Att blir klassförälder här och där
Tomas Nordegren berättade i P1 igår om sina erfarenheter av att bli klassförälder, i Sverige och i USA, eftersom han hade erfarenheter av båda. I Sverige tittar alla, även han, ner i bänken, golvet eller i alla fall inte på den som frågar efter frivilliga. I USA, däremot, är det massor som erbjuder sig och gör sitt bästa för att framstå som mest lämpad för det ärofyllda uppdraget.
Detta får mig onekligen att tänka på de tre partiledarval vi nyss varit åskådare till och det som nu pågår. Nog vore det bra med lite mer USA-klassförälder för fler partier än (V). Kanske något att fundera på för (S), rentav?
För övrigt: undrar varför bisittarna i P1:s pratprogram numera inte längre är bisittare? Är det finare att vara side-kick?
Senaste kommentarerna