Så var det dax igen.. haha…

Det här med föräldraskap är något som fascinerar mig otroligt mycket. Inte bara för att jag själv är morsa, utan även för att det finns så många skojiga, underliga och intressanta föräldratyper.

Typen som roar och fascinerar mig mest av allt, är typen som kastar sten i glashus. Den värsta och mest underhållande. De som tror (eller: "VET") att deras barn är änglar och som "aaaaldrig" skulle stjäla något, skrika fula ord, mobba någon, vara uppkäftig, förstöra saker och… ja.. ni vet?!

Jag VET med all säkerhet att mina barn inte är några perfekta och felfria barn (ja, förutom när de sover då förstås.. räknas det?) men jag har börjat inse att en del läskiga mammor inte är riktigt kloka.

En mamma som jag tyvärr träffar på alldeles för ofta pratar massor med skit om både mig och mina barn. En riktig otäcking är hon. Hennes barn gör minsann inget alls, utan glorian fullkomligt LYSER på allihopa. Dessa barn är så fina att de absolut inte får vara i närheten av mina otäcka barn som är det värsta hon vet. Hennes barn är så underbart snälla mot allt och alla (Pyttsan!)

Hihi… då kan jag ju inte låta bli att småskratta när jag ser vad den äldsta skriver till andra ungar på en lokal community. Vad sägs om:

-"Bajs"

-"Knullbarn"

-"Skit ner dig din jävel"

Ja, vad ska man säga? Charmigt eller vad? Jag har pratat med den här mamman ett fåtal gånger, men gav snabbt upp då hon säger korkade saker som:

-"Jamen, min dotter var kompis med henne FÖRST och de är bästisar så då behöver de inte vara med din dotter"

Jag:

-"Jaha? Så då är det ok att du rent uppmuntrar dem att frysa ut alla andra och att de bara kan umgås två och två?"

Hon:

-"Ja"

Ibland blir jag nästan lite rädd för hur det kan vara när dylika mammor håller på så här. En kollega till mig berättade om ett likadant scenario då en mamma sa stopp till en tredje unge bara för att hennes unge "tingat" den här kompisen själv hela dagen… Och då var det en 3-4 åring det handlade om. Så sjukt!

Inte underligt att så många tjejer är så elaka mot varandra. De lär sig helt klart av sina morsor.

"Mina barn, dina ungjävlar"

*SUCK*

Fast mamman jag berättat om verkar väldigt ensam och det är nog inte så konstigt! Ibland tycker jag nästan lite synd om henne. Kanske ska jag bjuda in henne på kaffe nån dag? Fast då skulle hon väl bara säga:

"Skit ner dig ditt jävla knullbarn"

Såå.. nääe.. Det får nog vara!