Ja, så kan man nog sammanfatta tillvaron just nu.

Allt händer. Hela tiden. Överallt.. Fast numera ”in a good way” För dem som vet (och även de som tror sig veta) och de som faktiskt känner mig vet att jag brottats med massor av knasiga, sjuka, krångliga, svåra, jobbiga och irriterande saker under de sista åren.

Men nu skulle man kunna säga att resultatet av allt kämpande faktiskt börjar visa sig på många plan. Vad gäller mig själv så har jag, rent känslomässigt landat i många insikter som jag börjat kunna tillämpa både i och utanför mig själv. Jag är lugnare, starkare och tryggare än aldrig förr och det kan jag, hur konstigt det än kan låta tacka alla svårigheter för.

På många plan har jag kommit fram till slut och jag har så att säga ”klivit av” på en ändhållplats och försöker numera ta in omvärlden med nya ögon och infallsvinklar.

Jag har dragit hårt i bromsen och trappat ner ordentligt vad gäller mycket. Jag har stängt dörren om mig och min familj och jag har förstått att jag varken vill, kan eller ens ska försöka att rädda hela världen. Jag behöver inte ens rädda mig själv eftersom jag faktiskt inte vill bli räddad *skrattar*

Joo.. flummigt så det föreslår för den oinvigde. Det fattar jag ju haha…

Det har dykt upp ungefär tusen synliga tecken bara under den sista månaden på att jag är på rätt spår och denna gång kommer jag att fortsätta utan att vara rädd för vad som döljer sig bakom nästa sväng. Jag har sett och varit med om helt sjuka saker bara under de sista tio åren, så inget skrämmer mig längre och dessutom så har jag själv skrämt iväg rätt många av mina hjärnspöken som jag varken vill eller kan ta hand om längre. Ett par hjärnspöken får dock stanna kvar ett tag till för jag har insett att jag ibland behöver påminnas om allt i mitt liv som är värt att kämpa för. Och det är mycket det…

Jag har silat jävligt mycket gråsten i mitt liv och nu, längst ner i botten så ligger det flera små bitar av guld. Det SER jag ju nu när jag äntligen fått bort all den tunga och skitiga jäkla gråstenen och visst är det ju fantastiskt?! Att vi alla behöver ha det tungt som tusan och ibland slå i botten med några hårda smällar flera gånger om innan vi äntligen kan vända och med full kraft sparka oss själva upp till ljuset vid ytan igen.

Jag är inte bara uppe vid ytan… Jag är ovanför ytan och gör en dubbel saltomortal samtidigt som jag fått vingar och kan både flyga och landa precis när jag vill. Och var jag vill..

Att Jag är Jag känns jäkligt bra och just nu verkar det dessutom räcka ovanligt långt…

Tack till alla mina fantastiska medmänniskor som funnits i mitt liv när jag behövt det som mest!

Och..

STORT Tack även till alla knäppa MOTMÄNNISKOR (!)  som gjort sitt bästa för att bekämpa mig på alla möjliga sätt. Det är trots allt mest tack vare Er som jag har det så bra som jag faktiskt har det idag!

😀

I´m Happy!

”Life from my point of view is pretty good right now..”

Får jag bara åka till solen snart igen så blir det ÄNNU bättre!

Ha det så bra tills vi ses å hörs igen.