Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Människornas Nolia

Av , , Bli först att kommentera 8


Jag har aldrig varit med om att möta så många vänner och bekanta på Nolia (Norrlands största allmänna mässa) som i år. Aldrig hellre att se så lite av sakerna och tingen. De gånger jag varit in har huvudsyftet då förstås varit att bemanna Moderaternas monter, inte att försöka hinna se så mycket som möjligt.

En ung och icke bortskämd eftertänksam släkting i skolåldern förvånade genom att betala in sig och gå två rejäla dagar. På frågan hur det varit svarade han att man skulle ha haft några hundratusen att handla för. Så kan det förstås kännas.

För egen del blev det alltså mer människoorienterade besök. Osedvanligt många vänner och bekanta från yrkes-, affärs-, församlings- och politiklivet (hela färgskalan) har man hunnit träffa. En dag tog det 45 minuter bara att ta sig från ingången till Moderatmontern. Men då hade det blivit många koncentrerade möten med inslag av humor, skratt, möda, sorg och glädje. Till och med några tårar när en pensionerad väns saknad efter ”ungdomens hustru” kom upp till ytan mitt i folkvimlet.

Ett människokoncentrerat Nolia för mig alltså. Och de är ju människorna som räknas här på jorden när allt kommer omkring. Många vänskaper fördjupas, förädlas och består så länge livet varar, medan de trevliga och inte oväsentliga sakerna i regel rostar, oxiderar och går sönder ganska snabbt.

Åk till Näsmark

Av , , Bli först att kommentera 5

Ta en utflykt till Näsmark idag mellan 11 och 17.

Man behöver inte vara särdeles fordons- eller konstintresserad för att ha nöje av Näsmark Trophy, den årliga lastbilsutställningen som brukar samla mer människor än som bor i kommunen Bjurholm.

Har man intresse åt det hållet är det självklart med ett besök. Här hos oss har frun påmint några gånger. Trots att det redan är bestämt och att vi har bröllopsdag. 🙂

Utmaningar

Av , , Bli först att kommentera 8

Igår förmiddag Bjurholm, en ledig eftermiddag och så idag Liljaskolan.

Att kliva in i en helt ny verksamhet och skolform är onekligen spännande. Det finns mycket jag just nu hade velat kunna lägga in i minnet via ett generöst usb-minne, men det är ju lite svårt. Det är väl nyttigt att ibland bli ordentligt påmind om sina begränsningar.

De svenska gymnasieskolorna har en hel del utmaningar som ”möjliggörare” för den unga generationen. Att fylla programmen som leder till rätt säker anställning, yrkesutbildningar eller studieförberedande, är inte alltid lätt. Det blir anledning att komma tillbaka till det framöver, men man kan till exempel nämna teknikprogrammet. Tidigare generationers många tekniker ska ersättas, men det kunde vara betydligt fler som valde det spåret. De skulle behövas.

Lokalt finns också många utmaningar. Snart börjar 300 nya elever vid Liljaskolan i Vännäs. Några har gångavstånd, andra kommer direkt från föräldrahemmet i ca 60 olika kommuner eller andra länder. Det är en utmaning och en uppgift för hela kommunen att välkomna dem på bästa sätt. En del kunde säkert behöva mer lokala kontakter än de brukar få, även med vuxna. Hur skulle det kunna bli verklighet? Fler behöver också husrum. Har du något att hyra ut?

Hem till Vännäs

Av , , Bli först att kommentera 10

Det här blev en bra dag med många trevliga ingredienser. Nu börjar en ny period i livet.

I morgon fredag börjar jag dagen på Liljaskolan i Vännäs. Det har uppstått ett tomrum som jag ska fylla lite knappt två månader. Först som rektor för huvudsakligen de teoretiska programmen och sen blir det lite andra uppgifter. Det känns intressant och roligt att få se en av Vännäs största stoltheter inifrån, även om uppdraget säkert blir tufft.

Inte är det alldeles optimalt att hoppa in i verksamheten när man som jag sitter i styrelsen, men det är en kort tid och det finns också fördelar i att som ledamot bli mer bekant med skolans vardag. Framför allt behöver organisationen fungera så att eleverna får en bra start. Hoppas att jag på något sätt kan bidra till det. Trots att jag anländer i morgon och lärarna i början på veckan.

Onekligen spännande. 🙂

Dagen jag slutar börjar

Av , , Bli först att kommentera 13

Så kom den, sista arbetsdagen i Bjurholm, Sveriges minsta kommun. Detta sista faktum, och så mycket annat, har gett stolthet och arbetsglädje. Vilja att vara med och bidra till en helhet vars funktion inte är alldeles självklar.

Det har gått ett par år sedan KA ringde och frågade om jag kunde komma dit. Det har passerat en mix av uppgifter som man i normalfallet sällan hinner med på ett arbetsliv. Utvecklande har det varit. Nätverket har vidgats betydligt både regionalt och nationellt genom de olika ansvarsområden jag fått prova på. Faktiskt även litegrann internationellt. Intressant. Många elevmöten och generationskorsande vänskaper har det blivit.

Nästan alla dagar har det varit roligt, mitt i mödan. Ett par dagar har det varit riktigt, riktigt tufft. Alla dagar har det varit trevliga och lyftande möten med medarbetare som bidragit till helheten på sitt håll.

Tror jag ska återkomma om en speciell lärdom och erfarenhet jag fått och som är relevant i alla kommuner idag. Och inte bara där.

Men nu är det snart arbetsdag. Den sista, i Bjurholm.

Bloggen ja…

Av , , 3 kommentarer 8

Just ja, man har ju en blogg. I sommar har semestern från den varit rekordlång. Med något litet inhopp.

Sommaren har inneburit en smula närsemester och Norge och bröllop nästan som i ungdomens dagar. Onekligen trivsamt.

Dagarna nu efter semestern har fyllts av rensning och överlämning. Kom just på att mina dryga två år i Bjurholm motsvarar ca 5 % av ett nutida arbetsliv, inte alldeles obetydligt.

Många minnen kommer upp när man rensar ut. Åtskilligt med erfarenheter har det blivit, jag har fått jobba med mycket jag aldrig varit i närheten av tidigare.
Överlämnandet blir ganska lättsamt när man gör det till en som jobbat mer med många av sakerna och medarbetarna än man gjort själv. Men saken är viktig. Det är så dumt om den som kommer efter ska behöva göra onödigt arbete och riskera att begå samma misstag som man gjort själv.

Det blir inte utan saknad man lämnar den lättrörliga lilla enheten Bjurholm.
Nu är det en och en halv dag kvar.