Sunday slackin..

Ganska exakt 28 timmar på egen hand utan smågrabbarna och helt och hållet i vuxet sällskap med undantag för när jag morsade på en av grannens ungar.. haha.. Barnfritt dygn=Mycket skönt och ganska välbehövligt!

Jag har under dessa timmar hunnit med en st middag på pinchos, en pytteliten sittning på allstar och senare en spontandejt på invito följt av en hyfsad sovmorgon idag (att sova till klockan halvnio är inte illa för en sådan som jag)

Sedan tycks jag (redan) ha drabbats av den (v)årliga ”rensa-i-röran-åkomman” vilken i sig är ganska trevlig när man väl kommer igång. Jag har frigjort massor med plats i allas garderober och jag har städat i både skåp och lådor och jag har till och med börjat snegla åt alla mina krukväxter som tycks växa som aldrig förr.. Det riktigt kliar i fingrarna och jag vill genast sätta om dem allihopa, men jag tror att jag väntar lite till. En sak i taget liksom! Med tanke på hur många sticklingar jag har stående överallt med olika växter och med alla svärmorstunge-bebisar som skjutit upp i varendaste kruka så antar jag att det kommer att ta ett tag. Inget att börja med på en söndag kväll med andra ord! (Vill du ha en liten svärmorstunga? Let me know!)

I alla fall så träffade jag en person igår som berättade att h*n brukar läsa min blogg och jag blev ju såklart himla glad och bara därför så kände jag att det var roligt att skriva just idag!  🙂  Jag har ju som bekant inte varit flitig i bloggen under det senaste året men man kan ju alltid ändra sig?!

Under en lång period så har jag ju haft massor med grubblerier och tankar som inte riktigt lämpat sig för andra än bara mig själv. Jag har fått en och annan ny insikt och även tvingats omvärdera andra. ”I’ve come to new conclusions”  helt enkelt och det var nog välbehövligt.

Ibland måste jag anstränga mig för att försöka titta lite extra på små sammanhang för att kunna förstå de större sambanden. Inte alls så flummigt som de låter utan snarare ganska logiskt. Viktigt då är i alla fall att man sorterar bort det som är oviktigt så att det blir lättare att se det som faktiskt är viktigt!

Tid som går läker sår. Så är det! Människor möts och skiljs. Vi växer och utvecklas så länge vi lever och vi behöver tänka mer på det vi har än det vi faktiskt inte har. Jag fick en ordentlig tankeställare förra sommaren när min barndomsvän gick bort efter en längre tids sjukdom. Och hur jäklig tillvaron än kan kännas ibland så känns det som att jag är skyldig henne en viktig sak… och det är att vara glad varje dag för allt det jag har och som är positivt i mitt liv. Framförallt min hälsa och det faktum att jag är frisk.

Jag har helt klart fått nya perspektiv på grund av de förluster som jag gjort under de senaste åren. Men å andra sidan så har jag vunnit massor också och det är ju DET jag vill fokusera på. Det får mig att må så oändligt mycket bättre. Livet är förgängligt och ibland är det orättvist.. Ibland drabbas vi av ofattbart svåra sorger och ibland händer saker som får oss att ifrågasätta allt vi tror på.

Men vi har bara ett enda liv och det får vi göra det bästa av oavsett vilka förutsättningar vi har. Ibland orkar man kämpa och ibland förvandlas man till en blöt fläck… men likaväl så är det vårt eget liv det handlar om och vi måste göra allt vi kan för att leva det så bra som möjligt. Ibland går det bra och ibland går det åt skogen. Inget är konstant men det enda som är säkert är att vi inte kommer levande ur livet.

Vi är alla en pytteliten del i ett gigantiskt kretslopp och vare sig vi vill det eller ej så hör vi alla ihop på något mystiskt, underligt vis oavsett vad vi tycker om det! Men vi är här och vi är NU och visst är det väl ganska så jävla-super-härligt-fantastiskt ändå?

JO!!

Så känns det idag i alla fall..

Tiden går och vi med den. Jag siktar varken högt eller lågt. Jag siktar bara rakt fram och tar det som det kommer, men hoppas alltid på det bästa så klart!

Life goes on! With or without us!