Idag på bloggen testar vi något nytt.
Jag har hållit en föreläsning för universitetsstudenterna. Nu kanske det inte är superintressant för dem som inte pluggar till bibliotekarie men jag har nu fått lite extra hjälp med att få min föreläsning till text och jag tänker att det är ett sätt för oss som bibliotek att bli lite mer transparanta. Här nere kan man alltså läsa sig till vad jag berättat för studenterna och hur jag tänker kring inköp och bibliotekariens urvalsfunktion.
ett stort TACK till Elin som hjälp mig föra över nedslående klokheter i text:
Föreläsningen hölls 2021-04-21 och handlade om inköp och vår seriesatsning:
Föreläsning i text:
Innan vi börjar så tänkte jag nämna att vi inte kommer att prata så mycket om Manga även om det är väldigt viktigt och en stor del av vår seriesatsning. Jag kommer också att prata om ”serier”, och i det här sammanhanget så menar jag amerikanska ungdomsserier av typen DC och Marvel. Nästan alla bibliotek har serier, dvs kategorin serier, men det är oftast bara de större biblioteken som har ett mer varierat utbud och få bibliotek har köpt in just ungdomsserier av den sorten som är populära bland ungdomarna.
Jag jobbar som bibliotekschef i Nordmaling. Jag har, formella poäng i litteraturvetenskap, och har jobbat länge med litteratur. Jag har tipsat i TV och skriver även recensioner på böcker i tidningen med bibliotek i fokus. Jag tycker att jag kan stå för att jag gör ett bra urval när jag köper in böcker.
Alla bibliotek bör ha någon sorts kvalitetsdeklaration, medieplan eller allra minst en passage i biblioteksplanen som visar på hur man gör urvalet på biblioteket.
Från Umeå stadsbibliotek biblioteksplan:
”Enligt bibliotekslagen ska folkbibliotekens utbud präglas av kvalitet och allsidighet. Folkbiblioteken ska även göra ett aktivt urval som är baserat på kvalitetskriterier när bibliotekarier planerar inköp och gallring.”
Jag tycker kanske mer att man ska trycka lite ytterligare på bibliotekets urvalsfunktion. Min favorit är faktiskt, något otippat, Årjängs kommuns biblioteksplan där man skriver på det här viset, observera också att detta är ett bibliotek med fyra anställda så det är inget enormt bibliotek:
”Allsidighet, kvalitet, mångfald, djup och bredd är nyckelord vid inköp.
Bibliotekets personal ska vara lyhörda för besökarnas önskemål samtidigt som den värnar om ett brett och kvalitativt utbud. Biblioteket skall genom sitt kvalitativa medieurval och anordnande av olika arrangemang erbjuda god litteratur, kultur och arrangemang kring aktuella frågor.”
Varför är det här viktigt?
Det är för det första kopplat till varför läsningen är viktig men eftersom jag endast har 20 minuter på mig att prata så konstaterar jag bara att vi, gemensamt som samhälle, faktiskt har bestämt att läsningen är viktig, av flera olika anledningar, och det är i stort sett därför vi har offentligfinansierade bibliotek.
Jag tror att för att komma in i läsning, utvecklas som läsare och även som människa så behöver man böcker som består av god kvalitet. Det här är särskilt viktigt nu eftersom det är lättare att producera böcker, kommersen ökar (inklusive för tjänster som BTJ) och vi har även fått en konkurrent i och med dom här jäkla algoritmerna. Vi har också ett demokratiskt uppdrag som innebär att vi ska vara vaksamma mot påverkan av olika politiska intressen.
En stor del av urvalet är baserat på potentiell lånefrekvens, det är också det som är lättsammast att automatisera. Vi har lite fler värden som jag tycker kommer fram i Årjängs biblioteksplan: God litteratur, aktualitet, bredd och djup.
Någon slags skala måste man kunna klättra på om man ska utvecklas, även om det kanske är på djupet?
I praktiken när ni kommer ut i arbetslivet och ska göra det här urvalet så har ni lite olika verktyg att använda er av. Det vanligaste (vilket 80% av folkbiblioteken använder), och i mitt tycke, lite överanvända verktyget är Btj listan. Det är en lista som kommer ut två gånger i månaden där man delat upp ”all”, dvs de flesta nyutkomna böckerna, och gett dem ett omdöme. Enkelt sagt: storkännare av litteratur har gett ett kritiskt omdöme på böckerna.
Ni som läser detta på bloggen kan titta på kategorierna här:
https://butik.btj.se/pages/btj-haftet/digitalt/
Man ger ett omdöme och betyg på varje bok (förr kunde många böcker få två omdömen)
Ett problem med BTJ, enligt mig, är att man inte täcker upp exempelvis manga, serier eller egentligen särskilt mycket som inte är på svenska.
Andra sätt att säkra kvalitén är till exempel via inköpssamtal och där tror jag många bibliotekarier önskar att man hade lite mer tid. Man hittar lite egna sätt att omvärldsbevaka som via bloggar, tidningar osv… Jag tycker att egen läsning är viktigt pga. ovannämnda orsaker.
Om jag nu tar ett lite fördelaktigt exempel från Nordmalings biblioteks historiehylla. Jag har ca 60 högskolepoäng (dvs någon sorts formell utbildning) i historia. Jag läser illustrerad vetenskaplig historia som innehåller boktips och jag lyssnar på Vetenskapsradion Historia i p1 och jag har bra kontakt med låntagarna. Jag använder Btj listan för att ha koll på den senaste utgivningen. Jag läser minst ca 1-2 böcker om år. Det är alltså inte någon enorm ansträngning, men dock så har vi rätt många avdelningar och därmed är det inte alla hyllor som är kopplade till någon formell utbildning, men ni kanske förstår poängen.
Edit: Jag försökte göra en liten poäng av att det behövs någon sorts egen kompetens även om inte alla hyllor har formella högskolepoäng direkt.
Innan vi går över till serier tänkte jag avsluta den här delen av föreläsningen genom att ge ett litet tips om vad jag tycker att man ska tänka på om man vill bli duktig på att köpa in böcker. Det beror lite på instinkt och smak, att ha flera sätt att bevaka litteratur och använd er av ett kritiskt synsätt. Samt att stå upp för bibliotekarien som är expert på litteratur.
Inköp av Serier
Vi backar till nyckelorden från Årjängs bibliotek:
”God litteratur, aktualitet, bredd och djup.”
Först och främst så tycker jag att om man ska ha bredd på biblioteket så ska man även ha ungdomsserier i stil med Marvel och DC. Det finns inga argument för att helt vara utan dessa. I värsta fall så är det en liten subkultur. Jag brukar jämföra med Feng shui och om ni inte känner till det så saknar det vetenskaplig grund och är pseudovetenskapligt trams men som man då kanske har köpt in ändå med motivationen att låntagare vill läsa om det, öka bredden på litteraturen eller vad det nu kan vara. Problemet är att många bibliotek har en halv hylla med Feng shui och inga amerikanska ungdomsserier. Jag brukar kalla det mitt Feng shui-test. Om biblioteket har fler böcker om Feng shui än vad dom har av amerikanska ungdomsserier så har man helt enkelt gjort fel. Ungdomar är ju en prioriterad målgrupp och minst två av Årejängs nyckelord (”aktualitet”, ”bredd”) räcker om man vill argumentera för en seriehylla… I Årejäng i alla fall 🙂
Så vi köpte in ett litet gäng och här ska jag då vara ärlig med att jag själv gillar den här litteraturen och har då även bra koll, instinkt och smak. Jag är van med att läsa litteratur kritiskt. Jag använde mig dock mycket av Goodreads och andra kanaler. En blev också en podcast (länk nere). Sen så gjorde jag en liten intermediala koll i de klasser jag fick komma till. Dom här serierna är ju väldigt aktuella i form av serier på Netflix och så klart också filmerna. Kollen visade att det kanske fanns ett större intresse för Star Wars än vad jag initialt hade tänkt på. Det som föranledde den stora satsningen är däremot det som jag tycker är det viktigaste biblioteksarbete, och det som Årejängs bibliotek uttrycker så här:
”Bibliotekets personal ska vara lyhörd för besökarnas önskemål.”
De tre viktigaste bitarna i barn och ungdomsarbete är enligt mig: Relationer, relationer, relationer.
Vi pratar med våra låntagare. Det är i princip förbjudet att sätta upp en låda där man kan lämna inköpsförslag utan att en dialog ska se ut så här:
”Tjenare (namn på barn). Hur gick det med din katt som fått skabb? Hur går det i skolan? Har du läst nått bra?”
I den här dialogen fick vi in en enorm mängd inköpsförslag och då såg jag banne mig till att läsa och fördjupa mig i vad dom läser och här är ju serier som är väldigt lättsamma eftersom det går ganska fort.
Jag är jättestolt över vår seriesatsning. Det är kul att ha bredd på biblioteket. Jag lägger ner själ och hjärta för att det verkligen ska vara god litteratur och jag har fått väldigt bra kontakt med låntagarna, och faktiskt inte bara dom som läser utan även dom som hänger med och ibland vill nörda ner sig i mytologin. Jag är helt övertygad om att det är en ingång till läsning. Ett idiotsäkert sätt att dra nytta av andra medier, ett sätt att få lite aktuellt snack på biblioteket med ungdomarna men även utan allt detta så borde man ha ett litet gäng serier bara för att ha bredd på biblioteket.
Frågor från studenterna
Boktips på serier: Mitt absolut bästa tips om man vill fundera kring kvalité och skillnader är Don Rosas serie ”Kalle Anka”. Där får man en jättebra och ganska lättläst inledning till en fantastisk serieskapare. Jämför gärna med andra författare.
Om man vill få lite koll på ungdomsserier och kanske hur dom är kopplade i förhållande till annan media rekommenderar jag Mark Millars serie ”The Ultimates”. Det som varit mest populärt på biblioteket på sistone är Jeff Lemire.
Tillägg till bloggen: Det roligaste är kanske att läsa ungdomarnas egna inköpsförslag. Helt klart har man blivit förvånad ibland.
Hur är dom uppställda: Det är faktiskt lite av en komplicerad fråga. Nu står dom efter ”Mytologi” dvs Marvel/Dc/Starwars/Annat
Hur har ni tänkt kring åldersgränser: Väldigt bra fråga. I det initiala skedet så tänkte vi eventuellt mer på klassiker och gärna mindre barn, men här har vi försökt ha respekt för vad ungdomar faktiskt läser. Serierna är en del av varför vi har gjort en fantastikhylla som är någorlunda åldersneutral men vi har på förslag att lyfta skräckserierna till kategorin skräck.
Vilka språk finns dom på: Här lyfte jag frågan om Btj och omvärldsbevakning. Mycket litteratur som blir missat är på engelska, och en del av förklaringen till att det inte köps in är just att dom inte finns på Btj listan. Det korta svaret är att dom inte, precis som Mangan, är översatta.
Motstånd: Ja. Det är lite motstånd på biblioteken även om ingen direkt sparkar bakut. Man har lyft att det kan finnas sexism i serierna och att det kan vara olämpligt för barn, men det är sällan argument man har kring annan litteratur. I sådana fall ska det då finnas motiverat i styrdokument att man av någon anledning väljer att inte köpa in våldsam litteratur.
Edit till bloggen: Det är väl snarare ett stort ointresse vilket jag tycker är synd. Jag hjälper också gärna till med beståndet om någon skulle vara intresserad.
Edit till bloggen
Om man som student vill läsa något olämpligt så har jag vid flera tillfällen rekommenderat den här boken:
En personlig favorit är denna: https://www.minabibliotek.se/work/superman?id=8c0b05b5-b58b-1600-5f33-87d7c25b9d3c&queryId=6fcc7f24-ea06-49f4-ba44-28502b7b669d&resultIndex=0
Och är man intresserad av serietrender så har det gått från mörka historier till sådana som är mer av den här sorten:
Jag rekommenderar också att lyssna på vår podd:
Senaste kommentarerna