Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: Skolverket

Vad hände idag?

Av , , 10 kommentarer 8

De flesta har idag minst en aning om vad som enligt Bibeln hände under påsken och som ”den kristna världen” firar. Men det kan snart vara historia. Halveringstiden på kännedom om kristendomen är kort. Många barn har idag inte fått veta mycket mera än godiset, kycklingarna och häxeriet, bl.a. för att undervisningen i skolan inte alltid lever upp till skollagens krav vad gäller kristendomskunskap. Kraven är inte så lama som många tror.

Så här står det bland annat:

”Eleven kan ge exempel på någon högtid, symbol och central berättelse från kristendomen, islam och judendomen. Eleven återger delar av innehållet i några berättelser ur Bibeln samt i berättelser om gudar och hjältar i olika myter. Dessutom ger eleven exempel på kristendomens roll i skolan och hemorten förr i tiden.”

Det är ändå en del, man ska ha hört så pass mycket av bibelberättelser att man kan återge en del av dem. Då ska man veta att detta är kunskspskravet i trean. En lärare sa nyligen till mig att skolmyndigheterna skrämt upp lärarna så mycket vad gäller kristna inslag att lärarna inte ens vågar uppfylla skollagen. Kan det vara så?

Nåväl, här nedanför har jag satt in femte akten av de sex som utgör en sammanfattning av evangeliernas berättelse om det som hände där i Jerusalem. När Jesus utlämnades i människornas ställe.

Femte akten 

Vad Kristus gör och lider på Golgata och vad som sker i hans dödsstund

När de hade hånat honom, tog de av honom manteln och satte på honom hans egna kläder och förde bort honom till att korsfästas. Och han bar själv sitt kors. När de förde bort honom, grep de en man som kom från landet, Simon från Cyrene. På honom lade de korset, för att han skulle bära det efter Jesus. (Matt 27:31-32, Mark 15:20-21, Luk 23:26, Joh 19:16-17)

En stor folkmassa följde honom, bland dem många kvinnor som sörjde och grät över honom. Då vände Jesus sig om och sade till dem: ”Jerusalems döttrar, gråt inte över mig, utan gråt över er själva och era barn. Ty det kommer en tid då man skall säga: Saliga är de ofruktsamma, de moderliv som inte har fött, och de bröst som inte har gett di. Då skall man säga till bergen: Fall över oss, och till höjderna: Dölj oss! Ty om man gör så med det friska trädet, vad skall då inte ske med det torra?” (Luk 23:27-31)

Två andra brottslingar fördes också ut för att avrättas tillsammans med honom. Och de förde Jesus till Golgata, det betyder Huvudskalleplatsen. De gav honom vin att dricka blandat med galla. Han smakade på det men ville inte dricka. (Matt 27:33-34, Mark 15:22-23, Luk 23:32)

Där korsfäste de honom, och tillsammans med honom två andra, en på var sida och Jesus i mitten. Det var vid tredje timmen som de korsfäste honom. Men Jesus sade: ”Fader, förlåt dem, ty de vet inte vad de gör.” Pilatus hade också låtit göra ett anslag som sattes upp på korset. Där stod: ”Jesus från Nasaret, judarnas konung.” Det anslaget läste många judar, eftersom platsen där Jesus korsfästes låg nära staden och texten var skriven på hebreiska, latin och grekiska. Då sade judarnas överstepräster till Pilatus: ”Skriv inte judarnas konung, utan skriv att han har sagt sig vara judarnas konung.” Pilatus svarade: ”Vad jag har skrivit, det har jag skrivit.” (Matt 27:37-38, Mark 15:25-28, Luk 23:33-34, 38, Joh 19:18-22)

Soldaterna som hade korsfäst Jesus tog hans kläder och delade dem i fyra delar, en åt varje soldat. Också livklädnaden tog de. Men den var utan sömmar, vävd i ett enda stycke, uppifrån och ända ner. Därför sade de till varandra: ”Vi skall inte skära sönder den utan kasta lott om vem som skall få den.” Ty Skriften skulle uppfyllas: De delade mina kläder mellan sig och kastade lott om min klädnad. Så gjorde nu soldaterna. (Matt 27:35, Mark 15:24, Luk 23:34, Joh 19:23-24)

Vid Jesu kors stod hans mor och hennes syster Maria som var Klopas hustru och Maria från Magdala. När Jesus såg sin mor och bredvid henne den lärjunge som han älskade, sade han till sin mor: ”Kvinna, se din son.” Sedan sade han till lärjungen: ”Se din mor.” Och från den stunden tog lärjungen henne hem till sig. (Joh 19:25-27)

Folket stod där och såg på. De som gick förbi smädade honom och skakade på huvudet och sade: ”Du som bryter ner templet och bygger upp det på tre dagar, hjälp dig själv, om du är Guds Son, och stig ner från korset!” Också översteprästerna och de skriftlärda och de äldste gjorde narr av honom och sade: ”Andra har han hjälpt. Sig själv kan han inte hjälpa. Han är Israels konung. Han må nu stiga ner från korset, så skall vi tro på honom. Han litar på Gud. Nu får Gud rädda honom, om han har honom kär. Han har ju sagt: Jag är Guds Son.” Även soldaterna gick fram och hånade honom. De räckte honom surt vin och sade: ”Om du är judarnas konung, så hjälp dig själv.” (Matt 27:39-43, Mark 15:29-32, Luk 23:35-37)

En av brottslingarna som var upphängda där skymfade honom och sade: ”Är inte du Messias? Hjälp då dig själv och oss!” Men den andre tillrättavisade honom och sade: ”Fruktar inte heller du Gud, du som är under samma dom? Vår dom är rättvis. Vi får vad vi har förtjänat. Men han har inte gjort något ont.” Och han sade: ”Jesus, tänk på mig, när du kommer till ditt rike.” Jesus svarade: ”Amen säger jag dig: I dag skall du vara med mig i paradiset.” (Matt 27:44, Mark 15:32, Luk 23:39-43)

Vid sjätte timmen kom över hela landet ett mörker, som varade ända till nionde timmen. Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: ”Eli, Eli, lema sabaktani?” Det betyder: ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?” Några av dem som stod där hörde det och sade: ”Han ropar på Elia.” Jesus visste att allt redan var fullbordat, och han sade därefter för att Skriften skulle uppfyllas: ”Jag törstar.” En av dem sprang då och fyllde en svamp med ättikvin, fäste den runt ett spö och gav honom att dricka. Men de andra sade: ”Låt oss se om Elia kommer och tar ner honom.” När Jesus hade fått det sura vinet, sade han: ”Det är fullbordat.” Och Jesus ropade med hög röst: ”Fader, i dina händer överlämnar jag min ande.” Och när han hade sagt detta gav han upp andan. (Matt 27:45-50, Mark 15:33-37, Luk 23:44-46, Joh 19:28-30)

Och se, då brast förlåten i templet i två delar, uppifrån och ända ner, jorden skakade och klipporna rämnade, gravarna öppnades, och många heliga som hade insomnat fick liv i sina kroppar. De gick efter hans uppståndelse ut ur gravarna och kom in i den heliga staden och visade sig för många. (Matt 27:51-53, Mark 15:38)

När officeren och de som tillsammans med honom bevakade Jesus såg jordbävningen och det som hände, blev de mycket förskräckta och sade: ”Denne var verkligen Guds Son.” Allt folket hade samlats för att se på, och de slog sig för bröstet när de såg vad som skedde och vände hem igen. (Matt 27:54, Mark 15:39, Luk 23:47-48)

Men alla hans vänner, också de kvinnor som hade följt honom från Galileen, hade stått på avstånd och sett detta. Bland dem var Maria från Magdala och den Maria som var Jakob den yngres och Joses mor, samt Salome. De hade följt Jesus och tjänat honom, när han var i Galileen. Där var också många andra kvinnor som hade gått upp till Jerusalem tillsammans med honom. (Matt 27:55-56, Mark 15:40-41, Luk 23:49)

Eftersom det var tillredelsedag och judarna inte ville att kropparna skulle hänga kvar på korset över sabbaten – det var nämligen en stor sabbatsdag – bad de Pilatus att de korsfästas ben skulle krossas och kropparna föras bort. Soldaterna kom därför och krossade benen på dem som var korsfästa tillsammans med honom, först på den ene och sedan på den andre. När de därefter kom till Jesus och såg att han redan var död, krossade de inte hans ben, men en av soldaterna stack upp hans sida med sitt spjut, och genast kom det ut blod och vatten. Den som har sett detta har vittnat för att också ni skall tro, och hans vittnesbörd är sant, och han vet att han talar sanning. Ty detta skedde för att Skriften skulle uppfyllas: Inget ben skall krossas på honom. Och ett annat skriftställe säger: De skall se upp till honom som de har genomborrat. (Joh 19:31-37)

Vägledning

Av , , 1 kommentar 5


I Finland har man 100 timmar studie- och yrkesvägledning genom grundskolan. 100 timmar.

Om man låter en timme per år i 9 ämnen ha ett studie- och yrkesvägledande syfte, då kommer man upp i 90 timmar.

Kunde vi uppnå en tidigare och bättre vägledning skulle det kunna bidra till betydligt bättre underbygda val. Kanske även dra ner kostnaderna för ”extra år” på gymnasiet. Alla kan och ska inte passera på tre år, men kostnaden för ett och två extra gymnasieår uppgår nu till över 2 miljarder per år.

Men största vinnarna på bra information vore förstås eleverna.

Det lutande tornet

Av , , 2 kommentarer 6

Även om man rensar bort sådant som vissa länders påstådda fusk och ”Pisa-optimering” är det tragiskt att se att svensk skola fallit så mycket i skolresultat mellan år 2000 och 2011/2012. Ska vi hävda oss som kunskapssamhälle framöver måste utvecklingen vändas. I läsförståelse var det bara tre av OECD-länderna som var bättre år 2000, 11/12 var det bara tre som var sämre om jag förstått saken rätt. Ingen har hellre sänkt sig så mycket i matten på ett decennium. I fasta tal.

Vi kan använda resultaten till valverktyg och ägna oss åt skuldfördelning, men det är föga intelligent och konstruktivt. Just nu hörs bedövande dumma inlägg som gemene man genomskådar direkt och som sänker förtroendet för politiken.

Idag sägs och skrivs mycket om skolan, så jag kastar en blick strax utanför skolans system och detaljer. Då kan man återvända till skolan när dammet lagt sig. Vilka förutsättningar ger vi barnen totalt sett idag? En analys inte så enkel att göra.

Jag är inte säker på evidensen, men det finns rapporter som säger att svenska föräldrar läser väldigt lite för sina barn, minst i Norden. Det blir riktigt allvarligt när man sedan tar del av vetenskapliga rön som påvisar att de förutsättningar man kommer till skolan med är så oerhört avgörande. Att skolans senare insatser bara delvis kan kompensera det som skett och inte skett innan skolan. Här är det inte heller givet att all slags digitalisering i så stor omfattning som möjligt automatiskt är en fördel. Även om ett fåtal digitala genier kan göra fina karriärer även med svag läsförmåga.

Sverige var återigen ”bäst” på sen ankomst. Det är ingen liten struntsak att fnysa åt i de fall 10-20 % av undervisningstiden ofta strulas bort. Inte bara för de elever som kommer sent, utan för alla som får genomgångarna störda och den effektiva lektionstiden förkortad. I den här inställningsfrågan finns det alltså ingen som slår oss.

Sen har vi stödet hemifrån – till både barn och lärare – som varit, är och kommer att vara mycket betydelsefullt. Här känns det som t.ex. skillnaden mellan Sverige och Finland stor.

Ska man sen återvända till själva skolan och blicka framåt så tror jag att det måste bli arbetsro för lärarna. Fem års reformfrihet och genomslag för minskad administration till förmån för ambitiös lektionsförberedelse tror jag personligen vore bra att börja med. Det måste bli mycket möjligare och mycket mer attraktivt att bli och förbli lärare. Händer det inget snabbt saknar vi några tiotusentals behöriga lärare ytterligare 2020 och jag tror inte vi kommer att peeka i PISA av det heller. Parti och allians får ursäkta, men jag tror också att betygsstemet bör få sätta sig innan man kanske eventuellt går vidare med betyg neråt i åldrarna.

På tal om Pisa-optimering så finns det alltför många exempel på motsatsen hos oss. Jag har hört ett antal lärare beklaga att elever som deltagit på pin kiv har gjort dåliga resultat när man har hört att testet inte alls påverkar dem själva. Kanske inte så vanligt, men förmodligen långt ifrån den gängse inställningen i Sydkorea. Varken detta eller det jag sagt tidigare är ämnat att bortförklara Sveriges resultat, men jag tror inte att det är oväsentliga saker.

 

 

Färska och viktiga siffror

Av , , Bli först att kommentera 8

Bevistade under en del av onsdagen en kick-off för Yrkes-SM, en gymnasietävling som arrangeras vartannat år och som 2014 går av stapeln i Umeå. Region Västerbotten är värd och höll även i dagens arrangemang.

Skolverket släppte härom dagen en rapport som visar att andelen yrkeselever i gymnasiets årskurs ett gått ner från 35 till 29 % i riket från år 2010 till 2012.

Det blev idag fråga om hur siffrorna såg ut för länet och Skolverket bistod vänligt med siffrorna. Man ska lägga märke till att antalet gymnasieelever i sig minskat mycket kraftigt från 2008 till 2012, från 4 341 till 3 500. Det är omkring 20 %.

(Lägg märke till siffrorna för andelen elever i individuellt program/introduktionsprogram)

Så här ser Skolverkets siffror ut för Västerbotten:

 2008

2010

 2012

 Antal elever totalt

 4 241

3968

 3500

 Varav andel (%) på:

 Yrkesförberedande/yrkesprogram

 43,3

 41,3

 33,6

 Yrkesförberedande exklusive medieprogrammet

 39.4

 38,1

 Studieförberedande/högskoleförberedande

 34,1

 39,5

 46,4

 Specialutformat program utan tydlig anknytning

 10,0

 4,6

 Individuellt program/Introduktionsprogram

 12,6

 14,6

20

Kommentar: Före gymnasiereformen GY 11 ingick medieutbildning i programkategorin yrkesförberedande, medan medieutbildning efterreformens införande främst erbjuds om inriktningar på högskoleförberedande program. Av denna anledning särredovisas också andel elever på yrkesförberedande program 2008 och 2012 exkl. medieprogrammet.

 

För de flesta som sökt studieförberedande utbildningar är valet säkert alldeles rätt, men risken är fler idag söker dessa program på tveksamma grunder. För de yrkes- och yrkesförberedande program som redan innan 2008 tappat söktryck och för många branscher som riskerar svår arbetskraftsbrist är utvecklingen allvarlig. Vissa viktiga utbildningar har lagts ner på flera orter och har få sökande på andra.

Allvarligast är det nog för många unga som skulle trivas och passa på yrkesutbildningarna och i yrkena och som i många fall skulle tjäna på det ekonomiskt. Både i månadslön och i ett antal årslöner extra man skulle få vid tidigare jobbdebut.

Frågan är också hur det påverkar den totala arbetslösheten om näringslivet till viss del måste kompensera brist på utbildade med arbetskraftsinvandring. Illa vore de om fler företag hindras i utvecklingen, måste söka sig utomlands eller tvingas lägga ner på grund av arbetskraftsbrist.

Återkommer nog till det här och andra besläktade frågor en annan dag.

 

Vems felet än är

Av , , Bli först att kommentera 16


Ja, vems felet än är så skäms jag å samhällets vägnar för att eleverna på Bygg- och anläggningsprogrammet inte längre får ta lastbilskortet på gymnasiet. Det är ingen nyhet för dem som går och arbetar på Liljaskolan, men lyfts fram i dagens VK.

Många elever har börjat utbildningen i tron att man ska få det och det är väldigt svårt att förstå myndigheternas argument för att säga stopp. Maskinförare bör ha den behörigheten på sina arbetsplatser. Som VK påpekar är det särskilt viktigt i Norrland med våra långa tranportavstånd. Grävmaskinisten förutsätts ofta kunna transportera sin maskin mellan arbetsplatserna, traktorföraren kunna köra lastbil.

Körkortet är en smal sak att ordna under gymnasietiden för t.ex. Liljaskolan. Kortet kostar inte eleverna 300 000 som det står i en av artiklarna, men det känns inte bra att dessa annars så anställningsbara elever hädanefter ska begränsas och tvingas ta det själva.

Fel signaler!

http://www.vk.se/979977/far-inte-ta-korkort?mobil

http://www.vk.se/979975/far-ingen-forklaring?mobil

Reflektionsdagar

Av , , Bli först att kommentera 4

Sitter och ser igenom anteckningarna från två intensiva skoldagar utanför skolan. Närmare bestämt från ”Aktuell skolpolitik” i Piteå där jag var med som politiker.

De senaste årens erfarenheter från olika delar av skolans värld gör att ännu större del av sådana här dagar väcker tankar och reflektioner. Som alltid upplever man inslagen olika, men helheten var absolut värd tiden. I halvtid började en förkylning fungera som ett sorts släpankare, men jag tog in även den andra dagen. Återkommer kanske med några glimtar.

Så här såg programmet ut (Får fortfarande inte till länkandet fullt ut i nya plattformen):
http://www.bd.komforb.se/download/18.2784b4fe13e5927e5f75f1/i-akt+skolpolitik+130829.pdf
Men det blev mycket skolprat och nätverkande även på övrig tid.

Nästa år ordnar Region Västerbotten dagarna i Umeå i samband med Yrkes-SM då elever på yrkesprogram tävlar med sina kunskaper. Intressant.

http://regionvasterbotten.se/utbildning/utbildning-och-kompetensforsorjning/yrkes-sm-2014/om-yrkes-sm-2014/

Kränkande och tänkande

Av , , Bli först att kommentera 7


En intensiv dag idag också, med lite ”dagenefterkänsla” när man någon gång fick känna efter.

Största delen av dagen tillbringades med personalen från förskolan Örnen som hade stängningsdag. På eftermiddagen hade vi föreläsning/workshop om kränkande särbehandling. Egentligen blev det rätt mycket friskvård för relationerna på arbetsplatsen. Lotta Grahn gjorde det mycket bra som ledare och gruppen var engagerad. Nyttiga timmar.

Så kändes det också med PIM-upptakten (Skolverkets utbildning ”Praktisk IT- och mediakompetens”) i slutet av dagen. Inom barnomsorgen i Bjurholm får både förskollärare, barnskötare, fritidspersonal och dagbarnvårdare gå. Det blir framöver inte mindre viktigt med IT-kunskaperna för helhet och individer i våra verksamheter som har fokus på barnen. Det känns bra när det är fint utvecklingsklimat på arbetsplatser och man både är öppna, insatsvilliga och inriktade på att samarbeta sig igenom utmaningar.

Nya företag via SFI & SFF

Av , , Bli först att kommentera 8

Man hör ibland att Sverige har världens mest välutbildade pizzabagare. Även att många välutbildade nyanlända, som det står i artikeln nedan, efter ett tag lämnar Sverige och får jobb i Storbrittannien eller Kanada. Medan vi saknar vissa kompetenser här och där.

Integrationen har inte gått alledeles lysande i Sverige det senaste kvartsseklet när invandringen varit stor och tilltagande.

Förhållandena är förstås väldigt olika över landet. När jag var med på Skolverkets SFI-samråd för en dryg vecka sedan hade man bjudit in 15 SFI-rektorer med varierande förutsättningar. Stockholms kommun var representerat med rektorn för Åsö Vuxengymnasium som har 3 500 elever bara inom SFI. Bjurholm har just nu 19, en viss skillnad.Hon som ledde SFI-träffen avslutade med att säga att hon var glad att få ha med ytterligheterna Stockholm och Bjurholm i samma rum. 😉

Det går inte att rakt av tillämpa innehållet i AB-artikeln nedanför till mindre kommuners förhållanden, men ett och annat kan man tveklöst lära sig och inspireras av. Vi små är mer snabbrörliga och har ofta ett smidigare samarbetsklimat mellan t.ex. SFI-skolor och Arbetsförmedlingen. Hur kan vi bättre ta vara på det människor kan och har med sig?

 

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15904448.ab

 

Lätt packad på morgonen

Av , , Bli först att kommentera 10


Väntar på på att få gå ombord på ett av planen hos bolaget som blev kvar.

Målet är en dagskonferens på Skolverket dit rektorer från väldigt olika kommuner och SFI-skolor har bjudits in för att staten ska få veta mer om hur läget ser ut. Just nu är det mycket fokus på kvaliteten i Svenska för invandrare, både nationellt och regionalt.

Själv är jag glad över att få höra hur man arbetar i ett tjog andra kommuner, hur man löser problem och vilka innovationer man gjort. Inte minst intressant när man är ny i uppgiften.

Skolverket och advent

Av , , 5 kommentarer 14


Får inte alls ihop Skolverkets förbud för bibelberättelser och psalmer i kyrkan till advent, jul- och sommaravslutningar. Får inte ihop det med läroplanen, som inte bara kräver kännedom utan att man kan redogöra för innehållet i de viktigaste berättelserna och psalmerna.

Bästa sättet att lära sig innehållet och helheten i en psalm är nog att sjunga den. Ska man lära sig en bibelberättelses ord och innehåll måste man rimligen höra eller läsa den.

Knepigt blir det om man hänvisar det halva kyrkoförbudet och hela religionsförbudet till att vi inte ska kränka elever med annan religion. För många av våra nyanlända eller pursvenska med ateistisk eller annan tro är det inget problem med ett kyrkobesök. För andra blir kyrkobesöket kanske något som man ber att få slippa. Precis som kristna kan be att få slippa saker som man betraktar som religiösa inslag av utövande karaktär. (Tyvärr är det nog ofta lättare om man har en annan religion) Men hur ska man som nyanländ rimligen få en chans att lära känna vårt kristna arv och kulturarv, som bl.a. format vår människosyn, om man aldrig får en chans att uppleva det i någorlunda funktion?

En del svenskar tycker säkert det är på tiden med ett förbud och en del kristna sörjer. (Särskilt de som det är olika allvarliga fel på och som behöver kristendomens centrum, Försonaren) En stor del som inte brukar besöka kyrkan vill ändå ha kontakten kvar och några som kanske egentligen inte bryr sig alls ser en chans att nyttja en folklig indignation över det många upplever som uppifrån kommande politiskt korrekta tvångsåtgärder.

Man kan redan se liknande utslag av den här hanteringen. Väldigt oönskad poängplockning från sådana som försöker vinna mark på Skolverkets hantering av saken. Det skulle kunna hända att statliga myndigheter i missriktat nit sätter ett plåster på en skadskjuten främlingsfientlighet.

Bland annat det tycker jag är väldigt onödigt. Vi ska behandla alla nyanlända väl, men akta oss för det som är direkt kontraproduktivt.
Jag tycker också synd om de rektorer som har att ta beslut om kyrka eller inte kyrka och om vilka psalmer som är ok, i år hör jag inte dit. (Skriver förstås det här som politiker och privatperson) Jag har tagit del i ett samtal på ett nätforum i kväll där bl.a. Skolverkets generaldirektör fanns med på ett hörn. Enligt uppgift är det någon sorts gränsland mellan Stilla natt och Bereden väg. Rektor avgör var den går mer exakt.

Det här blev inte bra.