Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: anställningsbarhet

Vägar till arbete

Av , , 2 kommentarer 15


I eftermiddags hade vi som levererar utbildningstjänster till AF ett möte med Umeås kranskommuners handläggare och chef. Arbetsmarknadsutbildningar och yrkessvenska (YSV) stod i centrum. YSV är till för att för att utrikesfödda ska få den språkutveckling och de möjligheter man behöver för att kunna tillgodogöra sig en utbildning och kunna arbeta och försörja sig i yrket.

Eductus har uppdraget att sköta yrkessvenskan, om några månader kan det vara andra då nytt avtal är på gång. Vem som än har det – uppgiften är oerhört viktig och skulle kunna utvecklas ännu mer.

I dagarna har en grupp på drygt 20 utrikesfödda börjat vägen till efterfrågade undersköterskor på Eductus. Medlearn håller i vårddelen, våra lärare sköter YSV:n som börjar med sex veckor svenska innan själva vårdutbildningen startar. Det är meningen att man snabbt ska bli bekant med ord och begrepp och få utveckla språket så att utbildningstiden sedan blir så effektiv som möjligt. Normalt fortsätter yrkessvenskan under hela studietiden för dem som behöver den.

Själv fick jag lära mig mycket jag inte visste. Vi leverantörer fick lära känna varann och verksamheterna mer och AF:s handläggare i Nordmaling, Vännäs, Bjurholm, Vindeln och Robertsfors fick info och tillfälle att ställa frågor. Till alla leverantörer vid samma tillfälle. Rationellt!

Vi leverantörer är både konkurrenter och kollegor. Eductus samarbetar t.ex. med alla genom yrkessvenskan. Deltagare, skattebetalare, arbetsgivare, AF och leverantörer har förstås mycket att vinna på att samarbetet flyter på bra.
Konkurrerar gör vi med anbuden och mer långsiktigt med ambition, kreativitet och kvalitet. I övrigt är det både effektivt och trevligt med samarbete över diverse gränser.

Tack AF och alla kollegor!

Motsägelsefulla problem

Av , , Bli först att kommentera 8


Idag lämnar fler personer arbetsmarknaden än som träder till. De som pensioneras är fler än de som kommer ut från utbildningarna.

Det blir tyvärr värre. Vi har idag 140 000 23-åringar, men bara 98 000 14-åringar. Konkurrensen om jobben minskar och på ett sätt är det kanske bra. I alla fall för dem som fullbordat utbildningar till uppgifter som arbetsgivare vill betala för att få utförda. För värdeskapande företag och offentliga verksamheter som redan idag har svårt att få tag i utbildade och arbetsvilliga är det sannerligen inte bra. För pensionerna och för välfärden är det synnerligen illa. Inom vissa yrkesområden är intresset från våra unga oerhört lågt, det är bara att konstatera. Dessutom är de unga nu som sagt för få för att ersätta dem som pensioneras. Inom vissa områden inom vården pensioneras hälften av arbetskraften inom tio år.
I den här situationen måste vi bli mycket bättre på att rusta våra utrikesfödda för arbetsmarknaden.

Det är extremt viktigt att våra nyinvandrade får en god utbildning i svenska, bristerna här är en viktig orsak till att arbetsmarknadsutbildningar inte når tänkt effekt och att anställningsbarheten brister. Att SFI:n håller måttet och att man får fortsatt språkstöd när man utbildrar sig vidare är absolut nödvändigt. SFI-tiden är helt enkelt för kort för att andra än språkgenier ska ha en chans att bli fullfjädrade i sitt nya språk på den tid som står till buds. Yrkessvenskan som AF upphandlar behöver bli ett vassare verktyg och användas mer frekvent för att rusta våra nysvenskar både innan, under och kanske efter arbetsmarknadsutbildningen. Kanske behöver vi en ny anställningsform där yrkessvenskan kan ta en viss del av arbetstiden i anspråk under den första tiden i arbete, kanske en dag i veckan?

Vi har inte råd att inte rusta våra unga för den arbetsmarknad som finns, det är oerhört viktigt. Vi har heller inte råd att låta arbetsvilliga utrikesfödda stå utanför arbetsmarknaden för att svenskan inte når ända fram. Vi måste lösa både arbetslöshetens och arbetskraftsbristens motsägelsefulla problem. Egentligen har vi bättre förutsättningar till det än många andra europeiska länder med åldrande befolkning. Låt oss sätta igång!

Ungas jobb och Sveriges framtid

Av , , Bli först att kommentera 5

Det var väldigt roligt att hitta detta pressmeddelande i mailboxen idag. Mycket står på spel för både enskilda och samhälle när mycket av grundläggande kompetenser ser ut att kunna saknas i vårt land i morgon.

Hinner inte skriva mer om saken nu, men har skrivit ett och annat tidigare och kommer nog att skriva mer. Sen finns det en del att läsa här nedanför….

 

 

Region Västerbotten

Pressinbjudan onsdag 2 oktober: Branscherna siktar högt inför Yrkes-SM 2014 i Umeå

Region Västerbotten – 2013-10-01 11:22 CEST

Onsdag 2 oktober samlas branscherna i en kick-off inför Yrkes-SM 2014 i Umeå samtidigt som Skolverket publicerar en rapport om att allt färre elever väljer yrkesprogram i gymnasieskolan.

– Att färre elever väljer yrkesprogram kan få konsekvenser för länets arbetsmarknad, då rätt kompetens saknas för de arbeten som behöver bli utförda. Det visar bland annat den rapport som Region Västerbotten tagit fram inom ramen för kompetensplattformsuppdraget, 39 000 anställningar till och med 2020, säger Hans Lindberg, (S), ordförande för utbildningsdelegationen, Region Västerbotten.

Yrkes-SM är Sveriges största satsning för att öka intresset och rekryteringen till moderna yrkes­utbildningar. Skolverkets rapport visar att andelen elever på yrkesprogram har minskat från 35 procent 2010 till 29 procent 2012. Intresset minskade redan innan gymnasiereformen 2011 men inte i samma takt.

Yrkes-SM är därför en unik möjlighet för besökande elever att få impulser inför sitt framtida studie- och yrkesval. Pedagoger och studie- och yrkesvägledare får en chans till kompetensutveckling. Nu är det klart med ca 25 yrkeskategorier som kommer att delta i Västerbottens jobbigaste evenemang.

Välkommen till pressträff med branscherna.

Tid: Onsdag 2 oktober 2013 kl.9.30

Plats: Nolia, Signalvägen 3, Umeå

Inom följande yrkeskategorier är ca 25 redan klara för Yrkes-SM 2014.

1.Bilskadeteknik
2.Fordonslackering
3.Lastbilsteknik
4.Personbilsteknik
5.Telekommunikation
6.Elinstallation
7.Grafisk design
8. IT Nätverk Systemadministration
9.Webbdesign
10.Yrkesförare
11.Hamnarbetare
12.Skogsmaskinförare
13.Hudterapeut
14.Målare
15.Plåtslagare
16.Vård och omsorg
17.Hotellreceptionist
18.Visual merchadicer/Window display
19.Murare
20.Plattsättare
21.Träarbetare – plastering
22.VVS-montör/ Isoleringsplåtslagare
23.Florist
24.Vägarbetare
25.Maskinförare
26.Mattläggare
27.Frisör
28.Flygplansmekaniker
29.Kock
30.Servering
31.Bartender
32.Barrista
33.Kyl och Värmepumpteknik
34.Tryckoperatör
35.Trädgårdsanläggare
36.Trädgårdsdesigner
37.Gruvindustrin
38.Entreprenörskap
39.Bagare
40.Konditor
41.Guld/Silver smide
42.Dataspelsdesigner
43.Textil och design
44.Hovslagare
45.Jordbruksmekaniker
46.Låssmed
47.Urmakare
48.Möbelsnickare
49.Mekatronik
50.Svetsare
51.Industrielektriker
52.CNC Svarv
53.CNC Fräs

Fakta Yrkes-SM: Yrkes-SM är Sveriges största satsning för att öka intresset och rekryteringen till moderna yrkes­utbildningar. Yrkes-SM 2014 går av stapeln på Noliamässan i Umeå. I Yrkes-SM, som arrangerats vartannat år sedan 2004, deltar ca 300 ungdomar i ett 30-tal yrken. Under tre dagar tävlar yrkesskickliga ungdomar upp till 22 år, i en mängd olika yrkeskategorier inom bygg, industri, it, service och tekniksektorn. Förutom att ta medalj i SM har de tävlande också chansen att få representera det svenska Yrkeslandslaget vid nästa Yrkes-EM eller Yrkes-VM. Region Västerbotten är värd för Yrkes-SM 2014 i Umeå och genomförandet sker tillsammans med WorldSkills Sweden, i samverkan med Umeå kommun och Nolia.

Läs mer på http://www.yrkessm.se

Skolverkets rapport:

http://www.skolverket.se/press/pressmeddelanden/2013/minskat-intresse-for-yrkesutbildningar-1.207780

Region Västerbottens rapport 39 000 anställningar till och med 2020:

http://regionvasterbotten.se/utbildning/utbildning-och-kompetensforsorjning/kompetensplattform-i-vasterbottens-lan/rekryteringsbehov-i-vasterbottens-lan/

För mer information:

Hans Lindberg, ordförande för utbildningsdelegationen, Region Västerbotten, 070 589 01 66

Katarina Sjöström, strateg för utbildningsfrågor, Region Västerbotten,[email protected], 070 377 37 20

Presskontakt:

Ingela Hjulfors Berg, kommunikatör, Region Västerbotten, 070-231 93 22, [email protected]

Region Västerbotten har det regionala utvecklingsansvaret i Västerbottens län. Med landstinget och länets alla 15 kommuner och i nära samarbete med andra parter inom och utanför regionen skapas utvecklingskraft för att göra regionen till en ännu bättre plats att bo, leva och verka i.

Pressbilder på regionstyrelsens ordförande, vice ordförande samt regiondirektör hittar du här: http://www.regionvasterbotten.se/pressrum/pressbilder.html

Läs på Mynewsdesk

Pressinbjudan onsdag 2 oktober: Branscherna siktar högt inför Yrkes-SM 2014 i Umeå

Resurslänkar

Om Region Västerbotten

Region Västerbotten har det regionala utvecklingsansvaret i Västerbottens län. Med landstinget och länets alla 15 kommuner som medlemmar, och i nära samarbete med andra parter inom och utanför regionen, skapas utvecklingskraft för att göra regione…

Besök nyhetsrummet »

Presskontakt

Thomas Hartman

Kommunikationschef
[email protected]
+46706664995

Blogg Mikroblogg Socialt nätverk

Mariann Holmberg

Kommunikatör
[email protected]
+46722227343

Ingela Hjulfors Berg

Kommunikatör
Innovationsslussen Västerbotten, Regional tillväxt
[email protected]
070-2319322

Mikroblogg

Utmaningar

Av , , Bli först att kommentera 8

Igår förmiddag Bjurholm, en ledig eftermiddag och så idag Liljaskolan.

Att kliva in i en helt ny verksamhet och skolform är onekligen spännande. Det finns mycket jag just nu hade velat kunna lägga in i minnet via ett generöst usb-minne, men det är ju lite svårt. Det är väl nyttigt att ibland bli ordentligt påmind om sina begränsningar.

De svenska gymnasieskolorna har en hel del utmaningar som ”möjliggörare” för den unga generationen. Att fylla programmen som leder till rätt säker anställning, yrkesutbildningar eller studieförberedande, är inte alltid lätt. Det blir anledning att komma tillbaka till det framöver, men man kan till exempel nämna teknikprogrammet. Tidigare generationers många tekniker ska ersättas, men det kunde vara betydligt fler som valde det spåret. De skulle behövas.

Lokalt finns också många utmaningar. Snart börjar 300 nya elever vid Liljaskolan i Vännäs. Några har gångavstånd, andra kommer direkt från föräldrahemmet i ca 60 olika kommuner eller andra länder. Det är en utmaning och en uppgift för hela kommunen att välkomna dem på bästa sätt. En del kunde säkert behöva mer lokala kontakter än de brukar få, även med vuxna. Hur skulle det kunna bli verklighet? Fler behöver också husrum. Har du något att hyra ut?

40 % av Sveriges tjejer

Av , , Bli först att kommentera 7

Från mobilen

Två femtedelar av Sveriges kvinnliga instruktörer inom gymnasiets Bygg- och anläggningsprogram jobbar på Liljaskolan i Vännäs. Det är inte dåligt. Två av totalt fem.

Det blir också allt fler flickor på de traditionellt manliga programmen. En av fordonslärarna berättade idag för oss i Liljaskolans styrelse att han haft en fordonsklass där det var 13 tjejer och 11 killar.
En annan rolig sak vi hörde var att gruvnäringen slukar alla fordonsförarutbildade flickor man bara får tag i. Jag vet inte om det var i Aitik eller Kiruna man hade uppmätt att de största maskinerna drar 200 liter mindre med en kvinnlig förare – per pass! Drygt 2 000 kronor om dagen är också pengar.

Det var en intressant eftermiddag på Lilja då vi också fick göra en inledande rundvandring med gymnasiechefen i de många lokalerna. Jag gissar att det tar två sammanträden till innan vi kommit runt hela skolan.

Roligt var det att höra att sökningarna ligger så oväntat högt som de gör i dessa tider när gymnasieeleverna blir färre. Lilja håller ställningarna.

Att ta vara på det man får

Av , , Bli först att kommentera 8


Igår kväll var jag på lärcentret i Bjurholm. Tidigare höll projektet Kraftverket till där och nu används det främst för SFI, Svenska för invandrare.

På tisdagkvällar finns det möjlighet för nyanlända elever från SFI, gymnasiet och grundskolans internationella klass att läsa läxor och öva svenska med hjälp av anpassade program. Igår kom det många.

Det var väldigt roligt att se hur fokuserade man är. Många kommer från länder där utbildning kostar familjerna personliga pengar. De flesta tycks inse att den är en stor förmån, inte ett straff. För några handlar det kanske mest om vuxenstöd hemma och på skolan. Det är hur som helst sällan man får se ambition på den här nivån i så stor grupp. Många har förstås mycket jobb med att komma i fas med sina svenskfödda jämnåriga och klara kommande utbildningar.

Det är sorgligt att en hel del unga idag inte tar vara på det man får. Grundskolan kostar ungefär en miljon kronor från förskoleklassen till nian och är som det låter grunden för senare utbildning och jobb. Gymnasiet kostar sen i runda slängar 300 – 500 000. Vissa utbildningar mer.

I kommunerna skenar kostnaderna för gymnasiet idag. Många små kommuner spräcker budgetarna med flera miljoner och måste spara på annat. Delvis för att ett antal elever inte är tillräckligt förberedda för gymnasiet och/eller för att man ofta uteblir från undervisningen. Följden blir att man måste gå ett eller två år till. A’ 100 000 eller 150 000. Det är klart att några har svårigheter eller mår så dåligt att det är fullt förståeligt med extra tid, men alltför ofta finns inga hållbara skäl.

Man skulle önska att ambitionen och arbetsivern hos ”tisdagsgänget” på lärcentret i Bjurholm sprider sig. När det gäller språket har man sämre förutsättningar för att klara det krävande kunskapssamhället, men trägen vinner. Många unga som idag frestas att ”droppa ut” skulle själva tjäna väldigt mycket på att ta efter de här nysvenskarna. Samhället och morgondagen också.