi har ett samhälle som fungerar bättre än de flesta och där det är tillåtet att tala och skriva sin mening. Den rätten och den representativa demokratin är det många som idag är beredda att ge sitt liv för att deras land ska få. Här är inställningen och prioriteringen lite annorlunda och det här med demokratin verkar lite för jobbigt för många, men vi har friheten och demokratin!

Vi har ett ovanligt rent land med många naturresurser och vi har sådana som startar och driver företag där det bildas pengar, välstånd och välfärd som fördelas. I Sverige har de svaga bättre möjligheter än i de flesta andra länder på jorden. När man kommer till andra delar av världen ser man avtryck av tänkande, utveckling och arbete i industrilandet Sverige. Vi har jordbruksbygder och även om vi inte är självförsörjande på mycket har vi möjlighet att köpa mat från eget land med världens striktaste djurskyddslagstiftning, eller välja annat. Vi har skog, energi, mineraler och ett oräkneligt antal mil stränder längs sjöar, älvar och hav. Vi har rofylld landsbygd, byar, lagomsamhällen och människotäta städer. Delarna från norr till söder och öster till väster bidrar till den helhet vi vill ha och behöver.

Vi har en skola som är gratis där det finns många, många lärare som drivs av att undervisa och optimera förutsättningarna för eleverna. Tyvärr ligger vi inte så långt fram som vi borde när det gäller samsynen mellan hem, elev, skolpersonal och politiker i att se skoltidens enorma vikt och värde för individ och samhälle, men det kanske kan ändras igen. Samhället lägger väldiga pengar på skolan och med rätt inställning hela vägen borde vi kunna återta förlorad mark i kunskapsvärlden.

Vi har religionsfrihet, det finns inte överallt. Man blir inte avstängd från utbildning och arbete, blir inte fängslad eller torterad för att man tror på något mer än det som syns för ögat. Man får t.o.m. tro på Bibelns Gud, även det ibland väcker större ”misstro” än om man har någon annan tro. Än är inte heller korset bortplockat från flaggan, även om förslaget funnits att kapa banden till historien på det sättet.

De flesta svenskar känner stolthet och glädje över sitt land, det vill jag tro, utan att känna motstånd och fientlighet mot omvärlden och människor från den. Främlingsfientligheten finns, den tycks tillta överallt i världen, men de flesta låter inte hudfärg och ursprungsland avgöra inställningen till andra. Sverige är inte världen. Vi är en liten men betydelsefull del av den som vi får vara vara glada och stolta över samtidigt som vi har ett öppet sinnelag mot dem som kommer från andra och större delar av världen. Debatten om hur många Sverige kan ta emot från andra länder måste föras utan att man kliver eller kastar varandra i det ena eller andra diket, men för framtiden fattas i nuläget många arbetande händer.

Det finns ett Sverige, vi har ett land och jag är glad och tacksam över det. Det var några år sedan vår andra och sista flaggstång togs ner, men vi ska skaffa oss en ny. Det känner jag för i detta nu.

Hjortronblom, järnnätter och handlingar

Av , , Bli först att kommentera 4

Undrar hur blommorna ska klara sig? Där jag befinner mig, i en del av hjortronlandet, är det 4,5 plusgrader nu med en halvtimme kvar till midnatt. Jag åkte hit i kortärmat, men har som tur är med mig lite fleece också. Ljuvligt vackert är det, oavsett temperaturen. Sen finns det ju ved.

När jag åkte hit hade jag förutom vatten och mat tagit med ett par centimeter kommunala och regionala handlingar. Det är kanske en sorts välsignelse att jag får inleda nationaldagen utan att fördjupa mig i de här dagordningarna.
Den dom spar han har.

Något för Lilja

Av , , Bli först att kommentera 2

Har stundtals suttit och rensat i bilder från Kenya ikväll. Är tyvärr inte i mål än.

När jag åkte hade jag en tanke på att "utimellan" leta gymnasieskolor. Liljaskolan i Vännäs kunde av olika anledningar behöva en skola att hjälpa och ha utbyte med på de här breddgraderna.

Tyvärr sköts den praktiska utbildningen i Kenya mer som i Tyskland än som i Sverige. Inget ont om lärlingsutbildningar, men det blir svårt att ha utbyte när det knappt finns skolor med  yrkesutbildningar. I och för sig kunde man tänka att bara de teoretiska programen skulle kunna ha en afrikansk samarbetsskola, men det skulle bli ganska rumphugget och inte riktigt fylla syftet.

En och annan körskola såg vi, både för personbilar, lätta och tunga lastbilar. Oftast var det riktigt fräscha fordon. Det här arrangemanget med stolar på flaket under ett solskydd av plåt är nog inte heller något för Lilja. Det vore nog inte kö till flaket i januari.

 

Demokratisk fostran i Kenya

Av , , Bli först att kommentera 3


Satt och rensade Kenyabilder i afton, är inte riktigt klar med det. Något tusental till återstår att plocka bort.

Inser att vi har väldigt mycket att lära när det gäller att stimulera och inspirera till demokratiskt intresse och engagemang. Det dröjer lite, kanske till nationaldagen, men jag ska visa något som iaf borde intressera skolfolket och politikerna.

På vissa områden är vi nog mer underutvecklade än vi kan förstå. Självbilden stämmer halvdåligt.

Vilodagar med framtidstänk

Av , , Bli först att kommentera 3


Obeskrivligt skönt med dessa lugna dagar på hemmaplan. Idag blev det några timmar med mamma som tyckte att det var länge sen vi var där.

Visst borde mer ha blivit gjort, men de tolv intensiva resdagarna till Kenya och den tuffa veckan dessförinnan krävde nog lite avkoppling nu. Lite skoljobb har det iofs också blivit. Efterarbete efter resan också. Det är inte klart.

Framtidsfunderingarna har också snurrat på i huvudet både dagar och nätter. Det är hög tid att bestämma sig i en viktig fråga.

Uselt av FN och svagt av EU

Av , , Bli först att kommentera 4


Det är inte alla dagar jag håller med ledarskribenterna i Aftonbladet, men idag gör jag det.

Det kunde komma mycket positivt ur en förändrad situation i den Iranstödda diktaturen  Syrien som också ger så mycket stöd till några av de värsta organisationerna i Mellanöstern.

Hizbollah och Hamas tackar och stöder Syrien tillbaka i ledarfamiljens krig mot demokratin och sin egen befolkning.