Den här boken var intressant. Både själva boken men också i kontexten som den uppstår i.

Det är egentligen en nyversion av H. G. Wells’ “The island of Dr. Moreau” men I stället för att utspela sig på en öde ö så tar den plats på Yucatánhalvön under kriget mellan Maya indianernas kamp mot Mexico (1870-talet)

Den har ganska feministiska vibbar.

Jag som läser den är alltså en gammal gubbe med förkärlek för HG Wells som läser en booktook book i en period där man ifrågasätter både maskulinitet, kolonialism och andra värderingar som böckerna jag själv växte upp med inte gjorde.

Boken startar ganska långsamt och jag saknar skräckelementen. Jag skojade med skolbibliotekarien om att jag personligen inte gillar fokus på kärlek. Dr Moreas dotter slits mellan två inte helt uppenbara kärleksintressen och försöker också hitta sig själv som kvinna i förhållande till sin far, vetenskap och omvärlden (som hon faktiskt är ganska ointresserad av). Men samtidigt blir jag överraskad över hur otroligt välskriven just dom delarna är. Med reservation för att jag inte läser så mycket sån så är det högsta betyg. Jag börjar bli genuint intresserad av vart historien ska dra iväg och det finns ingen tydlig kandidat att hejja på.

Boken är extremt välskriven och atmosfärisk. Nästan så jag killgissar att författaren måste utmärka sig på booktok hyllan (men jag har inte läst så mycket så jag kan egentligen inte göra en så rättvis bedömning). Boken tar också fart med andra teman men den tar verkligen sin tid på sig.

Det är intressant att skriva recensioner och läsa böcker med ett kritiskt öga. Det här med att ta sin tid, skapa atmosfär och bygga upp sina karaktärer kan vara bra i vissa genrer. Den här blir lite tveksam men det är också lite beroende på vad läsaren förväntar sig.

För mig blev slutresultatet detta:

En intressant omtolkning som kanske inte riktar sig till mig. Oklart om de som boken riktar sig åt uppskattar omtolkningen? Förvånansvärt duktig författarinna. Boken är riktigt bra men kanske lite ofokuserad. Mitt slutbetyg skulle bli en svag fyra på en skala 1-5. Det är en riktigt bra bok, en författare att hålla koll på och det tar sig mot slutet. Men det är heller inte något mästerverk i genren.

Roligt om fler hittar till författaren

#väckboken

(obs.. det är bara att trycka på bokens namn om man vill låna den, utom Steel Beach som vi tyvärr inte har inne på biblioteken)

Vi har ganska många fantastik läsare i Nordmaling och när nu regnbågsveckan är i ingående så tänkte jag uppmärksamma/skylta (eventuellt har vi något bokprat) kring fantastik och hbtqi.

De flesta tipsen passar bra till ungdomar men … ja ni vet. Jag tycker att fantastik är ganska ålderneutral.

Jag har alltid varit intresserad av Science fiction som berättarform. Att föreställa sig framtiden blir nästan ett automatiskt ifrågasättande av normer och sexualitet även om Science fiction som vi möter den i populärkultur och film inte alltid har gjort det.

I bokform har det sett annorlunda ut. Mitt första möte med science fiction som skulle kunna passa in på regnbågshyllan var John Varleys Steel Beach där huvudpersonen byter kön mitt i boken. Jag kom egentligen inte ihåg om det var något särskilt hbtqi tema, just könsbytet var en följd av att man lever länge, tekniken finns och det är naturligt att experimentera sig fram (liten reservation för att jag inte läst den sedan 1992)

För mig är regnbågshyllan egentligen bara en hylla med hbtqi-perspektiv. Det är inte riktat mot en specifik målgrupp och hbtq i bokform är inte en egen genre. Om hyllan ska fungera bra så ska den avdramatisera hbtqi. Hyllan är till för alla och ibland kan det vara ett sätt att skylta och få fram äldre böcker (på det sättet fungerar det precis som när vi jobbar med andra teman).

Som The left hand of darkness av Ursula Le Guin

Det är en av mina absoluta favoritböcker och något jag skulle vilja att fler hittade till. Det skrivs väldigt bra om den här:

https://regnbagsfyren.wordpress.com/2015/12/21/manadens-hbt-bok-januari-the-left-hand-of-darkness-1969-av-ursula-k-le-guin/

Exempel på en bra författare som lyfter sexualitet och normer i sina verk är Becky Chambers. Här är några skitbra böcker och jag blir genuint glad över att vi får några välskrivna boktips om hennes böcker:

https://www.minabibliotek.se/sv/review/the-long-way-to-a-small-angry-planet-1

https://www.minabibliotek.se/sv/review/a-psalm-for-the-wild-built

Andra fantastikböcker som jag skulle vilja lyfta fram är:

K Jemisin böcker är bra och populära och utspelar sig i New York vilket nästan per automatik innebär ett multiqueer och mångkulturellt persongalleri. Det är egentligen urban fantasy med en släng av Lovecraft. Väldigt populära och omtyckta. Första boken heter The City we became

Gideon the Ninth av Tamsyn Muir

Den här är rätt intressant. För det första så brukar den räknas till en nästan ny påhittad genre som man kallar Science fantasy men berätta det för guds skull inte får någon bibliotekarie för då får dom nippran och ska kalla till katalogiseringsmöte. För mig är det viktigare att den kommer ut på bibblan bara (man kan ju faktiskt se vilka bibliotek som har koll om man klickar på länken).

Där en del fantasy kanske mer smyger in fantastikelement i en värklig värld så går den här all in på att vara någon sorts gotisk magisk galen necromansblandning. Jag har inte läst den själv men skulle verkligen vilja få tid till det. Den har synts väldigt mycket i mina sociala medier (ibland med kärlek kallad lesbian in ghotic space)

På temat identitet och kön (men även makt, ras etc..) så skulle jag vilja lyfta fram en lite speciell bokserie som är älskad av de som vågar sig på att läsa den men som jag tror att inte så många känner till? Den är väldigt prisbelönt ( inklusive fyra Hugopriser, två Nebulapriser och tre Locuspriser) men det är i grunden en typisk science fiction roman där det är ett tydligt fokus på spänning och humor (!)

Bara titeln (som jag väntat lite med att skriva ut) kanske avskräcker många men faktum är att ”Murderbot diaries” är riktigt bra, En bokserie som inleds med fyra kortromaner med start i “All systems red”. Böckerna är under 200 sidor och brukar vara ett bra tips till ungdomar vill ha något bra att läsa på engelskan:

Böcker som vi faktiskt jobbat med i bokcirklar och som boktips är The house in the Cerulean Sea av TJ Kulne:

och This is how you lose the time war Av Amal El-Mohtar. (Den sistnämnda hade vi på vår digitala bokcirkel)

Listan kan göras otroligt lång. Är man intresserad så tycker jag att jönköpings bibliotek är väldigt duktiga på att lyfta fram fantastik med hbtq tema:

https://bibliotek.jonkoping.se/sv/content-page/fantastik-med-hbtq-representation

För mig så känns det viktigt att är att inkludera hbtqi­-personer och att synliggöra hbtqi i litteraturen i ett led att blanda ut den hetronormativa normen. Om jag ska vara ärlig så kan jag ibland tycka att det är lite synd att vi på biblioteken är lite dåliga på att lyfta fram hbtqi perspektivet i genrer där normen fortfarande är väldigt traditionell.

Det är synd.

Skräck är exempelvis en intressant genre att diskutera representation och normer i.

Tidigare tycker jag ofta att det varit fantastik (och i synnerhet skräck) som utmanat normerna. Gotiken (nu snackar vi tidigt 1800-tal) hade många homosexuella författare (Matthew Lewis, William Thomas Beckford och Francis Lathom exempelvis)

Och vampyrer har alltid hållit fanan högt:

https://bookriot.com/lesbian-representation-in-carmilla/

alla som läst Ann Rices vampyrnoveller vet nog vad jag pratar om?

Här är några skräckböcker som är värda att lyfta fram under regnbågsveckan:

Dead space av Kali Walles (den står till och med på gaminghyllan)

The cabin at the end of the world av Paul Tremblay

Plain bad heroines av Emily Danford

A dowry of blood av S. T Gibson