Stopp och känn!

”Stay with your feelings” är mitt personliga tema denna vecka..

Jag sitter alldeles ensam hemma. Vid min egen dator i mina egna tankar och jag inser att det är ganska längesedan jag var helt ensam. Jag har ju egentligen ett ganska stort behov av ensamhet numera och jag behöver aktivt söka min ensamhet för att kunna sortera mina tankar och filtrera bort allt ”brus” som uppstår när man har mycket människor omkring sig hela tiden.

Dessutom så har jag väldigt lätt för att känna in andra människor och hur de mår och det kan ju vara på både gott och ont men så länge jag får mina stunder för mig själv och kan ”reboosta” mig själv så är det helt lugnt!

När alla mina sinnen får vila så mår jag så jäkla bra. Jag kan sitta och bara titta på absolut ingenting.. (typ.. drömmande blick som fastnat någonstans långt borta utanför fönstret) och bara hamna i ett mentalt tomrum och plötsligt bara inser att kaffet kallnat, det har gått en halvtimme och jag känner mig märkligt upprymd! Jag har liksom tankat upp mig själv med ny osynlig kraft och energi bara genom att göra… INGENTING! Rätt häftigt ändå!

När jag har ledig tid så brukar jag oftast lägga min telefon i ljudlöst läge antingen på hatthyllan i hallen eller inne i badrummet bakom en korg… Haha.. så märkligt tänker Ni kanske nu, men nae.. jag behöver ”offlajna” mig då och då och visst, jag erkänner villigt att jag kollar telefonen då eftersom jag behöver vara tillgänglig ibland men det här otyget att ständigt sträcka sig efter sin telefon så fort man har lite tid över är ju inget annat än en dålig vana som man faktiskt kan vara utan.

Man behöver ju få ha ”tråkigt” ibland och alla mår nog bra av att få vila sina sinnen från all input som vi ständigt matar våra hjärnor med idag. Det kan inte vara nyttigt och jag vet med säkerhet att det inte är bra för mig i alla fall!

Igår kväll kom jag i alla fall hem efter några intensiva dagar på annan ort. Bara igår var en hektisk dag: Jag hann med att köra bil i massor av mil. Nästan 25 mil om jag räknat rätt och sedan så hann jag åka tre olika bussar och så hade jag massor med viktiga saker att avhandla med olika personer och jaa, man kan säga att jag var smått trött när jag kom hem.

På morgonkvisten igår så körde jag tyvärr ihjäl en liten ekorre som sprang över vägen precis när jag kom och jag blev så jäkla ledsen faktiskt. Eftersom jag periodvis är en riktig grubblare så kunde jag inte låta bli att tänka alldeles för stora tankar… ”tänk om h*n har sin familj i skogen och små ekorrbebisar som behöver sin ekorrmamma / pappa”

Och ”Vad betydde det att den där ekorren hamnade under MIN bil just NU..?” Ja, typ såna tankar.. *suck* Ja, påverkad blev jag i alla fall och personen som åkte med mig i bilen såg ju att jag blev ledsen och h*n sa: ”Men du kan säga förlåt när du åker tillbaks..” Och vet Ni… att det gjorde jag faktiskt! Däremot hade jag ingen möjlighet att lyfta den av vägen… Förlåt, förlåt lilla oskyldiga ekorre. Må du kunna vila i frid trots det hemska avslut som ditt liv fick!

Nåväl, allt som händer har en mening och jag tror att jag än en gång behövde påminnas om att ta det lugnt, att inte göra saker förhastat, att vara mer närvarande i nuet och så vidare… och även om jag redan lever efter detta så behöver jag förmodligen påminnas om det då och då.

I övrigt så har jag fått flera föraningar i veckan. Magkänslan har berättat saker för mig som senare alltid visat sig stämma och jag blir mer och mer fascinerad över hur mycket den egna intuitionen faktiskt berättar för en, om man bara orkar, vill och vågar lyssna inåt.

Vi människor ÄR verkligen helt egna universum var och en och det fascinerar mig mer och mer för varje dag. Somliga universum mår man bäst av att avskärma sig från och andra universum känns behagliga att vistas tillsammans med. Så är och kommer det att förbli.

Och nu ska jag avsluta dagens tankar som för Er andra kanske ter sig både knepiga och knasiga men det gör inget. Huvudsaken är ju att det är relevant för mig! Ibland lyckas jag tydligen plantera ett och annat frö som faktiskt växer och blir en hel planta och ibland blir det inget alls.

Men jag försöker alltid mitt bästa i alla fall. Både privat och på jobbet.

Och nu ska jag invänta en av mina finaste vänner och så ska vi ut i kylan och samla kraft i skogen. Hur mysigt som helst och en bra grej att ägna sig åt första dagen på den lediga veckan!

Vi hörs & ses

🙂

heart

20150519_210623

Jag och min lyckogubbe som en av kidsen gjort…

🙂

”Reeboot your mind and seek the silence”

 

2 kommentarer

  1. Maria Lundmark Hällsten

    Det var ju en jättefin bild på dig 😀 Aldrig roligt att köra på ett djur, fy fasen, då får dom vara hur små som helst, spelar ingen roll, men vad gör man? Jag smsar dig om morgondagen…tänkte, jag kan ju skriva det här så kan ju du kolla din mobil…sedan, hahaa…ha en fin dag i skogen! //Kram

  2. Helena Nilsson Springare (inläggsförfattare)

    Tack 🙂 kände jag måste förnya mig… ja nog är de ledsamt när man kör på ett djur.. det har hänt mig en gång förut och då va de en fågel.. men lika sorgligt.. ses sen 🙂 kram

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.