Etikett: klimatkris

Riksdagskandidat 2022

Av , , Bli först att kommentera 10

Vi har allt att vinna på en ordnad klimatomställning: närmare samhällsservice, renare luft, bättre kollektivtrafik, nya innovationer och affärsmöjligheter, tryggare miljö för våra barn, högre krisberedskap… listan kan göras lång. Klimatförändringen kommer ge oöverstigliga konsekvenser om den inte hejdas. Min högsta prioritet är en rättvis klimatomställning som skapar mervärden i hela landet, inte minst här i norra Sverige.

Med en ambitiös klimatpolitik kan vi hejda klimatkrisen samtidigt som vi ger oss själva bättre förutsättningar och högre livskvalitet. De senaste tidernas bensin- och dieselpriser har fått partier från V till KD att göra utspel om att backa klimatpolitiken för att sänka priserna på fossila drivmedel. Sveriges riksdag har bara påbörjat klimatomställningen och så fort det börjar vina minsta lilla vill övriga partier backa in i fossil-grottan igen.

Det vi måste göra istället är att accelerera omställningen och säkerställa att alla som är beroende av bilen så snabbt som möjligt får tillgång till ny fossilfri teknik till överkomliga priser. Det är bara så vi kommer bort från såväl oljeländernas nyckfullhet som de allvarliga risker som följer av klimatförändringen. Den som är bilberoende i norrlands inland ska inte drabbas orättvist av klimatomställningen, men det hanteras inte bäst genom att backa klimatpolitiken, de kan kompenseras på många andra sätt och inte minst behöver alternativen rullas ut mycket snabbare och komma de bilberoende till del.

Jag har fått partiets förtroende att toppa Västerbottens riksdagsvalsedel i valet 2022. Jag är mycket tacksam för detta förtroende. Min högsta prioritet är en klimatomställning som säkerställer att vi gör vad forskning visar krävs för att stoppa klimatkrisen, och att vi gör detta på ett rättvist sätt som skapar mervärden i hela landet, inte minst här i norra Sverige.

Biodrivmedel, kolsänkor och biologisk mångfald – artkris och klimatkris måste hanteras samtidigt

Av , , Bli först att kommentera 0

Allt fler partier pratar om klimatet. Problemet är att det saknas helhetsperspektiv. Klimatfrågan och den biologiska mångfalden är sammankopplade och utgör idag två enorma utmaningar som måste hanteras samtidigt. Avsaknaden av helhetsperspektiv blir tydligt när politiska företrädare gång på gång lägger fram samma lösning för transportsektorns utsläpp: byt till biodrivmedel! Om Sverige skulle följa den linjen skulle vi köra i diket rejält.

Övertro på biodrivmedel riskerar leda till kraftigt ökade växthusgasutsläpp och en ytterligare utarmning av den biologiska mångfalden, vilket dessutom gör oss mindre motståndskraftiga mot klimatförändringens konsekvenser. För att utveckla samhället och skapa förutsättningar för trygghet, hälsa och frihet måste klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald hejdas samtidigt.

Sedan Miljöpartiet klev in i regering har vi drivit på för både kraftigare klimat- och miljöpolitik. Vi har baxat igenom klimatlag, nya klimatmål, stärkt EU:s utsläppshandelssystem och infört stöd till såväl laddinfrastruktur som den tunga industrins omställning. Vi har samtidigt genomfört historiska satsningar på naturskydd och andra miljöåtgärder.

Åtgärder måste främja samhället, klimatet och miljön på samma gång. Framåt krävs satsningar på inhemsk produktion av hållbara biodrivmedel, stärkt biologisk mångfald och ökad kolinlagring. Användningen av biodrivmedel i Sverige ska heller inte leda till försämring av den biologiska mångfalden eller minskade kollager utanför våra gränser. I omställningen till morgondagens samhälle måste vi balansera i övergången till förnybara drivmedel, ökad kolinlagring och stärkt biologisk mångfald. En balansgång som underlättas av energieffektiviseringar, ett mer transporteffektivt samhälle och utfasning av förbränningsmotorer.

1. Biodrivmedel är nödvändigt för en fossilfri transportsektor – men biodrivmedel har begränsningar
Biodrivmedel, elektrifiering och andra förnybara drivmedel är alla viktiga pusselbitar för övergången till fossilfria transporter. Även om alla nya bilar som såldes från och med idag skulle vara rena elbilar, skulle en stor del av den totala personbilsflottan fortfarande bestå av fossilbilar. Biodrivmedel gör det möjligt att tanka mer förnybart i de förbränningsmotorer som inte hinner ersättas i tid. Men, tillgången på biodrivmedel är begränsad. Potentialen för hållbart producerade biodrivmedel från svenska råvaror är inte i närheten av att täcka behoven för vägtransportsektorn, än mindre om vi ska inkludera flyg- och sjöfart. Prioriteringar kommer behövas och en förändring av hur vi reser och transporterar varor kors och tvärs över jorden kommer krävas. Att andra partier ger sken av att vi genom bytet till biodrivmedel ska kunna fortsätta som vanligt – eller till och med öka våra transporter – är orealistiskt och oansvarigt.

2. Stärkt biologisk mångfald för långsiktigt robusta ekosystem
Potentialen för hållbart producerade biodrivmedel begränsas, dels för att produktionen bara är hållbar så länge det inte skördas mer än det växer, dels för att god biologisk mångfald är en förutsättning för att skogen och det vi odlar ska fortsätta växa bra. Vi kan inte ta ut oändliga mängder resurser från skogen utan måste hitta en balans som är hållbar från många perspektiv. Ersätter man välmående ekosystem med snabbväxande monokulturer är det kanske möjligt att kortsiktigt producera mer biomassa och binda mer kol, men det är förödande för den biologiska mångfalden och gör även plantagerna känsliga för konsekvenser av klimatförändringen, såsom skogsbränder eller torka.

3. Kollagret är viktigt för ett stabilt klimat
Kol som är bundet i jorden, växter och levande ting på land eller havet kallas för en kolsänka. Alla långlivade produkter gjorda av bioråvara (såsom trähus och trämöbler) utgör ett kollager och kan bli ett medel i vår kamp att minska koldioxiden i atmosfären. När produkterna förbränns, som biodrivmedlet i en förbränningsmotor, frigörs kolet och blir koldioxid och återgår till atmosfären. När t.ex skogen växer binder den koldioxid, när den förbränns frigörs den. Därmed är det bättre att biomassan används till långlivade produkter som ökar kollagret.

4. Bio används redan och är utbytbart mellan olika branscher
Det krävs alltså en balansgång mellan biodrivmedel, biologisk mångfald och kolsänkor. Om vi säkerställer att de biodrivmedel vi nyttjar är hållbara är de en bra väg framåt för omställningen, just för att teknologin redan finns här och nu. Biodrivmedel görs idag på olika sätt av raps, sockerbetor, palmolja, slaktrester, matrester, skogsråvara m.m. med varierande miljö- och klimatpåverkan. Bioenergi har vi använt sedan urminnes tider för matlagning och uppvärmning, även idag storskaligt i fjärrvärmeverken. Teknikutvecklingen för vad vi kan använda “bio” till går snabbt framåt. Rester från tillverkningen av timmer kan vi inte bara nyttja till uppvärmning och drivmedel, utan även göra t.ex. kläder, förpackningar, bioplast, biokol; vilket kan ersätta saker som idag innehåller mycket fossil råvara. Bioråvaran är därför mycket värdefull.

5. Sverige har ett viktigt jord- och skogsbruk som vi ska ta tillvara
Sverige har goda förutsättningar att visa hur vi med helhetsperspektiv balanserar en hållbar produktion av biodrivmedel. Sverige är ett skogsland med en kunnig och utvecklad skogsindustri som idag gör att vi t.ex kan bygga flervåningshus och broar i trä. Ett livskraftigt jordbruk i hela landet är också viktigt för livsmedelsförsörjning, krisberedskap, levande landsbygd och biologisk mångfald. Restflöden från dessa näringar kan förädlas till biodrivmedel och därmed ersätta fossil bensin och diesel.

Klimatarbetet är en kamp mot klockan! Biodrivmedel med hänsyn till kolsänkan och biologisk mångfald är en värdefull tillgång för att klara omställningen i tid.
Framåt krävs kraftfull politik för inhemsk produktion av hållbara biodrivmedel, stärkt biologisk mångfald i de marker vi brukar och åtgärder för ökad kolinlagring.
Jag vill se en samhällsutveckling som ger oss trygghet, hälsa och frihet. För att nå dit krävs att vi både hejdar förlusten av biologisk mångfald och stoppar klimatförändringen. Med helhetsperspektiv kan vi stärka samhället, miljön och hejda klimatkrisen samtidigt. Det är en utveckling som ger mervärden för invånare och verksamheter i hela Sverige. Med trevligare stadsmiljöer, mindre buller, högre krisberedskap, ökad konkurrenskraft och bättre hälsa. Det är den gröna samhällsutveckling jag vill driva.

Klimatkrisen är akut

Av , , Bli först att kommentera 0

Klimatfrågan är akut. Den kanske inte känns så akut i vardagen just nu. Klimatförändringen är förrädisk på så sätt att den smyger sig på. Havsnivån stiger redan, sakta men säkert, isar smälter, väder varierar men det är annorlunda nu än vad det var för 40 år sedan, korallreven blir mindre, skördar utsätts sakta men säkert för fler risker och skogsbränderna blir värre. Men det brinner inte just här just nu. Så det känns kanske inte så akut. Problemet är att om vi inte gör tillräckligt för att hejda klimatförändringen så smyger den sig på snabbare och summan av de negativa konsekvenser som då uppstår är enorma.

Ända sedan 1992, då världens länder bildade FN:s ramkonvention för klimatförändringar, så har vi gjort otillräckligt. Utsläppen av växthusgaser i världen har ökat. I Sverige har vi sedan 1990 minskat utsläppen, mycket tack vare att vi fasat ut oljan från uppvärmningen. Men utsläppen minskar inte i den takt som krävs.

Klimatförändringen är akut framförallt utifrån vad forskning visar behöver göras nu, för att undvika de allvarligaste riskerna. FN:s klimatpanel IPCC beräknar vilket utsläppsutrymme, eller koldioxidbudget, som världen har kvar för att den globala uppvärmningen inte ska överstiga 1.5, 2 respektive 3 grader inom detta århundrade. Eftersom det är summan av utsläpp över tid som påverkar klimatet så krävs det att vi minskar utsläppen snabbt i närtid. 

“Pathways limiting global warming to 1.5°C […] would require rapid and far-reaching transitions in energy, land, urban and infrastructure (including transport and buildings), and industrial systems[…]. These systems transitions are unprecedented in terms of scale, […] and imply deep emissions reductions in all sectors, a wide portfolio of mitigation options and a significant upscaling of investments in those options”

IPCC SR1.5, Summary for policymakers stycke C.2. 

Forskare vid KTH har räknat på hur stora utsläppen blir av de investeringar som behövs för att genomföra själva klimatomställningen och bara dom äter upp en stor del av det utsläppsutrymme som finns kvar. 

Därför är klimatfrågan akut. Det finns inte utrymme för halvmesyrer, duttande och felinvesteringar.

Språkrörskandidat för att stoppa klimatkrisen

Av , , Bli först att kommentera 3

Klimatkrisen är ett faktum. Sverige ska leva upp till Parisavtalet och stödet för Miljöpartiet är avgörande för att klimatfrågan ska ges den centrala roll i riksdag och regering som den kräver. Jag kandiderar till språkrör för att Miljöpartiet behöver bli ännu starkare i klimatfrågan och tydligt kommunicera hur vi ska hejda klimatkrisen.

I över tio års tid har jag arbetat med minskad klimatpåverkan och hållbar utveckling. Frustrationen över hur lite som gjordes och de risker som vi utsätter oss själva, djur, natur, andra delar av världen och kommande generationer för, gjorde att jag 2013 valde att gå in i politiken. Nu kandiderar jag till språkrör för Miljöpartiet de gröna för att vi måste växla upp klimatarbetet.

Mer om varför jag vill bli språkrör i intervjuer med DN och SVT Nyheter.

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,