Slut pengar i nämnderna?

För- och grundskolenämnden, Hörnefors kommundelsnämnd, Sävarkommundelsnämnd m. fl saknar pengar och ber om en extra peng (kallad omstruktureringsmedel). Ett av problemen som anges från För- och grundskolan och Hörnefors är minskat elevunderlag.

Plötsligt har de upptäckt det som har diskuterats under åtskilliga år, att barnantalet i svenska skolor kommer att minska har inträffat.

Förra året fick För- och grundskolan extra pengar för en liknande situation. I år blev det inga och jag tycker att det finns fog för den bedömningen.
Det är inte rimligt att år efter år leva i tron att bristerna i ekonomin rättas till genom att beställa mer pengar från kommunledningen.

Det finns skäl att se frågan i ett lite längre perspektiv. Vi är några som under en rad av år hyst uppfattningen att den politiska ledningen i för- och grundskolenämnden haft ett dåligt intresse – att anpassa organisationen efter det behov som finns och kommer att finnas på skolområdet framledes.

Ett minskande elevantal ger läraröverskott. Detta är ingen överraskning. Inte heller att läraröverskott kostar pengar. Fjolårets uttalanden att via en engångsinsats lösa situationen visade sig vara tomt prat. Omställningen borde naturligtvis ha påbörjats för länge sedan.

Att antalet elever i grundskolan skulle minska kraftigt är alltså en sanning som har varit känd sedan länge. Med bättre framförhållning hade inte denna situation uppstått. I vart fall hade den varit väsentligt enklare att ta itu med.

3 kommentarer

  1. Katarina

    Hade varit på sin plats tycker jag. Detta för att kunna behålla de yngre lärarna inom yrket. Det vet vi ju att det inom de närmsta åren kommer att bli stora pensionsavgångar och därmet behov av personal igen. Men de lärare som nu blir varslade och uppsagda kommer med största sanolikhet inte att finnas för anställning då. Själv hade jag tackat för mig för gott i en sån situation. Ett företag kan ha en långsiktig demograisk planering, medan man i skolan har en ettårsbudget, dessutom inte kopplad till verksamhetsår utan till kalenderår. Jag förstår att du inser att detta försvårar en långsiktig personalpolitik.

  2. Larsson

    Tänk om Umeå kommun skulle betala lärarna trots övertaligheten. Det låter i och för sig som en smart lösning men om 100 lärare är övertaliga och var och en av dem, låt säga, kostar 500 000 kr/år, (Bruttolön+arbetsgivaravgift+fortbildning etc) då hamnar vi ju på 50 miljoner om året. Finns det alltså folk som tycker att det är värt att satsa dessa pengar? Då kan vi ju glömma byggande av äldreboenden, utbyggande av förskolor, avbetalning på pensionsskulden osv.

    Jag lider så klart med de som blir uppsagda men det går inte att satsa miljoner på att de ska vara kvar. Tyvärr!

  3. Katarina

    Larsson inser kanske inte att dessa lärare behövs inom en 2-årseriod igen?? Och genom att säga upp dessa förlorar man mycketkompetens, och för att inte tala om de satsningar man redan gjort på dessa yngre lärare genom mentorprogram och annan fortbildning. Det är pengar som baar försvinner ut ur verksamheten. Dessutom innebär beslutet att det blir en mycket underlig åldersstruktur inom Umeå kommuns lärarkår, med ett ytterst fåtal lärare under 35 år.

    Kommunen går med överskott. Bör man inte se till helheten i det fallet?

    Många företag väljer att behålla personal som man anser viktig i organisationen, även om det på kort sikt medför ökade kostnader. Det handlar om strategiskt personalarbeteoch att föra en god personalpolitik också.

    Men i Umeå kommun tycker man visst inte att lärarna är särskilt viktiga…

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.