Vad händer med kulturen efter valet och vad innebär det för biblioteken. Del 2 (KD och SD)

Av , , 2 kommentarer 4

I del ett så beklagade jag mig indirekt över att kulturministerposten inte alltid behöver gå till någon som är engagerad i kultur. Vi tittade på Moderaternas och Liberalernas alternativ till kulturminister och nu är det dags att fråga oss hur det skulle se ut om Kristdemokraternas kulturpolitiska talesman får ministerposten?

Ja, för det första kan vi förvänta oss mer sång. Roland Utbult som är kultur- och idrottspolitisk talesperson för Kristdemokraterna är också sångare. Hans sånger Om Sommaren och Längtan till havet låg båda fem veckor på Svensktoppen och i riksdagen kan det låta så här:

Roland Utbult är också en förespråkare för den fria kulturen. Men när han svarar på frågan om kulturpolitiken ska vara värdeneutral eller aktivt främja vissa åsikter och värderingar, svarar han så här:

– Den ska aktivt främja viss åsikter och värderingar, definitivt. [1]

Skolbiblioteksfrågan tycker han också är viktigt och lade 2011 en motion om en utredning huruvida alla barn har tillgång till skolbibliotek, bemanningen tycker han dock är en fråga för rektorer.

Han tycker att värderingar (de kristna) är en del av det immateriella kulturarvet.  ”Vårda Sveriges kristna kulturarv” Motion 2020/21:3665 är skriven av Julia Kronlid m.fl. (SD) men kan säkert musiksättas av Roland Utbult. Det för oss också till SD men inte utan en liten disclaimer och bakgrund.

Biblioteken ska vara neutrala och i princip så borde det egentligen inte spela så stor roll för oss vem som styr och ställer även om man såklart hoppas på partier som är biblioteks och kulturvänliga. Det finns dock en gräns för neutraliteten när partier aktivt motverkar vårt uppdrag. För att ta ett exempel:

I Nordmaling har skolbibliotekarien och jag kämpat med MIK. MIK står för Media och informationskunskap och är en viktig del av vårt uppdrag. Vi lär ungdomarna hur man värderar information. Om den vetenskapliga metoden.  Om skillnaden mellan åsikter och fakta. Allt detta är otroligt viktigt i tider av sociala medier och desinformation.

Självklart blir man orolig när Julia Kronlind, obs Sveriges vice talman och tidigare nämnd författare till motionen ”Vårda Sveriges kristna kulturarv”, säger om följande om evolution:

– Jag tycker det är viktigt att det råder yttrandefrihet och åsiktsfrihet även i den här frågan.

Att inte kunna se skillnad på åsikter och fakta och inte förstå sig på den vetenskapliga metoden är kanske inte Sverigedemokraternas officiella linje. Men faktum är att om ens uppdrag är att stå upp för vetenskap och utbildning (som det uttrycks i bibliotekslagen) kan det bli kollision mellan människor som tror att jorden är platt och har gått i livets hårda skola.

För biblioteken finns också ett illa omtyckt prejudikat i Sölvesborg där SD helt enkelt försökte detaljstyra biblioteken. Det rörde sig om att ta bort böcker på främmande språk på biblioteket och förbud mot inköp av provocerande ”menskonst”. Prideflaggad som står för den mänskliga rättigheten att älska vem man vill tyckte SD att man skulle ta bort. Argumentet var att det blivit en politisk vänstersymbol och jag har aldrig riktigt lyckats vrida och vända på det argumentet till något vettigt. Betyder det då att högersidan inte står för det?

När partier, eller personer, blir odemokratiska (eller ovetenskapliga) så kommer vi att stå på demokratins sida. Det kan gälla saker som detta[2]eller detta [3]

Det blir farligt när politiker inte håller sig på armlängds avstånd i kulturfrågor.

Men om vi ska hålla oss till just kulturfrågan så vill Sverigedemokraterna vill använda kulturen till att samla nationen och skapa medvetenhet hos svenska folket. På hemsidan kan man läsa lite om att man vill reformera upphovsrätten och man motsätter sig Eu:s inblandning i svensk kulturpolitik. Jag är själv lite perplex över det sistnämda. Som jag förstår det så är Eu:s kulturpolitik ett komplement. Inte en ersättning. EU jobbar med att lyfta fram:

Kunskaperna om, och sprida de europeiska folkens kultur och historia.

Bevara och skydda kulturarv av europeisk betydelse.

Främja icke-kommersiellt kulturutbyte.

Främja konstnärligt och litterärt skapande samt skapande inom den audiovisuella sektorn.

Men jaja… Hursomhelst.

Sverigedemokraternas kulturpolitiska talesperson heter Bo Broman. Han är utbildad jurist och har suttit i justitieutskottet och fick via kulturskolan ett brinnande intresse för musik. Spelar flera instrument och har jobbat som dj. I ett twitterinlägg så skriver han att ”Det måste vara okej att vara HBT+ utan att vara vänster”. Verkar i sammanhanget kompetent och kulturintresserad. SD har tidigare kommit med förslag till sänkta anslag åt studieförbund och folkbildning med en miljard, man vill krympa anslagen till samtidskonst och konstnärer. Men i ärlighetens namn är det nog sänkta bidrag något får räkna med med just denna regering. Det är en gemensam hållning för högerblocket och inte bara SD:s politiska linje. Men som jag förstår det är dom mest ivriga.

Sverigedemokraterna talar gärna om kulturarv. Så här låter det i en motion från tidigare kulturtalesman:

Sverigedemokraterna värderar det immateriella kulturarvet högt. Språk- och folk­minnen, ortsnamn och melodier, måltider och högtider, är bara några immateriella kulturmarkörer som ofta är vitala delar av vår identitet som människor och tillhöriga en familj, ord, eller nation. Det arbete som enskilda, civilsamhället och till exempel Institutet för språk och folkminnen gör för insamlandet och tillgängliggörandet av vårt immateriella kulturarv i Sverige är ovärderligt i samtiden och för kommande generationer. Det gäller för det svenska, men även för andra kulturer som har en historia och förankring i vårt land, såsom det estlandssvenska, finlandssvenska, tornedalska och samiska kulturarvet.

[1] https://timbro.se/smedjan/vad-vill-kristdemokraterna-kulturpolitiken/

[2] https://www.dagensmedia.se/alla-nyheter/medievarldens-arkiv/sd-politiker-vill-asiktsregistrera-journalister/

[3] https://www.dagensarena.se/opinion/darfor-byter-sd-fot-om-orban/

Vad händer med kulturen efter valet och vad innebär det för biblioteken. Del 1 (M och L)

Av , , Bli först att kommentera 4

Vem blir ny kulturminister?

Jag har själv fått frågan eftersom jag är hemskt duktig på att killgissa nobelpristagare och egentligen är det samma principer som gäller kring gissningar och önsketänkande kring kulturministern.

Jag är duktig på att gissa men har aldrig rätt.

Gissningarna säger en hel del om partiernas kulturpolitik.

Jag har försökt att vara informativ och saklig men det kan hända att jag skojar till det lite så man får försöka vara lite okränkbar när man läser texten.

Det finns ett visst mått av chockvärde när man presenterar kulturminister. Alice Bah Kuhnke fick bli miljöpartistisk kulturminister och demokratiminister bara tre dagar efter att hon blev medlem i Miljöpartiet. Snacka om raketkarriär. Elaka tungor påstod att det var kändisskap som var den avgörande faktorn. Det påstås att vår senaste kulturminister Jeanette Gustafsdotter tillhör kategorin som egentligen inte velat bli kulturminister men hon hade varit chef ett tag och elaka tungor sa att det var det som var den avgörande faktorn.

Kändis eller chef kan alltså vara kriterierna för posten och det öppnar upp för en del helvilda gissningar.

Men partierna har ofta kulturpolitiska talesmän och vill moderaterna dela ut kulturminsterposten till sig själva så är Kristina Axén Olin ett hett namn. En indikation kring hur politiken kan komma att påverkas är att Olin är utbildad lärare med rektorsbakgrund. Det som jag uppfattat att Kristina Axén Olin brinner för är skolan och att Janette Gustavsdotter inte ska vara kulturminister. Bland annat var det hon som frågade om fd kulturministern ansåg att det finns någon svensk kultur.

Liberalernas kulturpolitiska talesperson heter Christer Nylander och det verkar vara en ganska engagerad herre. Under pandemin kom han med konstruktiv kritik och en önskan om bredare samarbeten som ger ”en långsiktig och stabil kulturpolitik med goda villkor”. Han argumenterar för att kulturen ska vara fri och han har till och med skrivit några böcker. På Kristianstads Facebook sida kan man läsa att ”Christer Nylander sätter skolan först. Han är gruppledare för Liberalerna i riksdagen, vice ordförande i utbildningsutskottet och toppkandidat på vår riksdagsvalsedel.” Man har också utsetts Christer Nylander till särskild utredare i den nya folkbildningsutredningen.

Hittills är det kulturengagerade personer med fokus på skolan. Det där sistnämnda kommer säkert att påverka skolbiblioteken. Men det bådar också för en mer konservativ kulturpolitik. Frågan om skolkanon kommer att väckas igen.  Frågan om tystnad på biblioteket kommer garanterat att tas upp. Likaså ”kasta ut folkförslaget” (lagen om tillträdesförbud på bibliotek, butiker och badanläggningar).

Det gemensamma för högerblocken är att man är mot skattefinansieringen av kulturlivet (i den utsträckning som det sker på idag) och vill att kulturfinansiärer (kommersiella och ideella) ska vara med och betala.

Både Liberalerna och Moderaternas hållning är egentligen att man ska ha bemannade skolbibliotek men Christer Nylander har då tidigare tyckt att skolan ska lösa detta själva.

Det är ändå förvånande hur samspelta partierna är. De flesta tycker att det är viktigt att kulturen är fri så att inte den andra sidan ska få för sig att göra något fuffens och diskussionerna hamnar ofta kring hur andra sidan inte förstår det. Oberoende vilket parti man verkar tillhöra. Vi får se om det håller i sig när jag skriver om KD och SD i del två i morgon (om jag inte får något bättre för mig)