Hanssons spaning

IT, digitalt liv och nya medier

Sveriges twitterkonto sköts av Fredrik i Umeå

Av , , Bli först att kommentera 0

Sveriges officiella twitterkonto sköts denna vecka av Fredrik Aaro, student på Designhögskolan i Umeå. För oss övriga blir det ett gyllene tillfälle att få en inblick i studentlivet för en designstudent under en av de sista stressiga veckorna innan sommaren.

Bland annat skriver Fredrik att han jobbade till fyra i morse med en poster som han var tvungen att ha färdigt. Som sagt, tuffa veckor på slutet av  terminen för studenterna.

Men Fredrik tar sig ändå tid att twittra och har startat offensivt och twittrar på ordentligt under denna måndag som är den första dagen som ansvarig för Sverigekontot @sweden för hans del.

Här nedan ytterligare ett exempel på intensivjobbet som student.

 

 

Kraven ökar på bättre mobiltäckning

Av , , Bli först att kommentera 0

Telia miljardsatsar och Tele2 lovar i pressmeddelande en ”omfattande uppgradering” av mobilnätet. Mobiloperatörerna låg i startgroparna för att svara på den hårda kritik som it-minister Anna-Karin Hatt levererade nyligen när hon tog operatörerna i örat och krävde bättre uppföljning av de löften som ges om täckning i hela landet.

Håller nu det som de stora mobiloperatörerna skriver om i sina pressmeddelanden kommer vi under närmaste året få en stark uppgradering av mobilnätet i hela landet. Det är nödvändigt eftersom allt fler börjar använda mobiltelefoner och surfplattor istället för fasta datorer. Samtidigt ser vi hur allt fler tjänster erbjuds mobilt. Senast idag skriver Västerbottens Kurirens chefredaktör Ingvar Näslund om den satsning som VK gör på att finnas tillgängligt med nyheter också i mobiltelefoner.

Sammantaget innebär detta att kraven ökar på att det ska gå att surfa in på internet överallt – ute i båten, i staden, i skogen och till fjälls. Då måste mobiloperatörerna vara på tå för att motsvara behoven.
 

Hål i mobilnätet

Av , , Bli först att kommentera 0

Nu vill regeringen stickprovsmäta hur mobiloperatörernas löfte om bra mobilnät stämmer med verkligheten. Post- och telestyrelsen får därför i uppdrag av regeringen att senast 28 juni 2013 rapportera tillbaka till it-ministern om hur verklighetens täckning egentligen ser ut.

Under en pressträff i veckan tog it-minister Anna-Karin Hatt Västerbottens län som ett exempel på hur befolkningen rapportera in att mobilnätet inte har en god täckning. Med en så kallad skämskarta som Sveriges Radio gjort över Västerbotten visar it-minstern hur mängder av inrapporteringar talar om ett mobilnät i länet som visar prov på många svagheter.

Bilden nedan visar på den karta som it-ministern presenterar över Västerbotten. Varje blå prick på kartan till vänster är en inrapporterad svaghet i mobiltäckningen i Västerbotten.

Som synes finns det över hela länet problem. Bara i Umeå pågår ett mindre uppror bland invånare i Tomtebo, en stadsdel med tusentals boenden. Många av dem skriver på Facebook och andra sociala medier om de stora problemen med täckning. Åker vi sedan in i landet och resten av länet finns fler som kan berätta om hur svårt det är att ringa på vissa platser.

För att komma till rätta med problemen sätter nu it-minister Anna-karin Hatt hårt åt mot mobiloperatörerna.  ”Hela landet ska ha tillgång till bra mobiltelefoni”, sade it-minister Anna-Karin Hatt vid en pressträff i veckan, och berättade att hon ger i uppdrag till Post- och telestyrelsen att stickprovsmäta över hela landet hur mobiltäckningen verkligen ser ut.

Under maj och juni ska ska stickprovsmätningar pågå som sedan kan ligga till grund för nya  åtgärder från it-ministern. För Västerbottens invånare och näringsliv är det mycket viktigt att mobilnätet fungerar. Därför blir det intressant att se vad som kommer fram av mätningarna.
 

In i betalväggen

Av , , 5 kommentarer 2

Jag har gått in i betalväggen. Under flera år har jag varit trogen läsare av Svenska Dagbladet på nätet. Men nu får jag söka mig andra vägar för att följa nyhetsflödet. Väggen till SVD slog nämligen igen när jag nyligen tittat på för många artiklar på deras sajt.

Vadå? Vill inte SVD att läsarna ska ta del av artiklarna? Jodå, men det som tidigt varit gratis på nätet kostar numera. För efter att jag surfat in på 25 artiklar på SVD så poppade plötsligt en informationsruta upp på skärmen en morgon när jag ville läsa mer myheter på SVD. Där stod: ”Du har nu förbrukat månadens fria artiklar på SvD.se. För att alltid kunna ta del av SvD:s hela utbud behöver du köpa ett dagspass eller teckna en prenumeration.”

Det kallas betalvägg och allt fler tidningar kommer att införa det i år. SVDs upplägg är att jag som läsare får ta del av ett begränsat antal artiklar under en månad, sedan måste jag betala för mig.

15 kronor för att surfa under en dag eller 185 kronor för en månad. Den som däremot är prenumerant på papperstidningen har det digitala materialet gratis.

Det är väl inte så mycket att säga om detta. Dagstidningarna vande mig för många år sedan med att kunna hämta in nyheterna gratis. Vill man nu ta betalt så får jag kanske acceptera det. Men vanan att kunna läsa fritt och utan att betala är stark, så jag drar mig för att betala till SVD för mitt surfande.

Nu väntar jag bara på hur lokalpressen som Västerbottens Kuriren eller Folkbladet ska agera. Själv är jag prenumerant på Västerbottens Kuriren så även om VK i framtiden väljer att införa en betalvägg kommer jag förmodligen kunna läsa tidningen digitalt också.

Men många av de jag känner har ingen prenumeation på någon av tidningarna, inte minst bland de unga och studenterna på Umeå universitet. Här blir det en utmaning för lokalpressen att locka med sig dessa till att betala för att läsa om rånet mot kiosken på Berghem, Björklövens kontrakt med backen Per Hållberg eller diskussionen om regionrådet Erik Bergkvists debattartikel.

Hur den kampen ska vinnas blir intressant att följa.
 

Jenny från Umeå ska inspirera it-ministern

Av , , Bli först att kommentera 1

Nu ska barnen och de unga inspirera regeringens it-politik. Idag har it-minister Anna-Karin Hatt träffat Lilla kommissionen för första gången. Det är en rådgivande grupp av unga mellan 7 och 18 år som ska ge it-ministern och Digitaliseringskommissionen en inblick i hur det är att vara född in i det digitala landskapet.

Anna-Karin Hatt skriver på sin blogg att de unga är ”utmärkt lämpade att som framtidsexperter ge mig och Digitaliseringskommissionen råd och inspel från sina ännu paradigmbefriade, frisynta perspektiv. De ska hjälpa oss att se sådant om det digitala som vi kanske inte förstår, och utmana våra invanda föreställningar.”

Bland de tolv som finns med i gruppen finns barn och unga från hela Sverige. Från Umeå deltar Jenny Karlsson som går i åttan på Linblomman, Röbäck.
 

Alltför få kvinnor inom it-området

Av , , Bli först att kommentera 0

Fler kvinnor behövs inom it-området, men alltför lite görs från centrala myndigheter. Det kan man konstatera när Digitaliseringskommissionen släpper sin första rapport En digital agenda i människans tjänst, SOU 2013:31, som lämnades till it-minister Anna-Karin Hatt i förra veckan.

Låt mig först konstatera att det finns ett flertal inititativ för att uppmärksamma frågan om jämställdhet inom it-branschen. Där finns exempelvis nätverket winIT, med över 2300 medlemmar, som samlar kvinnor inom it-yrken. I Umeå finns en mycket livaktig avdelning vars föreläsningar lockar upp mot 100 kvinnor varje gång för inspiration och kompetensutveckling.

Ett annat exempel är riksföreningen Datatjej som i början av 2013 samlades till konferens i Umeå då 120 unga kvinnor som läser på någon it-utbildning vid landets universitet och högskolor deltog.

Men även om sådana insatser existerar måste mycket mer göras om jämställdheten inom it-området ska öka, konstaterar utredningen, som i denna första omgång kartlagt det svenska ekosystemet som bygger upp det digitala Sverige.

Snedfördelningen är nämligen stor, visar utredningen. Här är några siffror som man lyfter fram:

16 % av de som börjar gymnasieutbildning med teknisk inriktning är kvinnor.
23 % av de som går ut från en it-utbildning på universitet och högskolor är kvinnor.
19,5 % av yrkesverksamma inom it-området är kvinnor.
18 % av landets it-chefer är kvinnor.
9,4 % av cheferna inom svenska noterade it-bolag är kvinnor.

Det är siffror som bör vara en väckarklocka för regeringen. Men när utredningen benar ut vad som är på gång blir det tydligt att mycket återstår att göras från centralt håll för att öka jämställdheten inom it-område.

Några citat från utredningen om aktuella it-insatser visar tydligt på detta:

”… få konkreta insatser för att påverka jämställdheten i it-sektorn”.

”… få insatser som … påverkar deltagandet av kvinnor inom it-branschen”.

”… svårt att se på vilket sätt och i vilket sammanhang kunskapen är tänkt att omsättas i framtida insatser”.

Slutligen konstateras att ”Det finns ingen myndighet som tydligt har agerat i denna specifika sakfråga”.

Här har Digitaliseringskommissionen en viktig uppgift att fylla framöver. Den är tillsatt av regeringen själv för att uppmärksamma vad som saknas inom regeringens it-politik för att Sverige ska bli bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter.

Att kommissionen nu så tydligt visar på brister inom området jämställdhet är därför mycket viktigt och kan förhoppningsvis bidra till att fler insatser görs framöver. 

Nu ska det digitala Sverige mätas

Av , , Bli först att kommentera 0

Hur mäter man det digitala Sverige? Frågan är viktig att ställa eftersom regeringen i sin it-politik har tagit det ambitösa målet att Sverige ska bli bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter.

Men om vi ska kunna säga någonting alls om hur Sverige ligger till i jämförelse med övriga världen måste vi vara klara över vad vi ska mäta. Annars kan vi inte bedöma om den ambitiösa målsättningen som regeringen satt upp för sin it-politik har någon framgång.

Det är i detta som Digitaliseringskommissionen har sin uppgift. I dagarna har kommissionen lagt fram sin första rapport. Det är en utredning som under titeln En digital agenda i människans tjänst – Sveriges digitala ekosystem, dess aktörer och drivkrafter, SOU 2013:31, vill börja arbetet med att mäta och bedöma hur Sverige ligger till i förhållande till övriga världen inom it och digitalisering.

Digitaliseringskommissionen kommer att arbeta under flera år och utgångspunkten är att den ska ge återkoppling till regeringen om vilka insatser som behöver göras för att stärka det digitala Sverige.

Fokus i rapporten ligger på fem områden, nämligen Digitalt innanförskap, Jämställdhet, Skola och undervisning, Digital kompetens samt Entreprenörskap och företagsutveckling. Det som är intressant att följa är hur rapporten försöker ringa in Sveriges digitala ekosystem och de nyckelaktörer som driver på utvecklingen.

Inom området Entreprenörskap och företagsutveckling, för att ta ett exempel, visar rapporten på att fler insatser kan göras för digitala tjänsteföretag och möjligheten att skapa förutsättningar för att fler sådana företag ska kunna växa fram med affärsidéer som grundar sig på digitala lösningar. 

Ett exempel på en nyckelaktör inom området är Almi, en bland flera organisationer som arbetar för entreprenörskap och företagsutveckling.  Insatserna på området kan se olika ut och de kan vara både direkta och indirekta. Så har till exempel Almi under senaste utbildat över 125 affärscoacher från landets inkubatorer samt investerare som på plats i Silicon Valley utbildats i en metod för att stötta företag i deras affärsutveckling.

Från Umeå har flera affärscoacher från Uminova Innovation deltagit, bland annat alla som arbetar med satsningen InfoTech Umeå. Det innebär att de företag som får stöd genom den satsningen får större möjligheter att finna vägar för att snabbare komma fram till sina kunder.

Detta är ett exempel på det viktiga arbetet med att bygga ett Sverige som till fullo kan utnyttja digitaliseringens möjligheter eftersom flera av företagen som stöttas av affärscoacherna bygger sin verksamhet på digitala tjänster och produkter.

Det svåra är dock att kunna mäta vilken betydelse just dessa insatser har. Det är därför som Digitaliseringskommissionens arbete behövs. Någon måste se över vad det är som sker just nu i Sverige för att regeringen och riksdagens politiker ska ha ett underlag för sina kommande beslut inför framtiden.

Digitaliseringskommissions arbete har bara börjat. Det första steget är att definiera nuläget med alla digitala ekosystem. Framöver kommer vi att få se direkta förslag på prioriterinsområden.
 

Mobilnätet måste fungera

Av , , Bli först att kommentera 0

Ska resenärer betala utan kontanter på bussen måste mobilnätet fungera i hela länet. Det konstaterar Region Västerbotten i en skrivelse till Post- och telestyrelsen. Region Västerbotten vill med skrivelsen ta initiativ till en objektiv kartläggning av mobiltäckningen i länet.

Mobiloperatörerna har kartor som visar på utomordentlig täckning, men andra bilder visar på att det finns hål i kartorna där det är svårt att få bra tillgång till nätet.

Mobilnätet måste fungera, så är det bara. Det gäller både i stora staden och ute på landsbygden. Därför är det bra att Region Västerbotten slår fast att mobilnätet är ”en förutsättning för att människor ska kunna leva, bo och arbeta i såväl städer som på landsbygd”.

Region Västerbotten tar som exempel kollektivtrafikens behov av fungerande system när man går från att resenären betalar kontant till olika former av kortbetalningar och sms-betalningar. Att resenärer ska riskera bli stående kvar på busshållplatsen därför att mobiltäckning saknas och det däför inte går att betala för resan är inte hållbart.

Heltäckande mobilnät är en grund för att människor ska kunna leva i hela länet och inte minst för att företag ska kunna driva sin verksamhet också utanför de största trafikstråken.

Skrivelsen till Post- och telestyrelsen för att skapa en dialog om mobiltäckningen i Västerbotten är ett mycket bra initiativ av Region Västerbotten.
 

Linkedin vill bli din nyhetskanal

Av , , Bli först att kommentera 0

Det blåser upp till storm bland nyhetsleverantörerna på internet. När allt fler dagstidningar på nätet börjar ta betalt för sina nyheter kliver nya konkurrenter fram för att ta positionen som din leverantör av nyheter. Senaste veckorna är det den populära affärskontaktsajten Linkedin som tagit upp kampen mot de etablerade nyhetsförmedlarna.

I början av april 2013 köpte Linkedin nyhetssajten Pulse för 90 miljoner dollar. Pulse startades som ett sidoprojekt av två studenter från Stanford, Akshay Kothari och Ankit Gupta, och har på bara några år vuxit enormt. Idag har Pulse över 30 miljoner användare som genom en app eller via webben kan följa nyheter från mängder av världens nyhetssajter. Det  Pulse gör är helt enkelt att samla in nyheter från en mängd olika tidningar och mediekanaler och presentera dem i en snygg och överskådlig grafik.

För Linkedin var framgångarna för Pulse lockande. Här fanns en etablerad nyhetssajt som skulle kunna förändra Linkedins plats i användarnas liv. Linkedin skiljer sig från Facebook genom att sajten främst används som ett nätverk för affärskontakter och relationer i yrkeslivet. Bilder på mysiga tacos-middagar på fredagar ses exempelvis mycket sällan på Linkedin.

Det har medfört att det saknats anledning för många att använda sajten på daglig basis. Det ska nu Linkedin ändra på, och de första stegen börjar redan synas efter köpet av Pulse. Nya funktioner på Linkedin gör det numera möjligt att enklare dela med sig av nyheter till de man har kontakt med på Linkedin.

Från Facebook är vi redan vana vi detta. Där pågår ett ständigt tipsande med länkar i uppdateringar om olika nyheter. Den beteendet vill nu Linkedin också tydligare koma åt och Pulse blir här en del av det bygget.

Resultatet kan bli mycket intressant. Lyckas Linkedin att bli en tyngre spelare på nyhetsmarknaden kan nyhetsförmedlingen på internet ta nya vägar. Kanske blir då Linkedin i framtiden den plats på nätet dit du går för att ha koll på världens nyheter.