På mitt gamla jobb var det mesta sig likt…

..ikväll då jag hämtade lite gammalt jox som jag glömt kvar där. Bland annat ett par blåa, fula gamla crocs som jag svär på att ingen levande själ kommer att få se mig i, förutom då jag hämtar VK på morgonen i min brevlåda. Usch vilka hemska tingestar. Ser ut som små färgglada dasslock i miniatyr. Fula, men praktiska slit-och-släng skor. Men jag kan ärligt talat INTE fatta att för några år sedan så betalade folk flera hundra spänn för dessa hemska gummi skor haha…

Hursomhelst så har det varit en fullkomligt gräslig dag idag. Mina barn har bråkat med varandra och med mig samtidigt. Huset har varit totalt upp och ner och bebisen har sparkat mig oupphörligt HELA dagen. Kanske undrar h*n vad som hänt med det dagliga koffeinintaget?

Ja, så kan det ju faktiskt vara.

Men som tur var så kom prinsen ridandes på en vit häst vid middagstid (Läs: Jimpa kom körandes i den skitiga Toyotan) och ordningen blev med ens återställd. Jag säger bara: Vilken fantastisk man jag har och vilken glädje jag känner varje gång jag ser honom. Fast vi snart varit tillsammans i hela sju års tid så längtar jag ofta efter honom och jag blir så glad när jag ser honom. Han är bara bäst helt enkelt.

Kan verkligen inte fatta hur lite jag nöjde mig med innan han kom in i mitt liv. Först var det svin och nu är det pärlor..

*skrattar*

e-lackt… jag vet… men ack så sant!