Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: samhällsnytta

När billigt blir dyrt

Av , , Bli först att kommentera 14


Det kan vara lätt att räkna bort sig som offentlig myndighet, stat, region eller kommun. Vi ser på vad en tjänst kostar per timme och jämför det med vad företaget tar. Vi beslutar att göra det i egen regi. Det är ofta helt rätt att göra saker i egen regi, ibland tveksamt, omoraliskt eller rent olagligt. Att konkurrera med näringslivet genom att vara både beställare, utförare, myndighetsutövare och delvis finansiär genom medborgarnas skattemedel, det är mer än osunt.
Oftare än man tror blir tveksam ”egen regi” dyrt för skattebetalarna. Det är lite som den gamla historien med hästen som äter jämt, medan traktorn bara ”äter” när den går. Det kan vara billigt att köpa en funktion lite dyrare när man inte behöver eller kan använda den på heltid.

I Norrbotten läggs den extremt landsbygdsnyttiga bussgodsverksamheten ner som gradvis sker i Jämtland/Härjedalen. Detta hotar även Västerbottens transporter. En synergirik, vittförgrenad transportmöjlighet som ändå rullar kontinuerligt försvinner och gör det svårare att verka på landsbygden.

Vad har detta att göra med onödigt stor offentlig kostym?
Läs Petter Bergners artikel om saken, den är klargörandeZ
I korthet handlar ser det ut att handla om två olika sätt att hantera en viktig verksamhet. Västerbotten kör slimmat och med delvis inhyrd utförarkraft. Norrbotten verkar med egna lastbilar och stor egen verksamhet. En verksamhet levererar service och pengar till skattebetalarna, en kostar pengar och lägger i år ner hela sin verksamhet.
Tyvärr slår detta hårt även mot Västerbotten. https://www.vk.se/2019-06-27/kraver-att-bussgods-nedlaggning-stoppas

En offentlighet som på vettigt vis söker samförstånd och samarbete med näringslivet är det bästa för skattebetalarna.

Ett gott politiskt exempel

Av , , 3 kommentarer 9


Det är ofta tragiskt att se politikens småskurenhet. Hur den lägre sortens ”partisinne” så lätt får förgifta klimatet, ta energin, blockera möjligheterna och förvrida den stora nyttans perspektiv till tunnelseende privat- eller partiegoism.

Läs det här brevet som den nyligen avlidne George H.W. Bush på sin tid lämnade till efterträdaren Bill Clinton på skrivbordet i ovala rummet. Till honom som just besegrat honom i valet. I just detta ser jag honom som ett mycket gott exempel.
CA102943-F8CD-4AAE-B45B-899816B44AD9

”..rooting for you…” betyder ungefär ”hejar på dig”.

En brännande fråga

Av , , Bli först att kommentera 12


Under Vännäsdagarna fick jag prata lite med räddningschefen i Vännäs, Bjurholm och Nordmaling. Conny Eriksson.

Vännäs börjar ha problem vi inte haft förr – brist på deltidsbrandmän. I Bjurholm började det vara kris, men där har situationen räddats av att fler och fler kvinnor gått in i uppgiften. Där har vi inte kommit lika långt i Vännäs.

Många yrkeskategorier kan man samarbeta med andra kommuner om, det kan vara svårare med dem som ska släcka våra hus när det brinner. Kanske få ut oss själva – i tid. Det handlar om minuter och sekunder och då kan tre mil vara långt.

Räddningstjänstens deltidare ska arbeta och bo så att man kan inställa sig på fem minuter vid larm. Man ska ha fysiska förutsättningar och vilja hantera den bundenhet det innebär att stå till förfogande under jourveckorna. Antalet som prickar alla förutsättningarna tycks minska.

Jag hoppas att vi får en liknande utveckling som i Bjurholm, att några kapabla kvinnor ansluter sig och inspirerar fler. Det är också viktigt att arbetsgivarna är positivt inställda till att anställda engagerar sig i räddningstjänsten.
När man upplever en brand eller sitter fastklämd i en bil, då vill vi alla att hjälpen finns och kommer. Fort.

Hör av dig till Räddningstjänsten.

Partiledarmöte

Av , , Bli först att kommentera 7


Det blev ett kort möte med Jonas Sjöstedt i eftermiddag. Den gode Jonas slår ofta på verksamheter och företag som kompletterar statens, landstingens och kommunernas verksamheter och oftast gör det bra. (De som missköter sig tycker jag också ska bort)

Jag berättade lite om företaget där jag arbetar, ett exempel på verksamheter jag inte tror samhället har råd att vara utan.

Jonas växlade över till lärartätheten i Academedias skolor och jag är rädd att han läst Aftonbladet något mer än statistiken. Nästa vecka kommer många politiker på besök på Vännäsdagarna. Jonas ska få en kopp kaffe och även mitt ex av Academedias kvalitetsredovisning. Jag har läst den. 😉

För några dagar sedan pratade jag här i Almedalen med Expressens Anna Dahlberg som beskrivit Academedias 300 skolor utifrån den eller de 1-3 absolut svagaste. Av de fyra gymnasieskolor i landet som Skolinspektionen inte ens hittade den minsta formalitet att klaga på förra året hörde två till Academedia. Jag frågade Anna om det inte tydde på att det fanns en viss kvalitet ändå, men fick inte ett ja.

Det har från högst olika håll varit en svårförklarlig enögdhet för helheten när det gäller företagen i traditionellt offentliga verksamheter.

Det dåliga ska inte försvaras, men det riktigt bra ska inte heller bortförklaras.

Tankar om Academedia

Av , , 14 kommentarer 13


Aftonbladet har under några dagar haft artiklar om företag i välfärden. De har blivit rätt många de senaste decennierna och bör förstås granskas och debatteras.

Problemet är felaktigheterna i artiklarna. I en påstod man t.ex. att största utbildningskoncernen Academedia, där också min arbetsgivare Eductus ingår, för ut pengar ur landet. Man har bett om ursäkt för den uppgiften och jag tror det kan bli fler dementier.

Just Academedia ägs till stor del av AP-fonder – nuvarande och blivande pensionärer – och har sina lån och pengar i Nordea. Man har varit extremt öppna med ekonomin. Man har också gett de anställda meddelarfrihet som i kommunen. Med nästan 10 000 anställda i Sverige borde det hagla avslöjanden om missförhållanden vore vanliga.

Drygt 80 000 barn, elever och deltagare tillbringar dagarna i någon av de 330 verksamheter som drivs av Academedia. 2,6 % av Sveriges barn och elever, vilket motsvarar ungefär var fjärde i hela Norrland.
Vid 10 enheter i landet har man haft rejäla problem som man jobbar med.
Det finns kommuner som har svårigheter i betydligt mer än 3 procent av sina skolor och förskolor.

Flera har tävlat om att ge en skev bild. Förra året fanns 4 gymnasieskolor i landet som Skolinspektionen inte hade något alls att anmärka på vid granskning. 2 var Academedias. Otur att Anna Dahlberg på Expressen inte visste om det när hon utifrån den mest problemtyngda skolan tecknade sin starkt negativa bild av Academedias verksamheter.

Och vinst? Nyss mötte jag ett västerbottniskt kommunalråd som berättade att man har ett överskottsmål på 2 % för att verksamheten ska vara sund. För att man ska kunna reinvestera och ersätta det som förbrukas. Academedia har en vinst på 7 %, till stor del genom synergier, gemensamma stödfunktioner och affärsmässighet kring lokaler.
Det egna kapitalet ligger kring 35 %, ungefär som min hemkommun Vännäs.
Både Academedia och vi betalar ränta på lån. Academedias omsättning är 10 gånger större än Vännäs, drygt 5 miljarder. Det är naturligt att det blir en hel del ränta i kronor.
I Vännäs bygger vi en ny skola som vi lånefinansierar – något vissa nu antyder att skolföretagen inte bör få göra. Så skattepengar inte går till ränta. Hur tänker man då, och på vilken grund?

Om verksamheter är kvalitetsinriktade, bidrar positivt för individer och samhälle och har nöjda brukare ser jag inget problem i om de är organiserade som företag. Inte heller i om de gör ett par tjugor i daglig vinst per elev och deltagare under samma ekonomiska villkor som kommunala verksamheter.
Vinsten delas inte ut till ägarna i det här fallet, pensionärerna och andra. AP-fonderna och övriga ägare räknar med värdeökning när verksamheten säljs.

Förra veckan var jag bland annat på internutbildningar kring kollektivavtal och systematiskt arbetsmiljöarbete. Vad jag hunnit se är Academedia en seriös koncern som vill leverera god verksamhet och nytta för människor och vårt gemensamma samhälle.
De människor jag arbetar med och möter i andra delar av koncern är ambitiösa och målinriktade och gör bitvis storverk. Verksamheterna man jobbar i berör många. Har varje barn, elev eller deltagare inom Academedia 5-6 närstående som följer med i det som sker finns kring en halv miljon rätt initierade bedömare där. Jag tror de allra flesta är positiva, det har också verkat så när Aftonbladet bett om utlåtanden.

Det vore dumt, dyrt och förödande att krossa alla de här verksamheterna och vända tillvaron upp och ner för väldigt många. Däremot ska det ställas höga kvalitetskrav. Inifrån och utifrån.

Aftonbladet ber om ursäkt

Av , , Bli först att kommentera 11


Det sker inte på förstasidan direkt, men Aftonbladet dementerar nu den felaktiga uppgiften att Academedia för pengar utomlands.

Det är lite sent, artikeln och grafiken skulle inte ha sett ut som den gjorde.

Återkommer…

Kanske du?

Av , , 2 kommentarer 11


Jag skulle verkligen önska att det startades fler sociala företag i Umeåregionen, liksom i Sverige för övrigt.

Det behövs fler arbetsplatser där man kan ingå i en arbetsgemenskap, få bidra och göra nytta även om man strävar med andra svårigheter än de flesta.

Sociala företag drivs för att integrera människor i samhälle och arbetsliv. De kan inte vara offentligt drivna och vinster återinvesteras i verksamheten. Flera har startats i kooperativ form där alla eller många har haft funktionshinder eller andra begränsningar, men kan drivas i flera företagsformer.

Idag finns många stödformer även för integrering i ”vanliga” företag och offentliga verksamheter. Många, många fler borde använda de möjligheterna att göra nytta för individer och samhälle. Tyvärr är det särskilt få offentligt drivna verksamheter som räcker ut en hand på detta sätt.

Vad gäller sociala företag finns forskningsrön som pekar på en samhällsekonomisk vinst på 200 000 – 1 000 000 per arbetsplats. Men många gånger är nog individers ”omätbara” vinning större ändå.

Kanske Du har en företagsidé som kan omsättas i ett socialt företag? Till arbete, nytta och glädje både för dig och andra.

När det sker

Av , , Bli först att kommentera 6


De senaste veckornas norska storbränder är globalt sett ”måttliga” katastrofer, men ändå väldiga i omfattning och konsekvenser för bygd och boende. Den som rasar just nu beräknas ta upp emot 140 byggnader.
I våra nordiska länder vill vi gärna tro att vi har kontroll på det mesta, men våra ansträngningar och planer hjälper inte alltid.

Bränderna aktualiserar också detta med deltidsbrandmän i våra trakter. Det behövs tränande män och kvinnor som både kan ta jouren och vara på plats när elden försöker bli husbonde istället för att vara dräng.

Det finns nog många orsaker till att det är svårt att fylla platserna. Rörligare arbeten är en, men det finns fler. Klart är att det behövs fler deltidare i de flesta av våra mindre kommuner som inte kan ha fasta styrkor. Kanske du, din son eller svärdotter?

Även företag och organisationer borde vara positiva till att anställda blir deltidare. Ibland kan det vara värt hur mycket som helst att man har en brandman på plats.

Unga och etablerade

Av , , Bli först att kommentera 6


Nyligen har jag mött eller hört talas om flera av mina tidigare elever som etablerat sig snabbt och rejält på arbetsmarknaden.

En av dem runt 19-20 jag påmints om de senaste dagarna driver ett företag och den tidigare ägaren öste beröm över den osedvanligt unge entreprenören när jag träffade honom härom veckan. Idag mötte jag två som har en annan jämngammal f.d. elev som arbetsledare. En tredje träffade jag i fredags när han passerade vårt hus i sin stora mobila arbetsplats där han snart har tillsvidareanställning. Piggögd, trygg och utstrålande vänlig självkänsla.

Det är roligt med alla jag mött eller hört om den senaste tiden, men de som jag gläder mig allra mest över är de som hade det kämpigt i grundskolan och sedan gjort mycket bra ifrån sig. När vi kanske får arbeta lite extra för att hjälpa elever att nå målen i grundskolan ska vi vakta oss för att överdramatisera de faktiska svårigheterna och för att omedvetet bemöta så att självkänsla och självförtroende skadas. Även där skolans mål är svårnådda eller inte nås helt kan det gå riktigt, riktigt bra i livet och man kan vara de som tidigt är med och bidrar till det gemensamma samhället.

Hettar till i Vännäs

Av , , Bli först att kommentera 12


Trodde ett ögonblick att jag var föremål för polisens intresse när det blixtrade blått bakom mig på vägen förbi Liljas fordonshus i afton, men det var räddningstjänstens chefsbil.

Det brukar bli självantändning i värmeverkets barkhögar ibland och nu var det dags igen. EONs personal hade hunnit gräva ut högen med en rekorderlig hjullastare och räddningstjänstens arbete blev måttligt.

Fick en påminnelse om deltidsbrandmännens betydelse igen. Många är i min ålder och äldre. Vältränade gråhårsmän. Inget fel på dem, 😉 , men de behöver blandas upp med nya unga. Jobbar man på hemorten måste det vara en utmärkt träningssporre och en bra extrainkomst. För att inte tala om tillfredsställelsen i lagarbetet och vetskapen om att verkligen göra nytta. En deltidsbrandman kan göra skillnad på liv och död mycket oftare än de flesta av oss andra och de är bra att ha nära till hands. Som arbetsgivare bör man vara mycket positivt inställd när anställda funderar på att ta engagera sig i räddningstjänsten.

Kvinnor och män i våra mindre orters centrum, join the force! Tipsa gärna era barn att skaffa utbildningen redan när de går Liljaskolan. Man kommer i princip ut som deltidsbrandman. Det är inte mycket komplettering som behövs.

20131003-234127.jpg