öltält vid motorevent på skolgård – vilhelminapolitiken gör aldrig fel

I fallet Skellefteå, med kommunalrådet Burmans givna utskänkningstillstånd, blir ärendet nu föremål för rättslig prövning, då förundersökning inletts efter polisanmälan. Länsstyrelsen hade uttalat sig som om saken såsom ett lagbrott och man riktade allvarlig kritik mot förfarandet.

Hur var det då i Vilhelminafallet, med ett öltält på en skolgård, vid ett skoterevent, under den s.k. WWW-helgen, då kommunalrådet Åke Nilsson först beslutat nej för att en vecka senare säga ja?

Socialnämnden hade uttalat ett entydigt nej – ett avslag. Kommunalrådet har förvisso formell delegationsrätt att företräda kommunstyrelsen, både i tillfälliga utskänkningstillstånd och ärenden av brådskande natur som oundgängligen måste avgöras. Och kommunalrådet beslutade avslag (2/2) med grund i socialnämndens yttrande.

Men ändrades i grunden socialnämndens inställning, bara för att spriten plockades bort och öppettiden kortades? Nej, skotrar och alkohol skall icke förknippas, så var det sagt. Tidigare erfarenheter har även förskräckt. Punkt borde satts, men kommunalrådet Nilsson menade att nya uppgifter, som grund för ett ändrat beslut, framkommit som överensstämt med socialnämndens yttrande. Men vem ska tro på vem när få sett själva yttrandet? Nilsson menade också, i SVT-Västerbotten, att man inte behöver se en konflikt som inte finns. Man får förmoda att det då bara är socialnämnden som ser konflikten mellan skyddslagstiftning och alkoholinramade motorevent på ett skolområde.

Länsstyrelsen var kritisk till hanteringen, först avslag och så plötsligt nytt tillstånd, ett öltält på en skolgård, med väldigt tunna bedömningsunderlag. ”Det är oförenligt med skolans verksamhet och det är oförenligt utifrån tobakslagen och den ambition man har mot skolelever så det känns väldigt märkligt”, uttalade handläggaren Samuel Svensson och hänvisade till att kommunen bryter mot sina egna alkoholpolitiska riktlinjer för serveringstillstånd eftersom det här kan ses som en samlingsplats för ungdomar i lägre åldrar.

Kritiken avfärdades av kommunalrådet. Nya omständigheter matchade socialnämndens yttrande och tillståndet för öltältet överensstämde i stort med andra tillstånd vi har eftersom det blev några timmar mitt på dagen, menade Åke Nilsson. Men ska inte varje tillstånd bedömas i sitt specifika sammanhang? Tydligen inte. Konflikter med skyddslagstiftningen finns inte så länge formerna är under kontroll. Nilssonsk retorik. Så trollades socialnämndens yttrande och avslag bort.

Som det ser ut utifrån vad vi kan bedöma så kan man ju tro att det även i det här fallet, precis som i Skellefteå, är näringsekonomi som fått vinna över skyddslagstiftningen”, fortsatte Samuel Svensson. Åke Nilsson bemötte: ”Så är det inte enligt min uppfattning…”. Nej, kommunalrådet gör aldrig fel och kommer förmodligen aldrig så erkänna i något offentligt sammanhang. Nilssons syn, att man inte ska krångla till det i onödan, måste vara en passning till socialnämnden, att inte krångla till ”anpassade” sociala evenemang på det här viset genom att göra avslag. Blir det praxis i framtiden?

Hur gick då omtaget och omprövningen till?

För den som granskar handlingarna, är det verkligen tunt med ny substans. Var det tillägget med matservering som var knäckfrågan? Snarast är det processen, yttranden och delegationsrätten som kommer i fokus.

Sökanden inkom efter avslaget med nya bud för öltältstillståndet, vilket presenterades vid en överläggning med både kommunstyrelsens och socialnämndens ordförande (11/2). Det var en tung politisk närvaro – för ett litet öltält. Att samla två kommunala digniteter brukar kräva lite mer. Att spriten försvann och öppettiden beskars ändrar dock inget i grunden av socialnämndens avslag, som jag ser saken.

Frågan kvarstår då varför socialnämndens ordförande nu gav någon form av bifall i strid med socialnämndsavslaget. Annika Wibrell lät inte heller meddela detta på nästföljande socialnämnd, varför det framstått som vore det kommunalrådets självständiga beslut att ändra avslag till bifall. Flera socialnämndsledamöter har varit mycket kritiska till hanteringen, bl.a. Ewa Larsson (Kd) och Gunder Lindgren (PA).

Summering

Först och främst borde all handläggning av ärenden skötas helt av tjänstemän som föredrar till beslutsfattare inför beslut. När kommunstyrelsens beslutsdelegation ligger på en person, ordföranden, bör inte utredning och beslut ligga på samma bord. Bifallsbeslutet har ett tunt underlag. Inga nya yttranden förekom, varken från socialförvaltningschefen eller socialnämndens ordförande.

Man måste som medborgare och politiker fråga sig om delegationen att ta beslut, i vissa ärenden (t.ex. tillfälliga alkoholtillstånd el. brådskande ärenden) även sträcker sig till upphävande av tidigare kommunstyrelsebeslut. I egentlig mening borde ett upphävandebeslut gå tillbaka till kommunstyrelsen, eller arbetsutskottet, för nytt beslut. Samtidigt, vad än kommunstyrelsen säger i efterhand eller hur fel än beslutet anses vara, är det juridiskt legitimt. Är någon bekväm med en sådan beslutsprocess? Samma sak med brådskande beslut, som i princip kan vara av vilken dignitet som helst (förutom principiella fullmäktigeärenden). Är det så man som politiker, som demokrat, vill ha det? Ärligt talat?

Det finns många kommuner som inte ger några som helst maktbefogenheter till kommunstyrelsens ordförande, utan arbetsutskottet är ”lägsta” beslutsinstans. Att delegation grundar sig på tidsnöd kan säkert någon påstå, jag påstår att mycket handlar om politisk kultur i Vilhelmina. Och det är på tiden att kasta ut detta otidsenliga. Utifrån demokratisk synvinkel och rättsäkerhetsaspekter, är en omdaning behövlig. Med dagens digitalteknik, idag kommunrättsligt möjligt, är det inget problem för arbetsutskottet att distansbesluta i ett brådskande ärende eller tillståndsärende.

Jag såg och ser inga skäl att ändra avslagsbeslutet från 2/2 och kan instämma i mycket av länsstyrelsens kritik. Jag anser att skyddslagsstiftning här får stå tillbaka för näringsekonomiska intressen, då det delegerade kommunstyrelsebeslutet, taget av kommunalrådet, att ändra till bifall, aldrig berörde kärnan i socialnämndens yttrande och avslag, utan förbisåg det. Frågetecken kring likabehandling av kommunmedlemmar kan därför samtidigt resas i sammanhanget. Och Vilhelminapolitiken är sig precis lik. Inga misstag – ingen lärdom.

8 kommentarer

  1. Micke

    Och allt supande i Vilhelmina Arena då (julbord, invigning mm), det strider väl mot alkoholpolicyn likaså ?

    • Tommy Streling (inläggsförfattare)

      Hej Micke!
      ”allt supande” har jag inte har någon kännedom om, men allt måste sättas i sina respektive sammanhang för en bedömning. Å ena sidan finns en konkret skyddslagstiftning, å andra sidan ett preventivt arbete, genom policys tagna av socialnämnden, men också ett kommunalt ungdomspolitiskt arbete/program. Det är det här som sammanvägs vid tillståndsgivning, inklusive ställningstagande från polismyndighet och räddningstjänst.

      När det gäller ”Vilhelmina Arena” spaltar jag upp det i följande:
      1. Invigningen tyckte jag borde varit en social och familjär tillställning (vilket den var inledningsvis med föreningsinramning), men hade inte behövt avslutas med en bjudmiddag till VIP-gäster med tillhörande alkoholförtäring. I vilken utsträckning det bjöds på öl och vin, har jag inte kunskap om. Eller om det förekom ”supande”. Jag förordade en budget på 25 tkr men kommunstyrelsen slog på stort med 200 000 kr för invigningen. Principiellt är jag helt emot att öl/vin bekostas av skattemedel. Om det blev ”supande” får de utvalda deltagarna själva kommentera. Mellan 150-175 tkr kunde gått till helt andra behövliga kommunändamål den gången.

      2.Längs hela diskussionen kring att bygga ny idrottshall (ofta benämnd bollhall), fanns evenemangstanken med, för bredd på användning av lokalerna. Dvs det här skulle ge Vilhelmina kommun något mer än bara en idrottshall.
      Hur detta sedan arrangeras, kan alltid diskuteras. I alla de fall kommunen är arrangör med tillställningar, för alla åldrar, krävs ett mycket stramt förhållningssätt. När lokalerna hyrs ut till slutna sällskap eller entreprenörer, för fest eller julbord etc, är det samma krav enligt lagstiftning och kommunala ordningsregler. Uppföljning ska alltid göras för att fånga upp avarter och missförhållanden. Kommunen har tillsynsansvar (läs: ska) på tillståndsgivna tillställningar (som det finns anmärkningar mot), polisen har sitt ansvarsområde och länsstyrelsen tillsynsansvar över kommunen hantering av tillståndsärenden. Om anmärkningar funnits, bör framför allt kommunstyrelsen se över saken. Och framför allt, vara lyhörd för socialnämndens ställningstaganden i förekommande fall.

  2. Göran Jonzon

    Under gårdagens KS beslutade vi att delegera beslutet för tillfälliga tillstånd till kommunchefen och kombinera detta med att ta fram och uppgradera kommunens alkoholpolicy.
    Läser man skrivelsen från Lst lite noggrannare framträder bilden av en personlig vendetta från tjänstepersonen som upprättat skrivelsen. Att densamme tidigare haft ett mindre lyckat kärriärsprång inom Vilhelmina kommuns förvaltning, kan ha bidragit till att myndighetsutlåtandet bitvis tappat den strikt neutrala hållning man bör kunna avkräva en byråkratisk handläggning.

    Att avpolitisera enskilda handläggningar av tillfälliga alkoholtillstånd tror jag är förnuftigt, om man samtidigt tillser att anvisningarna i alkoholpolicyn är distinkta och lättydda.
    Att tillståndsinnehavaren brutit mot givet tillstånd vad gäller placeringen av utskänkningen lägger grund för en följdåtgärd i form av omprövning av generella tillståndsgivningen.
    Sammantaget är det min bedöming att jag inte kan finna saklig grund för att rikta så skarp kritik mot kommunalrådets handläggning, som kan framgå av den slarviga nyhetsförmedlingen som jag anser gav en helt skev bild.
    Jag kritiserar gärna Åke NIlsson när jag anser det befogat, men i detta fall måste jag reagera på det jag anser vara slarvig och ogrundad mediakritik och tvivelaktigt myndighetsutövande från tjänstemannen på Lst.
    Tack för ordet !

    • Tommy Streling (inläggsförfattare)

      Hej Göran!

      1. Det var inte gårdagens Ks, utan Ks den 31 mars.
      2. Förmodar att Ks-protokollet inte är justerat, men jag dristar mig till följande kommentar:
      Du bör använda ”kommunstyrelsens majoritet” istället för ”vi”, då Åsa Össbo (PA) reserverade sig i ärendet till förmån för eget förslag. ”vi” framstår lätt som enig kommunstyrelse.

      3. Du förklarar att det är en personlig vendetta (starkt ordval då begreppet främst associeras till blodshämnd), men oavsett, en personlig hämnd avtecknar sig, säger du, men du skriver inte ett enda ord vad i skrivelsen från Lst AC du drar slutsatsen från.
      4. Slutsatsen förmodar jag att du drar av andrahandsinformation (har aldrig hört talas om tjänstepersonen, i kommunalt sammanhang, trots att jag följt politiken sedan 2006). Har svårt att tro att kommunchefen förmedlat något sådant i kommunstyrelsen, utan denna ”bild” du förmedlar, antar jag är kommunalrådet Åke Nilssons. Rätta mig om jag har fel. Med följdfrågan, är Åke Nilssons förmedlade ”bild” är den enda och helt sanna?
      5. Är det påstått misslyckade karriärsprånget, i Vilhelmina, som kan ha bidragit till att länsstyrelsen tappat den annars så strikta neutrala hållning i detta specifika ärende? En sådan offentligt uttalad anklagelse mot Västerbottens länsstyrelses handläggning och tjänstemän, anser jag är allvarlig. Står kommunstyrelsen i Vilhelmina bakom den här kritiken mot Lst AC också?

      6. I Sverige finns det nog få kommuner som givit delegation av tillfälliga alkoholtillstånd till kommunstyrelsens ordförande, utan det vilar ofta på arbetsutskott eller nämnd. Att både utreda och besluta om tillstånd kan sätter ett oerhört tryck på tjänstemän (och lägger ett mycket tungt ansvar på kommunchefen). I hur många kommuner dundrar det inte in näringsidkare och krögare och närmast kräver tillstånd? Eller förklarar att näringsklimatet saboteras eller att de flyttar från kommunen genom en så ”näringsfientlig” hantering?
      Att förvaltningen utreder och lägger förslag till beslut, och politiken beslutar, är för mig en bättre ordning, med mindre risker för att personliga kopplingar eller blint fokus på näringsekonomi får styra. Jag tror också förvaltningen får en bättre relation till näringsidkare, genom ett sådant beslutförfarande.
      7. Självfallet ska policys och handläggning vara kristallklar, men i detta specifika ärende gjordes ingen ny utredning i den nya ansökan (som inkom efter avslag). Underlaget för nytt beslut var inte bara tunt, det var obefintligt. Utredning och beslutsunderlag SKA finnas vid beslut, det är ett myndighetskrav.
      Kommunalrådet är ytterst ansvarig, i det här fallet, för att en fullgod beredning och beslutunderlag finns. Jag tycker därför du i detalj ska peka på vad i nyhetsförmedlingen som du anser vara en ”helt skev bild”, som du säger både vara slarvig och ogrundad. Men dessa svepande omdömen måste faktiskt ges substans och exempel, annars är de lika slarviga som du påstår massmedia vara.
      8. Att platsen flyttades inom skolområdet till skolgården var en överträdelse, jovisst, men jag, och fler med mig, anser fortfarande det var fel att placeringen var inom skolområdet (läs socialnämndens yttrande i min blogg). Ser inga skäl till att tillstånd ”omprövades” och gavs bifall genom en ny ansökan. Därför riktar jag skarp kritik mot hur Åke Nilsson har hanterat tillståndsärendet.
      Tack för ordet!

    • Kenneth Hellberg

      Hårda ord Göran och allvarliga anklagelser, vendetta och påståenden att myndighetspersonen medvetet gjort ett dåligt arbete p.g.a (enligt dig) mindre lyckat kärriärsprång inom Vilhelmina kommuns förvaltning. Vad baserar du detta på och ska verkligen en politiker sittandes i KF uttrycka sig så här om en anställd på Lst?

  3. Göran Jonzon

    Utan att ge mig in i argumentationen kring omprövningen, menar jag att prövningen skett helt i enlighet med gällande delegationsordning. Ska vi kritisera något så anser jag att det är följande omständigheter som borde ha ifrågasatts:

    Tillståndsgivning är att betrakta som en myndighetsutövning.
    En myndighetsutövning varken bör eller ska underställas demokratiskt beslutsfattande.
    Myndighetsutövning ska regleras av demokratiskt utformade regelverk och därefter ska byråkratin ta över tillämpningen.
    Anledningen är rakt och rent av rättssäkerhetsnatur.
    Västerländs samhällsordning och förvaltning bygger just på detta, därför att byråkratin förväntas ta beslut strikt utifrån regelverk och förutsättningar och vara okänslig för emotionella kopplingar eller subjektiv påverkan.
    Jag påstår inte att byråkrater är immuna mot påverkan, men i vart fall mer neutrala än en politisk organisation som tycker till i varje enskilt fall.

    Tyvärr har redan skrivelsen från Lst åkt in i pannan, annars skulle jag gärna svarat på dina detaljfrågor.
    Jag tänker heller inte namnge personen bakom, men om du tar kontakt med kommunsekreteraren eller någon annan som var med då det begav sig, får du säkert mer detaljerad info.

    Att nyhetsrapporteringen sänder inslag utan att först kontrollera sakfakta med berörda parter leder till att en enskild tjänstepersons utlåtande tillåts stå som oomkullrunkelig sanning. Det är inte vad jag förväntar mig av god journalistik.

    På det generella planet arbetar jag för att föra bort upprepade ärendebehandlingar från våra kommunala politiska organ. Jag menar att vi exempelvis inte ska handlägga dispensansökningar från renhållningsavgifter vid var och vatannat KSau-sammanträde. Där finns ett klart och entydigt regelverk som även prövats juridiskt och följdaktligen kan helt överlåtas åt förvaltningen att besluta om utifrån gällande regelverk. Vid en överklagan lyfts givetvis frågan tillbaks till KSau, men principen om likabehandling följs bäst om vi kopplar bort allt tyckande i ärendebehandlingen.
    Fattas felaktiga beslut i förvaltningen, så ska dessa korrigeras rakt över genom att reglerna eller policybesluten omtas och ändras, inte genom att den med bäst kontakt med politikerna ges förtur och undantag.

    Som politiker vill jag ägna min tid åt att ta beslut som leder till effektivare administration och bättre följsamhet för förändrade förutsättningar.
    Jag ägnar mig hellre åt att bygga system och organisera en fungerande internkontroll och tillförlitlig budgetkontroll, än att diskutera enskilda tillfälliga alkoholtillstånd, vilka ändå ska bedömas utifrån sak och inte utifrån person.
    Vilhelmina Kommunstyrelse ska ägna sig åt de stora övergripande frågorna och inte ägna tid åt att peta i detaljerna. Att ett kommunalråd har vikitgare uppgifter än att bedöma ansökningar om tillfälliga utskänkningstillstånd hoppas jag att vi kan vara ense om ?

    Att Åsa Össbo kräver direktiv och konsekvensanalyser i var och varannan fråga innebär inte säkert att beslutsprocesserna blir bättre, bara med säkerhet att allt går långsammare och att tid som bör ägnas åt att få till stånd en fungerande internkontroll kommer att ägnas åt mindre frågor, varvid vi änne ett år kan komma att uppleva att ingen vet hur ekonomin ser ut förrän flera manader efteråt.

    Att PA avsäger sig medverkan i en fullmäktigeutredning har jag inget att erinra mot, men när sedan Åsa Össbo börjar kritisera utredningen för bristande direktiv och icke fullständiga konsekvensanalyser, då tycker jag det går för långt. Antingen deltar man och påverkar eller så får man godta det andra arbeta fram. Att man läst igenom beredningarna så att man vet vad man reserverar sig emot i KS är även det något jag tycker man bör kunna kräva ?

    Slutligen vad gäller det konkreta fallet med utskänkningstillståndet för öl, anser jag att det är dags att vi tar upp alkoholpolicyn för granskning och ev. ger förvaltningen uppdrag att ändra det vi anser kräva förändringar eller förtydliganden. Så kommer det med all sannolikhet även att bli och då hoppas jag att någon från PA är med och har synpunkter under arbete, inte efteråt.

    • Tommy Streling (inläggsförfattare)

      Först och främst, tillståndsärendena betraktas som enskilda och inte av omprövningskaraktär. Första ansökan avslogs. Andra ansökan bifölls. Att så sker, stämmer väl överens med att ett delegerat beslut, som undertecknas ”kommunstyrelsen”, inte kan upphävas eller omprövas av delegaten. Inget i delegationsordningen ger rätten att så göra. Varken innan eller idag. Det bör och kan bara omprövas av kommunstyrelsen. Och en ny ansökan måste beredas och utredas enligt lagar, regelverk och riktlinjer/policys. Vilket aldrig skedde. Utredningsmaterialet var inte ”lite tunt”, det var obefintligt. Detta är vad Länsstyrelsen AC riktat allvarlig kritik mot. När jag läst tillsynsbeslutet, dnr 705-1519-2015, undertecknat enhetschef Curt Hörnqvist och Therese Runarsdotter, så ser jag ingenstans en ”bild” framträda av en ”personlig vendetta”, snarare hur pinsamt undermåligt och anvarslöst kommunen hanterat ärendet. Och märk väl, kommunen ska själv göra tillsyn på plats, vilket dessvärre finns upprepade brister i, t.ex i öltältsfallet. Annars skulle ju kommunen vetat direkt vad bristerna på plats bestod i, exempelvis.

      Att besluten, avslaget respektive bifallet, har skett inom delegationsordning har aldrig varit föremål för ifrågasättande, möjligen i efterdebatten. Sekundärt dock, aktualiseras myndighetsutövning och delegationsordningar. Den efterdiskussionen är både intressant och betydelsefull.

      Men hur bereddes alla ändringar i föreslagen delegationsordning för kommunstyrelsen till sista Ks? Varken Ks-au eller partierna har väl berett respektive arbetat med frågorna. Ks får ett papper på bordet och så klubbar man det, förvisso med vissa justeringar. För mig anmärkningsvärt att sådant inte ingick i förtroendemannautredningen (vilket jag då påpekat) eller går på partiremiss. Att Ks nu plockade bort ”bråttomparagrafen” för Ks-ordf, tror jag ingen var medveten om. Vem hade beslutat om uppdraget att utarbeta ett reviderad delegationsordning?

      Vidare. Beslut i myndighetsutövning ger mestadels uttryck för samhällets maktbefogenheter mot eller till förmån för enskild. Men när du skriver att en myndighetsutövning varken bör eller ska underställas demokratiskt beslutsfattande, så ställer det all speciallagstiftning över ända. Ska varken myndighetsutövande i Miljö- och byggnadsnämnden eller Socialnämnden (eller kommunstyrelsen i förekommande fall) ske med demokratiskt fattande beslut? Kommunallagen 6 kap §§ 33-34 reglerar saken och områden vilka kan delegeras (vilka oundvikligen och ofta blir föremål för politiska tolkningar). Speciallagstiftningens respektive reglering ger myndighetsnivå. I fall av tex. LVM eller LVU är det nämndens beslut, eller i vissa brådskande fall om omhändertagande, socialnämndens ordförande som kan ta beslut. Din tanke om att byråkratin och tjänstemän, ska ta över all myndighetsutövning, får stå för dig eller ditt ideal, för jag undrar om Kristdemokraterna som parti ställer sig bakom en omfattande revidering av speciallagstiftning (och KL 6 kap §§33-34) som du verkar förespråka.

      Synd att skrivelsen från Lst AC åkt in i pannan. Luckan till detaljerna får väl betraktas som stängd. Och nej, jag kommer inte gå runt och fråga runt bland tjänstemän, om hur det var då. Ingen tjänsteman eller chef ska yttra sig om en tidigare anställds handel eller vandel till en privatperson. Så jag kommer inte ställa den frågan i kommunhuset, men jag kvarstår vid åsikten att den som hävdar att en länsstyrelsetjänsteman drivs av personlig hämnd, i sättet att rikta kritik (mot kommunen) måste kunna ge mer argument än att det härrör av karriärtillkortakommande för tio eller dussinet år sedan.

      När det gäller nyhetsrapportering så undrar jag ånyo, vilka ”sakfakta” var det som var fel? Var det något i socialnämndledamoten Ewa Larssons (Kd) kritik mot bifallsbeslutet som var felaktigt eller brast? Och vad var det som var fel i tjänstepersonens uttalande? Får jag din syn på detta, då kan jag åtminstone försöka förstå, ditt påstående om mediabilden som helt skev.

      Du skriver att du inte önskar diskutera eller besluta tillfälliga alkoholtillstånd i kommunstyrelsen, men har överhuvudtaget något tjänsteman eller kommunchefen uttalat sig i saken, som Ks nu beslutade? Hur ser förvaltningen och handläggare på detta? Visst ska tillstånd bedömas från sak, men som jag ser det till person/företagare, kravet att undersöka vandel finns med i regelverket. Kommunstyrelsen ska inte göra vandelprövning men definitivt ta besluten (vilket man faktiskt försöker göra i så stor utsträckning det går, när tidshorisonten så medger, eller i sista fall Ks-ordf, det kvarstår som min ståndpunkt). Om det är vi uppenbarligen inte överens och kommer inte vara. Det kan du således sluta hoppas på. Ks-ordf, eller arbetsutskottet, är för mig lägsta beslutnivå i faktiskt så viktiga frågor som tillfälliga alkoholtillstånd är. Det om något belyser länsstyrelsens tillsynsbeslut, vilket jag tycker både kommuner och kommunpolitiker verkar ta för lätt på.

      Vad beträffar direktiv och konsekvensanalyser, så har varken mitt blogginlägg eller kommentarerna riktat in sig på detta, i fallet öltält på skolgård. Förmodar att du talar om diskussioner vid partigruppsfullmäktige om skolutredningen, vilka jag inte går i svaromål här. Men fullgoda beslutsunderlag, med yttrande, konsekvensbeskrivningar och alternativa lösningar (och alternativkostnader), är för mig, i backspegeln, ofta avsaknade, i beslutsfattandet. För ensidiga och undermåligt beredda ärenden och förslag, kan få långsiktigt mycket kostsamma, inte bara ekonomiskt, verkningar. T.ex. det märkliga motståndet från majoriteten att inte stärka det preventiva alkohol- och drogförebyggande arbetet vid Individ- och familjeomsorgen (IFO). Tämligen små medel (500-1000 tkr/året), vilka inte prioriteras, kan komma att kosta stort på sikt, se kostnadsrusningen på IFO för 2014 som är djupt oroväckande.

      Vad det gäller skolutredningen, så har varje politiker både sin fulla rätt och skyldighet att uttrycka åsikter och kritik, utredningen presenterades ju på partigruppsfullmäktige, har gått genom UBN och bereds slutligen av kommunstyrelsen. Jag begriper faktiskt ingenting av din kritik, att det går för långt. Ska förtroendevalda hålla tyst menar du? Redovisningen den 30 mars ligger en månad före beslut i fullmäktige, så hur i hela fridens namn kan du påstå att det är sent eller i efterhand? Via utbildningsförvaltningen har PA nu fått de konsekvensbeskrivningar som PA efterfrågat. Att PA tvingas gräva och bereda ärenden är inget nytt, men en återspegling av målstyrda beredningar. Och ingen kommer hålla käften, varken innan eller efter beslut, det är vår förbannade skyldighet som medborgare och/eller politiker.

      Du ska ha väldigt klart för dig att Maria Lundqvist (PA) och Åsa Össbo (PA) diskuterat tillträde för PA till fullmäktigeberedningen (skolan), med kommunfullmäktiges ordförande K-G Abramsson, vilken nekat att ta upp saken. Dvs PA blev utestängda, så ser jag på saken. Så hur skulle någon i PA kunna medverka eller påverka?

      Eftersom undertecknad och PA principiellt tycker det är fullständigt fel att partilösa politiska vildar ska beredas plats i fullmäktigeberedningar, men också ta plats i KS, KS-au samt 2:e vice ordf i KS, så var min avgång en tydlig markering. Att PA inte har velat medverka i fullmäktigeberedningen, är en vandringssägen. Allt i skuggan av att undertecknad avsagt sig alla uppdrag i protest mot partiförrädaren Bengt Bergsten och majoritetens maktkupp. Det betyder inte att PA avsagt sig medverkan. Jag sätter mig inte mer i samma beslutsrum som Bengt Bergsten, som inte tillhör något parti eller ansvarar eller företräder någon. En enda person som stulit resultatet av fem års idogt arbete i PA.

      Det du slutligen skriver, att medverkar man inte, då får man ”godta”, detta tycker jag andas något odemokratiskt över sig. En fullmäktigeberednings resultat och förslag ska behandlas i vederbörliga beslutsfora, det kan skrotas, eller stötas och blötas och revideras, så länge det finns politisk vilja och uttryck och förslag. ”Godta” får man göra, när majoritetsbeslutet finns vid handen och det vunnit laga kraft. Fram till dess är man som politiker skyldig att vända och vrida på varje sten.

      Vad du i övrigt kräver och kommenterar, gällande kommunstyrelseledamoten Åsa Össbo (PA), i en mängd olika avseenden som du berör i din kommentar, överlåter jag till henne att kommentera.

    • Åsa Össbo

      Göran Jonzon, exakt vilken beredning insinuerar du att jag inte läst ”så att man vet vad man reserverar sig emot i KS…” Är det i delegationsärendet eller skolberedningsärendet? Att jag reserverar mig mot ändrad delegationsordning för KS skapar tydligen problem, då går det inte att säga ”vi”. En delegation till kommunchefen innebär inte att beslutet som delegerats blir avpolitiserat eftersom kommunchefen skriver under med Kommunstyrelsen.
      När jag, som du hävdar, ”kritiserar utredningen” (fullmäktigeberedningen Skolan i framtiden), är det i själva verket inte själva utredningen utan snarare kommunfullmäktige (15/12, observera att jag vid detta tillfälle inte var ordinarie ledamot, ej heller i tjänst) som inte gav några direktiv till beredningen vid tillsättandet (jfr förtroendemannautredningens direktiv) därtill fanns inte ens ärendet på föredragningslistan. Alltså, utredningen har säkert senare fått sitt uppdrag (att endast ta sikte på byaskolor som inte redan har ”samordnats”) men inte några direktiv från det organ som konstituerat den, åtminstone inte enligt protokollet. Det är den lilla detaljen jag kritiserar, en detalj som åtminstone i mitt perspektiv har med målstyrning och internkontroll att göra! Jag efterlyste direktiven från fullmäktige som jag i mina underlag till sammanträdet inte återfann. Endast en lista av deltagare.
      Fullmäktige hade kunnat ge en mängd direktiv tex:
      Att ta sikte på kommunen som helhet
      Göra en värdering utifrån Kommunallagen och Skollagen – rättighetsperspektiv och likabehandling
      – Vad är geografiskt försvarbart?
      Nivåer för vad som är pedagogiskt hållbart (gärna externt utförd bedömning)
      Social konsekvensbeskrivning/Landsbygdssäkring/Bygdeutveckling
      Nyetablering/flytt av skola

      Eftersom det var så viktigt i Kittelfjällberedningen, att alla partier skulle ha representation även ”partiet” Bergsten (märk väl, något som jag ifrågasatte vid valfullmäktige, där jag tjänstgjorde) kunde en lätt att tro att det även gällde skolberedningen. Men här verkade det vara handplockade ledamöter från olika partier (utom SD men dock Bergsten!). Jag var beredd att gå in i beredningsgruppen om jag hade fått, men det fanns inte någon sådan lösning enligt fullmäktiges ordf. Även om PA inte skulle önskat att vara med i beredningen så har PA all rätt att yttra sig och agera politiskt i frågan.
      Gällande konsekvensanalyser var det Christer Staaf som sa på gruppfullmäktige 30/3 att Vilhelmina inte ska göra samma misstag som Vännäs som lade ned tre byaskolor utan konsekvensanalyser. Givetvis ska sådana komma, sade han.
      Din sista kommentar kring utskänkningstillstånd föranleder frågan om jag var närvarande under ärendet kring länsstyrelsens tillsynsbeslut (var det kl. 19.15?). Där har jag för mig att KS beslutade (utan några motyrkanden från mig) att uppdra till Kommunchefen att se över alkohol- och drogpolicyn samt ärendehanteringen (vilket en del knorrade om, dock inte KS ordf.) vilket jag också ansåg var mycket bra förslag eftersom det då kommer tillbaka som ärende i KS.
      Men du menar kanske att jag ska avhålla mig från att ställa frågor eller ge kritik? Är det så, upplever jag din kommentar som ett mästrande (jag har ”gått för långt”, PA ska ”godta utredningen”) inklusive dina avslutande rader om alkoholpolicyn. Du förespeglar med nedsättande skrivning, saker som jag gjort eller inte gjort. Vi/Jag /(PA) ska skärpa till oss och komma med förslag ”innan”. Vad menar du då med ”efteråt” och hur menar du att andra partier ska agera, som först den 30/3 fick information om skolutredningens förslag? Det här är ju en demokratisk process och vi har, som jag ser det, långt till beslut fortfarande.
      Jag kommer även i fortsättningen förbehålla mig rätten att vara kritisk, även efteråt. Det är nämligen så, om du kanske glömt det, att båda våra partier är i minoritet. Skillnaden är att PA inte har någon plats i något Au på grund av att PA sågs som ett mindre parti (på grund av Bergstens kupp) i oppositionens valsamverkan, som därtill präglades av en slutlig intern alliansförhandling utan PA:s medverkan. Det är först i KS som (PA) kan lägga kritik på beredning och förslag till fördjupad beredning. Ibland på mycket goda grunder, med tanke på att det saknas underlag/yttranden till vissa ärenden och att vi får mycket handlingar vid sittande bord. PA har alltid försökt att lyfta frågorna på KS istället för att tiga eller vara ja-sägare och sedan ge kritik offentligt i efterhand, och nota bene: där vi är nu, är inte i efterhand/efteråt.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.