Ääääntligen….

”-Äääääntligen” suckade min brorson när jag steg in i stora stugan! Han hade då väntat i tre timmar på livstecken från våran lilla koja. Jag fick en kram/knuff som välkommen in!

Ja! Äntligen har jag och sonen haft en rejäl sovmorgon, vilket verkligen behövts. Sena kvällar, tidiga reveljer och långa heta dagar gör liksom något med humöret 😀

Igår kväll när vi sade tack och godnatt i stora stugan sade min äldsta nevö:

”-Godnatt hela älskade familjen”

Vem kan undgå att sova lyckligt efter en sådan sak?!

Nu… Frunch och sedan måste vätskelagren laddas på nytt!

Peace!

//a