När intet skall förfaras…

Nu kan man börja följa inlägg på facebook som avhandlar svampskördar med bilder på korgar fulla med allehanda sorter.

Det är ENBART kantareller jag tycker är roligt att plocka och det är nog 30 år sedan sist då det var ett nöje vi gjorde i fjällen när jag var liten. Jag har hört att många har sina kantarellställen även här omkring men dessa ställen är lika välbevarade hemligheter som vem som sköt JFK (typ!).

Jag kan ingenting om svampar och jag är inte särskilt förtjust i dom heller. Blev en gång bjuden på murkelstuvning och det var nog bland det godaste jag ätit, så jag testar om tillfälle ges. Däremot skulle jag aldrig börja mixtra själv.

Som jag har förstått det hela kräver svampar de facto kunskap. Det är ingen jättebra idé att börja freestyla och tro sig vara Jamie Oliver om man inte VET att man har ätliga svampar i korgen. Har hört en fantastisk historia med släktingar (ingen nämd!) som varit ute i svampskogen och som trodde sig veta bäst om vad som gick att äta och inte. Det var busenkelt: ALLT gick att äta.

Det stektes i smör i pannan så det sprättade och det skulle ätas till sista smulan. Intet skulle förfaras ur skogens skafferi. Det slutade i katastrofal matförgiftning där inblandade spydde och satt på muggen i svåra buksmärtor. Det kan man ju enbart kalla TUR då svampar kan ge allvarliga förgiftningar och skador på inre organ som faktiskt leder till döden.

Därför bör amatörsvampplockare ha stora mängder medicinskt kol hemma samt alltid spara lite rester av det dom ätit ifall dom skulle drabbas av någon förgiftning så att man kan utreda vad dom stoppat i sig.

Med dessa fakta känns ju kantareller riktigt TRYGGA att hålla sig till och med tanke på att jag saknar trakter att plocka i blir ju saken ännu enklare…

//a