Kategori: Politik

F-trappan

Av , , Bli först att kommentera 0

För att bättre förstå hur folk reagerar på kritik, plötsliga svåra förändringar eller liknande kan man använda F-trappan. F-trappan består av 5 steg.

1.Förnekelse- Blånekar till det ibland rätt uppenbara, och säger nej, det hände inte!
2. Förkastande- Säger jo det hände, men inte så mycket, eller det spelade ju ingen roll…
3.Förklarande- Jo, det hände men det var på grund av… börjar bortförklara det som hänt
4.Förstående- Personen är intresserad att förstå vad du vill
5.Förblivade/Förändrande- Personen har förstått vad du menar och och väljer sen om den vill förändra sig, eller leva kvar i det gamla.

Det finns också något som kallas "5 stages of grief" eller the Kübler-Ross model, som beskriver stadierna man går igenom när man får veta att man ska dö. Båda har liknande innebörd. Båda går ut på att man först förnekar det, sen skyller ifrån sig och blir arg, sen försöker bortförklara/förhandla bort det, sen börjar man förstå.

Detta går även att tillämpa på de stora frågorna som peak oil och klimatförändringarna. De flesta människor, inklusive våra makthavare, börjar att gå igenom första steget, förnekelse. Många är där nu gällande peak oil och dess innebörd.

Och är det så att orligheterna vi nu ser i mellanöstern, ilskan vi ser över att man inte har jobb och mat, är denna ilska, är ett steg i denna process?

Källa

 

Privat vård och skolor är vansinne!

Av , , Bli först att kommentera 1

Att tillåta privat drivna skolor och vårdinrättningar är att ta från staten och göra vissa privatpersoner rikare, på bekostnad av sammhällsnyttan.

Jag skall bevisa detta med enkel mattematik.

Vi antar att vi ger 10000 kr till en privat skola/vårdinrättning och 10000 till en offentlig skola/vårdinrättning. Vi antar att den privata skolan/vårdinrättningen tar ut vinst (vilket ju är huvudsyftet med ett företag), med 1kr per 10000kr. (Vi antar att privat och offentlig sektor är lika effektiva). Detta ger då:

Offentlig skola:    10000kr -> 10000kr skoleffekt.

Privat skola: 10000 -> 9999kr skoleffekt + 1kr vinst.

9999 < 10000.

Väldigt enkelt. Privatiseringar ger sämre sammhällsnytta!

Inte nog med det, dessutom förflyttar man makten över våra gemensamma resurser, våra skattepengar, till privata företag med privata vinstintressen. Företagens huvudsyfte är ju att gå med vinst, sammhällsnyttan kommer sen.

Sluta göra vård, skola och omsorg till vinstmaskiner på den svages bekostnad!

 

Ekonomer

Av , , Bli först att kommentera 0

Inom den ekonomiska läran så säger man att om marknadskrafterna får regera så kommer priset på en vara bestämmas av tillgång och efterfrågan. Om en vara finns i  överflöd så kommer priset gå ner, färre vill producera varan, vilket leder till att tillgången minskar, vilket leder till att priset går upp, och fler vill producera varan igen, vilket leder till överflöd, och därmed har man någon sorts sluten cirkel. Detta fungerar för de flesta varor och tjänster. Man får alltså ett ekonomiskt incitament för att producera mer då tillgången är begränsad.

Detta är dock inte oss behjälpligt då det gäller olja. Det är sant att det var oljeprishöjningarna i början på 70-talet som gav ett ekonomiskt incitament för att borra efter olja i Nordsjön. Men då oljepriset rusade till närmare 150$ fatet under 2008 så ökades knappt produktionen något, trots det höga priset. Detta p.g.a. att oljan börjar bli geologiskt begränsad. Det går helt enkelt inte att ta upp mer olja snabbare. Som vi vet så kommer oljeproduktionen att nå sin kulmen, och detta kommer ske inom +/- (ja, minus, dvs 2005-2006) 5 år.

Detta får två följder. Dels så skapar det såklart incitament för alternativa energikällor. Men då dessa inte kan byggas ut i nog stor skala snabbt nog, så kommer det inte spela någon större roll. Vi förbrukar ca 82 miljoner fat olja per dag globalt, varav i fat är drygt 1700kWh. Detta blir 139 TWh per dag, att jämföras med de förnyelsebara flytande bränslena, som står för ett par procent av världens användning av flytande bränslen. Ett par procents nergång i oljeproduktionen, kräver alltså en fördubbling av produktionen av förnyelsebara bränslen, vilket är orimligt på kort tid.

Sen så med ett högre oljepris så får det stora chockvärkningar på vår ekonomi. Vi vet ju sedan mitt tidigare inlägg att energi och ekonomi är starkt sammankopplade, så ett högre pris på energi och olja leder till stora sammandragningar i ekonomin, vilket vi såg under finanskrisen.

Men då väl ekonomin "säckat ihop" lite, så kommer behovet av olja minska, varvid priset minskar. Det såg vi efter finanskrisen. Oljepriset gick från ca 150$ fatet till ca 40 dollar fatet ett drygt halvår senare.

Nu är dock oljepriset på väg upp igen. Den norska Brent-oljan har legat över 100$ fatet i ca en vecka nu.

Hur länge till ekonomin "säckar ihop" igen? Och när ska våra ekonomer (chefer och makthavare är ofta ekonomer) förstå att tillgång och efterfrågan inte löser problemet? De ekonomiska incitamenten räcker inte för en behaglig övergång från fossila bränslen till förnyelsebart, det kräver politisk inverkan!

Politik = Business?

Av , , 2 kommentarer 1

Förr inbillar jag mig att politiken fungerade som den borde. Man hade en vision, en dröm om hur sammhället skulle vara. Starka personer drog mot denna vision, och hoppades på folkets stöd. Alltså visionen och ideerna kom först, sen kom rösterna, givet då att man hade en bra vision. 

Idag är det inte riktigt så. Idag så funderar man först ut vad folket vill ha, och skapar sedan sina ideér utifrån detta. Drömmen och visionen är ett minne blott, istället är målet att få styra en mandatperiod till, att få behålla sin plats i maktens korridorer, rampljuset,  och sitt högavlönade jobb.

Man pratar inte längre om var man vill, utan man försöker mest locka väljare med populistiska utspel, löften om förbättringar för olika grupper, osv. Drömmen, t.ex. drömmen om folkhemmet, är sedan länge övergiven, och sammhällsnyttan överkörd av individualismen. Individualismen har även gått hårt åt de olika ministerposterna. De har blivit vanliga jobb, där de som sitter på platsen inte vågar ta ut svängarna så mycket som de kanske borde,  på grund av risken att förlora jobbet nästa val.

Vi behöver fler politiker som vet vad dom vill att samhället ska se ut som, och skiter i om dom får röster eller inte.