Hanssons spaning
IT, digitalt liv och nya medier

Det handlar om 2050, inte 2014

Av , , 1 kommentar 2

När biffen skrivs ut med 3D-skrivare, vad händer då med traditionella branscher som jordbruk? När fisketrålaren tar med turister för att följa med på fisketuren, är det då fiskerinäring eller upplevelseindustri? Det är frågor som Jan Sturesson väcker under ett seminarium om Umeå som Europas kulturhuvudstad år 2014.

Men det är 2050 det egentligen handlar om, år 2014 är bara avstampet inför den stora omställning som ska komma. Orden kommer från Jan Sturesson, Pwc, under andra dagen av de tre Västerbottensveckorna på Grand Hôtel. Han är Global Leader, Government and Public Services, inom revisionbyrån Pwc och en av hans uppgifter är att hålla koll på hur världens städer konkurrerar med varandra, vad som får dem att växa eller tyna bort.

Jan Sturesson är en av föredragshållarna när Pwc bjuder in till seminarium om kulturdriven tillväxt och kulturhuvudstadsåret 2014 i Umeå, och hans perspektiv är mer ekonomisk avkastning och tillväxt än traditionellt kulturpolitiska. Och det är ur perspektivet tillväxt för nordliga regionen som han tittar på kulturhuvudstadsåret i Umeå.

JanSturessonJanBjoringe

Bilden ovan: Jan Sturesson, till vänster, tillsammans med Jan Björinge, kulturhuvudstadsdirektör.

I diskussionen om vad kulturhuvudstadsåret kostar Umeå och den nordliga regionen vill han vända på kuttingen. Jan Sturesson ställer istället frågan: ”Vad hade det kostat Umeå och Västerbotten att inte bli kulturhuvudstad?”

Jan Sturesson menar att konkurrensen mellan städer i hela världen är hård och den region som inte satsar aktivt på att locka till sig turister, besökare, företag och uppmärksamhet kommer att halka efter i tävlingen mellan städer och regioner som slåss om utrymme i människors medvetande.

Umeå har redan nått långt i denna tävling, faktiskt redan gått i mål på ett sätt, hävdar Jan Sturesson, och hänvisar till den mängd av internationell press och media som skrivit om staden, trots att invigningen av kulturhuvudstadsåret inte ens officiellt invigts (vilket sker i månadsskiftet januari – februari).

Men nu gäller det att höja blicken, menar Jan Sturesson. för att ha framgång på lång sikt och inte bara bli en fluga som surrar under 2014, måste siktet vara inställt på 2050, hävdar han. Och då måste det också finnas en vilja att omdefiniera de branscher som ska bära Umeå och nordliga regionen under decennier framåt.

Ett av recepten är nytänkande. Bort med traditionella branschen jordbruk, in istället med nya näringen mat och vatten. Jan Sturesson nämner experiment med att skriva ut syntetiska biffar i 3D-skrivare. Knappast traditionellt jordbruk, konstaterar han, men absolut något som kan rymmas inom nya branschen mat och vatten.

Han tar ytterligare ett exempel. Nu från en fiskebåt på västkusten. Fiskaren har upptäckt att det går att säljer upplevelser i samband med fisket. Turister bjuds in att följa med ut på havet, klä sig i regnställ och i hård blåst spy över relingen av sjösjuka. Och samtidigt vara med om det som traditionellt varit fiskeindustrins bas, att dra upp färsk fisk, att hålla fångsten i famn.

Men med de nya gästerna på båten, är det då fortfarande fiskerinäring det handlar om? Eller är det upplevelseindustri?

För Jan Sturesson är svaret klart. Gamla traditionella branscher måste våga ställa om för att klara konkurrensen. Som stöd för sin tes visar Jan Sturesson på ett äppelträd med röda granna frukter på grenarna. Enkelt skulle vara att fortsätta plocka de lågt hängande frukterna och sälja dem på traditionellt vis. Men det är inte i detta som framtiden för Umeå och regionen ligger.

”Vänd istället upp och ner på äppelträdet”, säger Jan Sturesson och visar en ny bild där trädets rotsystem breder ut sig uppåt och grenarna neråt. Det är rotsystemet som är det intressanta, menar Sturesson. Att se helt nya möjligheter kring traditionella branscher.

En av grunderna han ser är förmågan att ta till sig ny teknologi i form av it och mobila tjänster. En viktig del i omställningen är bredband, konstaterar Jan Sturesson och nämner Umeåföretaget Rapunzel som siktar mot 500 miljoner kronor i årlig omsättning genom att starta e-handel kring löshårsförsäljning, något som inte skulle kunna fungera utan smarta affärer på internet.

Det är i allt detta som Umeås möjligheter ligger, hävdar Jan Sturesson. Att inte enbart räkna den direkta avkastningen från år 2014. Utan istället redan nu börja räkna på den indirekta avkastningen som kommer av hur traditionella branscher kan ställas om med sikte mot 2050.

Krister Olsson vinnare av Västerbotten Grand Pris

Av , , Bli först att kommentera 1

– Kulturen är den viktigaste kraften för människans och samhällets utveckling och som entreprenör har man ansvar att bidra till utvecklingen i det samhälle där man verkar, säger Krister Olsson, ägare till Balticgruppen och årets prisvinnare till Västerbotten Grand Pris.

Priset delades ut i samband med  Västerbottensdagarna på Grand Hôtel. Tidigare under dagen har Krister Olsson, intervjuad av Staffan Ling, talat om sina investeringar i Umeås kulturliv, det som han nu får pris för.

I ett tidigare inlägg här på bloggen har jag skrivit om några av Krister Olssons kanske mindre kända investeringar i kulturprojekt som bygger på digital utveckling. Läs mer om det under rubriken Krister Olsson okända miljoner.

Krister Olssons okända miljoner

Av , , Bli först att kommentera 4

Balticgruppen och Krister Olssons investeringar i Umeås kulturliv är långt mer större och genomgripande än vad som är offentligt känt.

– Kulturen ska inte styras, och den är otroligt svårstyrd om du försöker. Vi ställer inga krav, säger Krister Olsson, Balticgruppen och Umeås starke finansman, när han intervjuas av Staffan Ling i samband med Västerbotten på Grand Hôtel om just dessa investeringar.

Under intervjun framkommer det att Krister Olsson investerat ett stort antal miljoner i Umeås kulturliv. Att skulpturparken vid Umedalens gamla sjukhus med ett fyrtiotal skulpturer är ett verk av Krister Olssons pengar är känt sedan länge.

Men flera av de investeringar som Krister Olsson och Balticgruppen gått in med i olika kulturprojekt är kanske inte lika kända.

År 2006 gick exempelvis Balticgruppen in med en miljon kronor till Informatik vid Umeå universitet för att ge studenterna vid Digital medieproduktion tillgång till ett av marknadens mest avancerade system för produktion av film, TV och webbdesign.

Studenterna på Digital medieproduktion blev därmed bland de första i Sverige som kunde få arbeta med program som Avid Symphony Nitris, ett system speciellt framtaget för film- och TV-produktioner som kräver avancerad och högkvalitativ bildbearbetning.

Den satsningen har varit en del av att skapa en stark filmkultur i Umeå.

En annan inte så känd investering är den som Balticgruppen gjorde under 2013 i nya företaget Digital Scapes. Det nystartade forskarföretaget vill med spetskompetens och med korsbefruktning från flera olika vetenskapsområden bryta ny mark i en tid då företag och organisationer utmanas av digitalisering, jättelika datamängder, nya beteendemönster och fysiska miljöer som allt mer blandas upp med digital teknik.

digitalScapesKickoff

Bilden ovan visar kick off för företaget Digital Scapes I bakgrunden syns finansmannen Krister Olsson som investerar i företaget.

En tredje investering i Umeås kulturliv som inte heller är fullt så känd är de tre miljoner som Krister Olsson investerade i Kreator i Umeå från 2008.

– Kreator hade aldrig startat om inte Krister Olsson investerat i oss, säger Sofia Anner, vd för Kreator och deltagare vid Västerbottensdagarna på Grand Hôtel.

Genom Kreator har det kommit fram flera mycket stora internationella framgångar. Här finns Henning Sandströms filmfoto med radiostyrd helikopter, en teknik som gett uppdrag åt flera globala företag, bland annat Coca Cola. I en intervju nyligen berättade Henning att han numera reser närmare 200 dagar världen runt för att filma i olika projekt.

Genom Kreator har också filmaren David Sandberg tillsammans med bland annat företaget Lampray startat filmprojektet Kung Fury som när detta skrivs samlat in över 554 000 dollar på den internationella kampanjsidan Kickstarter.

När jag frågar Sofia Anner om betydelsen av Krister Olssons investering i Kreator säger hon bestämt att de projekten aldrig hade kommit till stånd på det sätt de nu vuxit fram genom Kreator om inte de tre miljonerna kommit in från Krister Olsson.

Någon behöver skriva boken om vad Balticgruppen och Krister Olsson betyder för Umeås kulturliv. Både för att lyfta fram de många projekt och satsningar som kommit till stånd genom fastighetsbolaget pengar. Men också för att våga ställa frågorna om vad dessa investeringar betyder för Umeås tillväxt.

Den boken vill jag läsa.

Vägen ur förbannelsen är kultur som utmanar

Av , , Bli först att kommentera 3

Skog, malm, vatten och andra naturresurser är en viktig grund för en region som vill växa. Det finns en förbannelse i att enbart lita till naturresurser, hävdar professor Lars Westin, i sitt inledningstal under invigningen av Västerbotten på Grand Hôtel.

– Vägen ur den förbannelsen är lärande kreativa städer, menar Lars Westin.

Enbart naturresurser bygger alltså inte ett land. Det måste också finnas en grund av kultur att stå på, annars går det inte att räkna med tillväxt, menar han.

– Håll koll på balansräkning, hävdar han därför.

LarsWestin

Balansräkningen i detta sammanhang är förmågan att addera värdet från naturresurserna med de sociala och kulturella värden som finns i en region. Skog, malm och vatten är inte det enda som går att räkna in. Också kulturen måste med.

Det här är minerad mark, och Lars Westin känner till det. Det finns onekligen en stark kritik mot att dra in begreppet kultur i sammanhang kring regioners tillväxt. Kultur måste stå fri, kultur ska inte kopplas samman med tillväxt, hörs de kritiska rösterna.

Men Lars Westin tar ändå klivet in i debatten med sitt tal. Begreppet kulturdriven tillväxt är viktigt, hävdar han. För utan kultur som skapar friktion, och finns med och stör strukturerna kan ingen region växa. Det kan vara jobbigt för de ledande, men det är där som utveckling finns, menar Westin.

Frågan hänger kvar i luften efter Westins tal. Kan det vara så att kulturdriven tillväxt som gör ont, som skaver och är till besvär är det som kan driva en region framåt? Framgången och tillväxten ligger inte i det slätstrukna. För ur konflikterna och sammandrabbningarna föds det som bär i längden. Kanske är det en sådan fri kultur som kan vara de bärande i en region som vill växa.

 

15 miljoner till skogsindustrin

Av , , Bli först att kommentera 2

Men varför måste Västerbottensdagarna vara i Stockholm? Jag har fått frågan flera gånger under senaste tiden sedan det blivit känt att jag kommer att följa arrangemangen och blogga om det som ordnas under tre veckor på Grand Hôtel i Stockholm.

– Vi har fått in 15 miljoner genom att vara här, svara Maria Hedblom, ansvarig för Skogstekniska klustret, när jag låter frågan gå vidare till henne.

MariaHedblom

Hon har räknat och genom åren har utfallet varit så stort av dessa dagar på Grand Hôtel, hävdar hon. De 15 miljonerna kommer från olika bolag och investerare som utifrån samtal som förts under Västerbottensdagarna blivit övertygade om att investeringar i norra Sveriges skogsindustri är viktiga att göra. Kanske hade en del av dessa investeringar gått igenom ändå, men Maria Hedblom hävdar att Västerbottensdagarna varit en grund för dem.

Maria Hedblom är veteran på Västerbottensdagarna. Åtminstone sedan 2007 har hon funnits med varje år för att väcka frågor kring skogsindustrins förutsättningar.

– Jag är stolt norrlänning och vill visa på den starka utveckling vi har inom skogsindustrin och att vi klarar oss mycket bra utan kolonialisering, fortsätter Maria Hedblom.

Under årets Västerbotten på Grand Hôtel ser hon fram mot att träffa politiker, riskkapitalister och departementsfolk och tillsammans med dem samtala om investeringar och förutsättningar för skogsindustrin i norr.

Utan att vara på plats i Stockholm skulle dessa möten vara svåra att få till stånd, menar hon. Här får hon möjlighet att skap möten kring morgondagens skog och vilka investeringar som behövs i den för att den ska vara stark. Hon får möjlighet att lyfta fram behovet av att attrahera unga kvinnor och män, ”annars kommer branschen att dö”, utbrister hon.
Och dessutom får hon tala om det nödvändiga i att attrahera världens bästa forskare till universiteten i norr.

För skogsindustrin i norr är möten med beslutshavare och investerare kring dessa frågor en mycket viktig del, förtydligar Maria Hedblom, som svar på frågan varför vara i Stockholm med Västerbottensdagarna.

Google hämtar världsklass från Västerbotten

Av , , Bli först att kommentera 3

Det är till Skellefteå som Google och stora filmbolaget Warner Brothers ringer när de vill skapa en världsunik upplevelse i surfplattor och mobiltelefoner. För utvecklingen av digital kultur är företaget North Kingdom och det nätverk av andra it-bolag inom nätverket The Lodge som finns i Skellefteå enastående.

En helt ny industri kring digital kultur har vuxit fram i Västerbotten som i många stycken är fullständigt världsledande. Detta är en utveckling som Erik Bergkvist, regionråd, Region Västerbotten, och Magdalena Andersson, landshövding i Västerbottens län, uppmärksammar i flera debattartiklar idag, bland annat i Västerbottens Kuriren och Norran.

Kultur är en nödvändig del av tillväxten i norra Sverige, menar de båda, och skriver att en av de viktiga ingredienserna är: ”den gedigna datorvana vi svenskar sett till att skaffa oss och den världsledande digitala infrastruktur vi har. Två element som ger kommande generationer en utmärkt utgångspunkt för allt arbete inom digital underhållning – utöver musik även film, ljud, design, storytelling och spel.”

Det är detta som Google och Warner Brothers upptäckt i Skellefteå. North Kingdom från Skellefteå har av de två världsbolagen fått det mycket prestigefulla uppdraget att bygga en interaktiv onlineupplevelse som en del av den världsvida marknadsföringen av nya Tolkienfilmen The Hobbit: Smaugs ödemark.

landing-hobbit577

Projektet är utan tvivel i yppersta världsklass. För den som klivit in i Tolkiens värld är kartan över Middle-Earth välkänd och viktig. För att första hobbitarnas färder runt om i olika riken är det nödvändigt att ha kartan som grund för att få en bild av den värld som äventyren utspelar sig i.

Kartan över Tolkiens värld ligger också som grund för hela den interaktiva upplevelsen som North Kingdom skapat. Vad North Kingdom gjort är, utan att gå in alltför djupt på tekniska detaljer, att anpassa Googles egen webbläsare Chrome också till mobila enheter som surfplattor och mobiltelefoner på ett helt nytt sätt som inte gjorts tidigare.

Idag invigs Västerbotten på Grand Hôtel och det med en stor seminariedag kring kultur som tillväxtfaktor i samhället. Det är detta som North Kingdoms samarbete med bolag som Google, Warner Brothers och en mängd andra internationella storbolag visar på.

Denna nya industri som växer fram i Västerbotten med orter som Skellefteå, Umeå och Lycksele håller på att stöpa om det gamla länet. Vid sidan av de traditionella industrierna växer det idag fram nya näringar som bygger på kulturella upplevelser i i helt nya former. Och fascinerande är att det på så många sätt är i yppersta världsklass.

Får Krister Olsson stående ovationer igen?

Av , , Bli först att kommentera 5

I morgon måndag invigs årets Västerbotten på Grand Hôtel. I tre veckor kommer länets olika delar att visas upp och debatteras med inbjudna gäster. Under alla veckorna kommer jag att följa mycket av det som sägs och händer under seminarierna. Häng med här på bloggen så får också du en ingång till det pågående samtalet om hur länet Västerbotten kan utvecklas.

Programmet för invigningsdagen har stor bredd. Själv kommer jag gärna att spetsa öronen när filmaren Linus Andersson från Lampray berättar om hur Umeåprojektet Kung Fury lyckats samla ihop över 543 000 dollar inom loppet av bara drygt tjugo dagar. Genom att lägga ut projektet, som leds av filmaren David Sandberg, på kampanjsidan Kickstarter har Umeåfilmarna lyckats med bedriften att få ihop en startsumma till filmprojektet som överträffar alla förväntningar.

Faktum är att om några dagar kommer projektet, om bidragen fortsätter strömma in i samma omfattning, att bli det projekt som samlat ihop mest pengar av alla svenska projekt på Kickstarter.

Men jag lyssnar gärna också på Krister Olsson från Balticgruppen som ska ge sin bild av Umeås tillväxt. Krister Olssons framträdanden är få och därför är det intressant att få lyssna på vad denne Umeås störste finansman har att säga.

Stående ovationer fick han när han senast talade till Umeås samlade näringsliv på Umeågalan i november 2013. Vi får se om det återigen blir stående handklappning efter hans tal denna gång.

Artisten Nathalie ”Cleo” Missaoui vill jag också höra mer av, inte minst eftersom hon inspirerat så många unga i Umeå att våga börja sjunga, rappa, och uttrycka sig själva.

Att Umeå är Europas kulturhuvudstad under 2014 märks i programmet. Temat för invigningsdagen är Kulturdriven tillväxt och bland talarna märks Krister Olsson från Balticgruppen, Emanuel Dohi från Dohi Sweden, kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och artisten Cleo.

Men det är inte bara Umeå som kulturhuvudstad som ligger bakom temat kulturdriven tillväxt. Arrangören Region Västerbotten menar att hela länet kan bli starkare utifrån synen på kultur som tillväxtfaktor.

– Kulturhuvudstadsåret 2014 är en hävstång för långsiktig och hållbar utveckling i Umeå, Västerbotten, norra Sverige, men även nationen som helhet och Europa. Det är ett viktigt tema att utforska för årets Västerbotten på Grand Hôtel, säger Erik Bergkvist, regionstyrelsens ordförande, Region Västerbotten, i ett pressmeddelande.

För dig som inte är på plats går det att följa hela arrangemanget genom Region Västerbottens livesändning på webben. Grymt bra att det blivit en tradition rån Region Västerbotten att på detta sätt dokumentera intressanta seminarier.

Pappa var getare men fick ingen GPS

Av , , Bli först att kommentera 3

Pappa var getare när han växte upp i Malgovik utanför Vilhelmina. Det var inte bara han utan också många andra barn på 1930-talet som fick, liksom pappa, ge sig av ut i skogen för att ta hand om de egna eller grannarnas djur som släppts lösa för bete under sommaren.

Det var ett alldeles för tungt arbete för en liten grabb som knappt fyllt tio år. Att gå själv i skogen kunde kännas kusligt och ansvaret för att se till så att inga vilda djur kom åt boskapen eller att de gick ner sig i något myrhål var egentligen ett alldeles för stort ansvar.

Jag tänker att med dagens teknik och den digitalisering som slagit igenom också i Västerbotten hade situationen varit helt annorlunda för en liten getare. Korna, fåren och getterna hade haft sändare kring halsen så att de gick att spåra i realtid. Med GPS-sändare är bortsprungna djur idag ett minne blott. Vi ser dem på hundar och katter, de är stöt- och vattentåliga och med en smart telefon går det att pejla in för att se exakt var djuret befinner si.

För getaren hade en sådan GPS-sändare inneburit en helt annan trygghet. Att veta var djuren befann sig var viktigt och nödvändigt.

I den smarta telefonen som getaren då skulle haft hade han, getaren var nog oftast en pojke, också kunnat ha tillgång till smarta kartor. Hundra år efter getarnas liv i skogarna har det i Lycksele byggts upp ett GIS-centrum som arbetar just med sådana kartor. Det gör det enklare för stadsplanerare, för de som inventerar skog och mark, för alla som har behov av geografisk information som läggs som ett lager på kartan.

Getaren själv skulle förmodligen också ha haft en GPS-sändare på sig. Så att föräldrarna kunna följa exakt var det lilla barnet är mitt ute i skogen. För att vara lite tryggare.

Och getaren skulle med den smarta telefon kunna skicka bilder av att djuren mår bra, att han själv äter av maten som skickats med.

Med ny digital teknik hade livet för en getare varit helt annorlunda.

Å andra sidan, även om getaren hade haft all digital teknik så hade han knappast haft någon glädje av den i skogen. För idag finns det inte längre någon boskap som släpps lös på skogsbete.

Och det finns inte heller några getare i Västerbotten. Fast barn finns det idag, och många av dem är i samma ålder som pappa var när han gick ut i skogen. De är inte getare men de har smarta telefoner och lever i ett digitaliserat Västerbotten.

Tanken på vilka möjligheter barnen idag kan ha av den digitala tekniken är spännande, och viktig att fundera kring. Med den digitala tekniken bygger vi framtid och nya samhällen. I det bygget är det viktigt att fundera på varifrån vi kommer och vart vi är på väg.

Genom fibern föds ett nytt Västerbotten

Av , , 3 kommentarer 2

Genom fibern föds ett nytt Västerbotten. Nya näringar vill fram. Gamla industrier stöps om. Över det som varit läggs lager av datorkraft och digital utveckling.

Det nya slår igenom i en mängd branscher. Digitaliseringen skapar förutsättningar, inte bara för nya affärer i gamla näringar utan också för helt nya industrier.

Här ligger Västerbotten långt fram, ja, enligt SVT Västerbottensnytt är länet världsunikt med nästan 70 procent av hushållen uppkopplade med bredband via fiber.

– Vi brukar säga att vi är bäst i världen när det gäller fiberutbyggnad, säger Eva-Marie Marklund, vd på AC-Net till SVT.

Ett län som är världsledande vad gäller bredbandsuppkoppling har också stora förutsättningar att vara världsledande när gamla industrier ömsar skinn och när nya näringar ska födas. Och Västerbotten kan också visa upp många sådana exempel på hur digitaliseringen gett helt nya förutsättningar.

Komatsu Forest lanserar ett världsunikt system för skogsmaskiner. Det gör det möjligt att i nära nog realtid se var alla maskiner befinner sig, följa produktionen och driften samt ge support på distans. Med internetanslutning är skogsmaskinen tillgänglig för tekniker genom en vanlig smartphone, läsplatta eller dator. Systemet ser också till att information automatiskt förs över från skördaren till utan att föraren behöver göra något och utan att produktionen påverkas.

Oryx Simulations sätter samman avancerade träningssimulatorer som gör det säkrare att utbilda kranförare i storhamnar runt om i världen. I ett nära samarbete med Volvo, ABB Cranes, Atlas Copco med flera företag används simuleringsutrustningen för att utbilda och träna operatörer fö en mängd uppgifter i skogsindustrin, i gruvor och lastbilstrafik.

Algoryx Simulation utvecklar datorprogram som gör att ingenjörer runt om i hela världen snabbt och enkelt kan skapa 3D-simuleringar av de modeller de gör. När ingenjören tillsammans med en designer tagit fram en modell till exempelvis en motordel kan de låta programmet från Algoryx skapa en realistisk 3D-film som visar hur den nya delen kommer att fungera när den kopplats in i motorn.

North Kingdom får i uppgift av Google och filmbolaget Warner Brothers att designa och utveckla den digitala marknadsföringen av senaste Tolkienfilmen Hobbit: Smaugs ödemark. Den tekniska lösningen man tagit fram är världsunik.

Cinnober tar initiativ till att samla banker och it-bolag i regionen till att bygga upp ett finansiellt it-centrum för utveckling av produkter och tjänster som kan användas av världens aktiebörser.

Den nya tidens smarta digitala kartor föds i Lycksele där Sveriges främsta centrum för geografiska informationssystem, GIS, vuxit fram under de senaste åren.

Umeå universitet får i uppdrag att visa på hur den nya tidens 3D-skrivare kan skapa helt nya förutsättningar för produktion av varor, ja, i framtiden kanske till och med för transplantation av organ.

Dessa och andra nya innovationer och framsteg bygger på stort kunnande inom det digitala området. Många av initiativen är världsledande och tål verkligen att visas upp som det nya Västerbotten.

De kommande tre veckorna tar också länet plats på Grand Hôtel i Stockholm. Arrangemanget Västerbotten på Grand Hôtel hålls i år för 24:e året i rad med Region Västerbotten och Länsstyrelsen som huvudarrangörer. Företag, kommuner och organisationer från länet får då möjlighet att presentera sig och möta kunder och samarbetspartners. Det handlar om ett strategiskt opinionsbildande, om att mötas för att samtala om grunderna för det nya Västerbotten.

Frågorna är viktiga. Vad händer med skogen i framtiden när maskinerna blir uppkopplade? Vilka vägar tar gruvindustrin när simuleringar ger nya förutsättningar? Vad händer inom vården när ny medicinteknik och biotech utvecklas? Vad händer med berättelserna och kulturen när internet kopplar samman människor?

Alla dessa frågor är viktiga att tala om och förstå. Flera av dem kommer säkerligen också att lyftas fram under de tre veckor som nu Västerbotten intar Grand Hôtel.

Såren som blottas på internet

Av , , 1 kommentar 0

Kommande jul är det 10 år sedan Tsunamin slog in den 28 december. För ungdomar i tonåren var Lunarstorm vid den tiden en av de riktigt stora mötesplatserna på internet.

lunarstorm

(Uppdaterat! Ibland blir det galet, i en tidigare version av detta inlägg skrev  jag om Estonia. Självfallet handlar exemplet om den tsunamivåg som drabbade Sydostasien i slutet av 2004 och inget annat. Ber om ursäkt för kortslutningen. Nu är det rättat.)

När Tsunamin slog till skakade livet till också på Lunarstorm. Där fanns sedan tidigare ett diskussionsforum under namnet Någon i andra änden, som startats av prästen Dan Bernspång, för att ge unga en möjlighet att skriva av sig om livsfrågor. Forumet förde ett stilla liv men när Lunarstorms anställda lyfte fram det på startsidan dagen efter katastrofen för att ge utrymme för samtal rakade antalet inlägg i höjden.

I en Expressenartikel några veckor senare, januari 2005, berättar Dan Bernspång om den enorma mängd av inlägg som vällde in på forumet. För att kunna hantera alla frågor och funderingar, och för att hinna ge svar, ringde han och några medarbetare ihop ett trettiotal vuxna som var engagerade i ungdomsarbete över hela Sverige.

Jag fanns med i den gruppen och vi delade upp oss i tvåtimmars-pass dygnet runt. Själv satt jag vid datorn mestadels tidiga morgnar, mellan 04.00 – 06.00. Också vid denna udda tid strömmade inläggen in från unga som inte kunde sova, som ville skriva av sig. Här fanns sår som blottades och det som var tydligt var att unga här fick en möjlighet att prata med varandra om sina tankar och frågor inför det som hänt.

Sedan dessa har sociala medier vuxit till att bli en ständigt närvarande mötesplats vid större katastrofer. Idag handlar det inte bara om stora tragedier som Tsunamiolyckan. Också vid exempelvis efter en lokal bilolycka där någon förolyckas blir internet för de inblandade en plats att gå till för att tala om det som hänt.

Vid Umeå universitet pågår idag forskning kring vad dessa mötesplatser på nätet i samband med katastrofer innebär. För att stärka den forskningen rekryteras i dagarna en ny doktorand till sociologiska institutionen.

I annonsen står det: ”… projektet handlar om sociala medier som verktyg för att bearbeta trauman som drabbar ett samhälle (t.ex. tragedier kopplade till grova brott eller stora olyckor/katastrofer). Vi är då intresserade av hur en ny form av kollektiv bearbetning och hantering av händelserna blir möjlig genom verktyg som Facebook, Twitter, YouTube och liknande. Men också av hur tekniken kan begränsa dessa processer.”

Det finns också en andra del i forskningen som doktoranden kan arbeta med. Det är en del som vetter mot hur internet och sociala medier kan påverka villkoren för politisk aktivism. Där studeras hur nya former av gräsrotsengagemang möjliggörs genom digitala plattformar, men också vilka begränsningar tekniken kan innebära för politisk mobilisering.

Spännande att se vilka nya kunskaper som denna forskning kan ge om hur internet blivit en angelägen mötesplats för många.

Presentation

Om bloggen: Egna tankar om hur våra liv förändras av internet, mobiler, digitala tjänster och IT.

Om Mikael: Här på bloggen kan du följa mina egna tankar och åsikter. I övrigt jobbar jag som kommunikatör vid Umeå universitet, är redaktör för InfoTech Umeå, och satt 2013 - 2015 med i den rådgivande expertgrupp, knuten till Digitaliseringskommissionen utsedd av regeringen.

 

//
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se