Varje andetag är viktigt…

Av , , 2 kommentarer 10

…det påminner jag mig själv om några gånger om dagen just nu. Det har varit några tunga dagar sedan morfar gick bort. Jag har gråtit så många tusen tårar så att min kropp är alldeles uttorkad och ögonen känns som att de ska ramla ut. Vi har pratat massor om morfar och jag har varvat sorgen med glädje över att jag har så mycket kvar efter honom… Mina barn till exempel. En av dem heter ju faktiskt Sven efter morfar och vi har så många fina minnen vi har kunnat glädjas åt.

Jag är också glad över att han fick uppleva en sista sommar och att vi fick mycket tid tillsammans trots att över femtio mil skilde oss åt.

Midsommar blev en parentes detta år, men vi gjorde så gott vi kunde och åkte ut till några goda vänner som håller till vid havet. Det var så himla trevligt och jag fick skingra tankarna en stund. Vi har verkligen fantastiska vänner.. :-) Tack till alla i vårt midsommarsällskap och tack också till bästa Maria som körde ut oss eftersom vi numera är helt utan bil och lär vara i någon vecka till!

Och på tal om bilar så har vi kikat på två stycken än så länge! Det lutar åt att det blir en Toyota Auris men vi har inte riktigt haft orken eller engagemanget till att aktivt leta efter ”rätt” bil. Vardagen har liksom pågått i turbofart så det har varit stenhård prioritering i tillvaron. Men nästa vecka så kanske… Håll tummarna :-)

Tänkte i alla fall att jag skulle ägna lite tid åt bloggen och själv spana lite av vad jag gjort på sistone:

IMG_7211

Den här lilla hybriden KAN möjligtvis bli min nya vän… Visst är den söt? :-)

IMG_7207

Vi har träffat en STOR idol och pratade med honom rätt länge. Han svarade dock inte på tilltal men han var cool ändå!

IMG_7227

Vi hänger rätt mycket i Parkourparken eftersom vilde V bestämt sig för att bli proffs! Lillebror hänger hänfört efter :-)

IMG_7249

Tack och lov att jag är gift med den här snubben.. Det underlättar min tillvaro att han är som han är :-D

(Ni som känner oss vet vad jag menar haha…)

IMG_7231

Jag försökte göra en liten krans av mitt eget hår, men inspirationen var inte direkt på topp av förståeliga skäl. Men jag försökte i alla fall göra mig lite fin med klänning. Är det midsommar så är det! Av med långkalsonger och på med klänning!

IMG_7233

Jag älskar klänningen! Superfynd för en femtilapp på Jeansbolaget!

IMG_7258

Salladsbebisarna har vuxit så det bokstavligen knakar!! Vi tittar fascinerat ut på inglasningen och ser hur det växer från dag till dag. Underbart och bara färgen gör ju att man blir varm i själen.. Eller hur?

IMG_7259

På inglasningen har det för övrigt flyttat in en väldigt rolig varelse som minstingen skapat på dagis. En manet! Den är så gullig och jag ler varje gång jag ser den :-)

Ja, det var en liten update om vad som pågår hos mig och min familj. Jag har tre arbetsdagar kvar till semester och det ska bli så skönt. Jag har jobbat intensivt som tusan under ganska lång tid och jag har åstadkommit massor av positiva saker på jobbet. Men nu är jag så trött efter allt som varit så jag ser så otroligt mycket fram emot att bara hänga runt med familjen och jag ska se till att varje dag ha antingen sand eller gräs under mina bara fötter!

heart

Visst låter det härligt?

Hursomhelst, ha det jättebra alla som läser och kom ihåg det där med att varje andetag räknas. Försök att vara medveten om åtminstone tjugo stycken av dina andetag varje dag… Prova!! Jag lovar att man stannar upp och tar in helt ny energi! Try it… You’ll like it!

Vi ses :-)

2 kommentarer

Det var en gång…

Av , , 16 kommentarer 13

…en man. En fantastisk man som en gång i tiden var någons son. Han var en liten och mycket busig pojke som sedermera växte upp och blev en  vad man på den tiden skulle säga en stilig ung man. Tiden gick och han blev någons man. En härlig ung man som satte många unga hjärtan i brand. Men han mötte som tur var en speciell flicka och blev senare hennes äkta man. Det resulterade i att han blev någons pappa…

Pappa till två fina flickor.

De två fina flickorna fick så småningom egna barn och mannen blev morfar. Till en flicka och tre pojkar.

Flickan var jag och jag blev mannens första barnbarn. Han var min morfar. Han var min morfar i hela 42 år och idag vid lunchtid så slog hans hjärta sitt sista slag och han andades sitt sista andetag. Min morfar avslutade sin tid här på jorden och lämnade oss.

Han är i otroligt ljust minne bevarad och jag har pendlat mellan glädje och sorg idag. Glädje över allt han gav mig under mina 42 år. Sorg över att jag inte längre har en levande morfar, glädje över alla hans roliga anekdoter som vi försökt återuppliva ikväll, sorg över att aldrig mer få höra hans röst eller veta att jag nånsin får hålla hans hand igen, glädje över allt han gett mig, sorg över att tiden till slut tar ut sin rätt, glädje över allt vi delat och sorg över att han inte längre kan dela med sig av allt han visste och kunde…

Men glädjen över att han fick en dotter, som fick mig, som fått tre egna barn… är ändå det jag mest vill tänka på!! Jag är 42 år och jag har fått ha min morfar ända tills idag. Jag är så glad för det. Min morfar står för så mycket som är positivt i mitt liv och jag har så mycket att tacka honom för.

Han visste så mycket… han kunde så mycket… och jag önskar att jag hade haft minst 42 år till med honom, men jag VET ju att tiden har sin gång och att alla som föds en dag också måste dö. Så är det bara!!

Han har upplevt så mycket som vi aldrig kan föreställa oss: Livet som barn i en norrbottnisk lestadianfamilj, att som litet barn rymma från ett sanatorium där hans mamma låg svårt sjuk, att bli illa behandlad i skolan av både vuxna och barn på grund av att vara annorlunda, att förlora en storebror som litet barn, frigörelsen från familjen, livet långt nere i gruvans mörker i malmfältens karga tillvaro, livet som jägaren och väktaren ute i de lappländska skogarna… Allt det där som han berättat om, men som jag inte alltid kunnat föreställa mig…

Och nu kan han inte längre berätta mer om sig själv och sitt liv. För hans liv tog slut. Idag vid lunchtid. När jag var på jobbet och trodde att världsordningen var precis som vanligt.

Men inget blir längre som förut. Min morfar är borta och kommer aldrig mer tillbaks. Jag får aldrig mer hålla hans hand, aldrig mer skoja med honom och aldrig mer smågnabbas med honom.

Men jag vet att han har gått vidare med frid i sinnet och att han verkligen visste hur älskad han var av många människor i hela fyra generationer. Jag tror också att han gjort ”klart” överallt och att han kunde släppa taget med lugn i sin själ. Allt är gjort. Allt är färdigt!

Bilen är tvättad

Veden är klyvd och staplad

Huset är städat

Gräset är klippt

Familjen har kramats

Orden är sagda

Generna har förts vidare

Kärleken har fördubblats många gånger…

…Allt är gjort!

…Allt är i sin ordning!

Jag känner att det var helt okej att han gick… men jag kan inte låta bli att gråta och önska att jag fick hålla hans hand en gång till. Bara en endaste gång till.

Kära, älskade morfar. Jag kommer att sakna Dig! Tusen tack för allt Du gjort för mig och för att Du varit en del av de positiva krafter som gjort mig till exakt den jag är idag. Jag är Dig evigt tacksam och jag lovar att se till att saker och ting håller sig exakt så som de ska vara!

Vila i frid käraste morfar!

IMG_3167

”Finaste morfar om jag fick äta frukost med dig bara en endaste gång till”

IMG_4507

”Kära morfar, om jag fick hålla din hand ännu en gång”

heart

IMG_4515

”Kära morfar, ditt skratt lever vidare hos oss…”

IMG_7228

”Tack för att just Du och mormor fann varandra”

miniviggomorfar

Lilla Sven (Viggo)  & Stora Sven (Evert)

IMG_6496

”Tack morfar för att du varit en viktig del i att vi finns: Min mamma, jag själv och mina barn…”

Stort TACK morfar! Vila i stor frid, för det har du förtjänat!!

heart

Vi älskar Dig!

16 kommentarer

En katt och tre hundar senare

En katt och tre hundar senare

En katt och tre hundar senare!

Katt ser ut att tänka: ”Ursäkta, men kan inte Ni åka hem snart?” Haha..

Jodå, snart åker vi hemåt efter en helg med diverse hundfix, billetande och allmänt häng med småbröder. Både mina egna och andras :-)

Nu får det gärna bli måndag för veckan som kommer lär bli en rolig vecka. På tusen sätt..

Men det blir en annan historia! Vi hörs ;-)

Bli först att kommentera

En regnig fredag kan man roa sig på detta…

Av , , Bli först att kommentera 11

En regnig fredag kan man roa sig på detta...

En regnig fredag kan man roa sig på detta sätt: Hänga runt med en prickig hund och leta pinnar i skogen, plocka brännässlor, bevittna årets första dopp (hundens alltså) och bara njuta av allt grönt som omger mig en kväll som denna! :-)

Pinnen ska jag ha till ett litet projekt hemma och nässlorna ska jag göra växtgödning av.. haha.. vilken spännande fredag va?!

Jag har i alla fall haft en ovanligt superspeedad vecka och njuter verkligen extra mycket av just den här lugna kvällen.. Tiden går och harmonin består. Jag ska vara latsmart (bra ord va?!) hela helgen och bara göra det allra nödvändigaste och det JAG vill..

Ha en skön fredag Ni me! Kram å godnajt.

Bli först att kommentera

Harmoniska helg

Av , , Bli först att kommentera 11

Harmoniska helg

Harmoniska helg!

Jag tackar för all lugn och ro jag fått vara med om denna helg. Det enda som fick pulsen att öka var när jag hittade min favoritjuice för endast tolv spänn! Haha..

Något annat som är rätt så spännande är en av minstingens framtänder. (Bara intressant för mig, jag vet!) Varför lossnar den inte fast den nya redan vuxit ut? Vi petar på den varje dag men den vägrar lossna.

Nåväl, han är ju en av de vackraste varelserna på jorden ändå trots att tanden gör att han för tillfället ser lite skojig ut
:-) och på den här bilden när han som vanligt gömmer sig i skummet så ser han ju nästan ut som Greta Garbo!

Bästa Bastian!

heart

Bli först att kommentera

Vanskliga veckan!

Av , , 4 kommentarer 9

Vilken vecka alltså..

Den har varit intensiv (som vanligt) och en del saker har hamnat under kategorin ”normalt” fast de egentligen inte ÄR normalt.. Jag känner att jag har blivit lite avtrubbad vad gäller vissa saker och det är ju egentligen rätt sorgligt, samtidigt som jag förstår att det behöver vara så för att jag ska klara av det!

Idag läste jag i vk att det skulle hållas en kampanj utanför systembolaget för att stävja langning! Visst, en jättefin tanke och ett bra initiativ men jag kan inte låta bli att undra varför det inte pratas mer om vad som händer varje dag i centrumfyrkanten som har med andra droger att göra.

Mer än en gång har jag sett kids ( i ca högstadieålder) byta hundralappar mot små paket (dagens dos av adhd medicinen som säljs vidare eller något annat?) inne på Utopia. Alltid inne på Utopia när jag sett dessa små byten. Varför? Är det för att så många vuxenögon riktas åt andra håll numera? Och självklart är det viktigt att belysa det här med alkoholen också, men var inte så naiva att ni tror att alkohol är det värsta i den här stan just nu..

Jag vet inte hur många ungdomar i högstadieålder som jag sett drogpåverkade bara under de senaste två veckorna lulla omkring på stan.. Ibland tänker jag att jag skulle vilja hoppa fram och fråga: ”vad gör ni?” men jag har varken mandat, tid eller kraft och ork att jaga efter andras ungar samtidigt som jag vill skrika högt och få folk att reagera!

”STOPP Å SHOPP!! Kanske DIN unge knarkar??”

En mamma berättade för mig att hennes tonårsdotter kommit hem vid ett tillfälle och varit ”allmänt märklig”, varpå det visade sig att tjejen blivit bjuden på en kamrats receptbelagda medicin vilket hon berättade för sin mamma någon dag senare och det här är inte så ovanligt.

Ja fy fabian… Vad gör man? Ibland önskar jag att jag inte hade den kusliga förmågan att ta in ALLA detaljer samtidigt så fort jag går in i ett rum eller en miljö. Jag ser allt samtidigt och min hjärna jobbar frenetiskt med att sortera ”viktigt” från oviktigt. På två sekunder så hinner jag ta in alldeles för mycket information än vad som är bra för mig:

hamburgaresergott utåhvilkennopprigmössahonhade ådärvaentantsomhandlatförmycket 

påhennesåmaurits ensomjagkännergickförbi ochojavaddetluktarillahärinne ochdärärdetrea

minsann ochdendärkillenharglömtattstängagylfen ochojvadhonsomgickförbinuluktarstarkt 

avparfym ochserintedendärpappanatthansungemåstekissa ochjagkännerigenhenne undrar

omviinteharjobbatihopengångitiden undrarvadhongörnu menkolladärvartretjejkompisarsom

allahadelikadanaskorvadlustigt... *SUuuuUUUCK*

OSV…

OSV…

Och såklart så tar jag även in alla dessa knarkpåverkade barn i mitt informationsflöde..

Men vad ska man göra?

Jag tror att det är därför jag har blivit lite folkskygg under de senaste året. För att jag ska kunna hålla allt det som är ”viktigt för mig” i schack! Egentligen rätt enkelt om man tänker efter.

Bara denna vecka har det varit tusen och åter tusen saker som alla avvikit från ”det normala” vilket gör att det är lite svårare att hålla mitt fokus (som jag såväl behöver)

Men jag har gjort en plus och minus lista och den har jag gjort bara för min egen skull!

PLUS:

  • Jag har bockat av ALLA tråkiga samtal / tråkiga mail / trista brev
  • Jag har läst två bra böcker
  • Jag har träffat de människor jag velat träffa
  • Jag har hunnit göra ovanligt mycket på jobbet
  • Jag har cyklat massor
  • Jag har hunnit med yoga varendaste kväll
  • Jag har hunnit städa och putsa ETT fönster hemmavid
  • Jag har fått credd och finfint beröm som betyder massor
  • Jag har ätit nyttigt och undvikit socker
  • Jag har sovit allt jag har behövt
  • Jag har planterat lite frön och fått massor med salladsbebisar hemma
  • Bastian har lärt sig att cykla *yey*
  • Jimpa fick en hyfsad slant för att han slog sin stackars *cencur* och *cencur* när vi krockade. Tjejen på försäkringsbolaget fick nog nåt kul att avhandla på sin fikarast och jag kunde inte låta bli att rodna när han berättade vad han sagt till henne haha… (veckans bestående garv i alla fall)
  • Familjen mår bra och pojkarna är glada
  • Bastian har fått ett personligt brev från Ikea som han är väldigt stolt över

Ja, Ni ser.. pluslistan är lång men tyvärr så finns det ju ändå en minuslista:

MINUS:

 

  • Jag tänker fortfarande för mycket på sånt som inte är bra för mig
  • Jag tycks vara en magnet för folks drama
  • Jag blir anklagad för saker jag inte gjort
  • Jag har fått ett tråkigt besked på jobbet som jag inte var beredd på. Att förlora en suverän person på mitt arbete känns jobbigt.  Lite för mycket till och med!
  • Jag har insett att jag har ganska svårt att ta förändringar, men å andra sidan så erkänner jag det och har därmed löst halva problemet!
  • Jimpa tjatar om att vi MÅSTE bestämma oss vilken bil vi ska ha (jag vill inteinteinte)
  • Vi har inte hört något än från vare sig försäkringsbolag eller verkstad ang bilen
  • Polisen som tog emot anmälan har inte skickat papper ännu så att vi kan gå vidare i försäkringsprocessen
  • Jag har varit ovanligt luktkänslig och stör mig på allt som luktar illa (Nej, jag är INTE gravid)
  • Bastian hade ont i magen idag och fick hämtas hem från förskolan idag, varvid vi missade partyt med kompisarna
  • Vädret (kompletterande kommentar onödig)
  • Min tvättkorg tycks alltid vara full (Hur e de ens möjligt? Jag tvättar ju jämt??)

Ja, huvva… vad ska man säga? Det är full fart och inte jättemycket tid till eftertanke! Men nu har jag en liten stund för mig själv och kan således knappra ner i bloggen hur min vecka varit. Terapi så god som någon! :-)

 

Veckan i bilder:

IMG_7167

Jag får alltid hjälp att städa i alla fall :-)

IMG_7171

Salladsbebisarna frodas, trots vädret!

IMG_7173

Umeås bästa Maria i vk *stolt*

IMG_7174

Veckans vackraste kylskåpsalster.. Pirayan från dagis!

IMG_7175

”Öppnas i händelse av min död” av Liane Moriarty

En lite annorlunda, men bra bok!

IMG_7065

”Du och Jimpa är allt ett tjusigt par”

En fin komplimang från ett oväntat håll värmde..

(Och Nej… jag bestämmer inte ALLT hemma hos oss som elaka tungor bestämt hävdar. Min man och mina barn bestämmer massor med saker som passar dem med. Så DET så!! Och dessutom så tror jag inte att en kille som Jimpa skulle stanna hos mig om jag ens försökte bestämma över honom)

IMG_7170

Ikväll är jag och lille B ensamma hemma. Vi firar med chips. Det magonda har gått över!

(Säg ALDRIG saker som ”Mina barn är typ aldrig sjuka”)

Då kommer magsjukan som ett brev på posten serru…

Nåväl.. nu har jag just inget mer att förtälja. Jag ska faktiskt gå och sova. Jag är ganska trött efter en konstig… och vansklig… och ganska… Vanlig… vecka.. Haha…

:-D

Sov gott och trevlig helg till alla!

4 kommentarer

Jag efterlyser en

Jag efterlyser en

Jag efterlyser en.. sån här gammal hållare för kryddor! Jag vill INTE ha en sån ”ny” som är formad efter varje burk. Nä, det måste vara raka linjer eftersom jag ska ha annat än kryddburkar i den!

Kanske finns det någon vänlig Umebo som går i tankar på att förnya ett gammalt kök och faktiskt har exakt en sån här? Vem vet.. jag brukar ju ha tur med mina efterlysningar :-)

Så vill du underlätta min tillvaro och kan undvara din bortglömda kryddhylla? Hör av dig!

*hoppas och väntar med spänning*

Bli först att kommentera

Ännu en unge som lär sig cykla på den gamla…

Ännu en unge som lär sig cykla på den gamla...

Ännu en unge som lär sig cykla på den gamla cykeln.. jag vet inte vem som är mest stolt: Han eller jag?

Däremot är jag ganska säker på att jag fyllt hela veckans kvot av motion på bara ett dygn. Jag har kutat som en galning efter det rosa ekipaget och jag har gjort ALLT för att visa hur man gör när man bromsar. Men.. näe, bromsa verkar inte vara prioriterat!

Nåväl, Rom byggdes ju inte på en dag. Bromsa får vi lära oss en annan dag helt enkelt. Huvudsaken är ju att han CYKLAR!! :-D

Tjohoo.. de går undan må ni tro, men vi tar de me ro.. å visst är han go?

Å nu ska vi sova. Ganska trötta vill jag lova! Haha..

Bli först att kommentera

Attdeskavasåsvårt..

Av , , 2 kommentarer 7

..att spana efter bilar! *suck*

Men med tanke på att det ”bara” tog mig ca en månad att hitta ”rätt” cykel och en vecka extra innan jag köpte den säger väl en del om hur detta bil-köpar-projekt kommer att ta sig.

När man är aspig som jag så ÄR det bara så att det BLIR svårt och jag är som en kinkig liten barnrumpa som hittar på tusen svepskäl för att slippa kolla på bilar. Jag vet ju att vi måste ta tag i detta, men jag tror att jag inte riktigt ställt in mig på det faktum att vi mest troligt inte får tillbaks vår älskade Toya *suck igen*

Vi har i alla fall kollat på några finfina Toyotor, dock mindre än den vi hade. Vi hade ju en avensis som vi har varit så himla nöjda med! Den hade dessutom skinnklädsel och automatlåda, så den var ju som gjord för oss.. Barnen FICK faktiskt äta glass i bilen bara på grund av det faktum att det inte gjorde något om man spillde… Bara en sån sak liksom!

Nåväl, bara att jobba vidare på det här eländesprojektet och hoppas att den perfekta bilen för oss dyker upp. En Toyota Auris skulle funka finfint och nu behöver vi aldrig mer tänka att vi behöver ett stort bagageutrymme eftersom det inte blir fler bebisar som behöver plats för batnvagnar och annat skrot!

Nä, en liten gullig bil som är bränslesnål och lätt att köra.. hur svårt kan det vara??

IMG_6933

Kaninen och resten av gänget behöver åka säkert och de verkar också vilja ha en Toyota!

IMG_6929

Min bejb passar bäst i en japansk bil

:-D

Hihi..

Hmm.. varför är jag förresten vaken NU? KLockan är ju över 22? Ja, men jag är ju ledig imorrn så jag passar på och dessutom har jag ingen bok att läsa just nu så det kändes inte så skoj att hoppa i säng utan läsning så det fick bli blogg-kom-ikapp ikväll… jag har läst ikapp i alla bloggar och dessutom uppdaterat min egen, så nu kan jag luta mig tillbaks ett tag. Jag ids dock inte bläddra bland fler bilar på nätet ikväll… för till slut ser ju alla likadana ut *suck*

”Att de ska va så svåårt!?”

Godnajt :-)

2 kommentarer