Katten i bilen…

För ungefär en månad sedan besökte jag och katten stugan -Vi åkte med Tarzan och Ugglan. Bilfärden TiLL stugan var sisådär -En katt spydde och båda lät förtvivlat högt för att förmedla vad dom tyckte om bilåkning. Hemfärden den gången innebar att Semlan höll på att klösa sig ur buren och var väldigt uppjagad.

Därefter har jag övat med henne -Korta turer bara ut till bilen och in igen. Korta bilsvängar och så in igen. Det klagas ljudligt oavsett vad jag gör.

Päronen fixade en större transportbur till sin katt och plötsligt kunde dom köra utan att hELa resan var som en mardröm i gnisslande höga toner. Så jag fixade också en större bur innan vi åkte upp i måndags men katten mjauade precis hela vägen TROTS den handsydda kudden med Nalle Phu-figurer.

Hemresan idag är typ sista resan jag gör med katt. Jag åker med någon annan eller så får katten åka med någon annan! Eller så måste jag skaffa brusreducerande hörlurar för det är då inte alls bra att ha någon som lever rullan i baksätet kan jag meddela.

Efter 1,5 mil höll katten på att klösa sig genom buren, hon krafsade så frenetiskt att jag på riktigt oroade mig för hennes klor, hon krafsade så hysteriskt att hon började nysa hejdlöst och så mjauade hon så att jag inte ens kunde föra en konversation med min son. Öronbedövande ljudvolym liksom.

Jag tog oss hem MED katten, hon var helnöjd så fort hon fick hoppa ur bilen och själv kände jag mig ärrad för livet ungefär! Skall ta och diskutera saken med veterinär -Katten kan omöjligt må bra om hon är så där stressad.

Stressad blev jag och Ugglan när vi satt ute och ho-ho:ade efter morgonens avsked ty mitt i den grönskande vårvärmen smällde ett skott av precis nedanför altanen där vi satt -Det var ett däck som exploderade och jag tror jag fortfarande har örontut efter ljudet.

Våren levererar (Foto: a.holgersson)

Avsked har vi alltså hunnit med, men även mera snapchat och innerliga skratt runt bordet. Brorsonen som inte var med denna gång har blivit bombad med bilder för att få ta del av gemenskapen!

Vi är nu hemma för att få landa innan vardagen knackar på! Jag har med stor förskräckelse insett att det är läge att börja trampa cykel som en besatt för annars kommer jag ha 30 mil av avverka på EN dag och det är och förblir totalt vansinne i min värld!

//a

PS: Enjoy the silence!