Det finaste jag hört…

Från Karl-Bertil Johanssons jul kommer den klassiska repliken ”-Det var banne mig det finaste jag hört sedan jag konfirmerades”. Idag förstår jag EXAKT vad den mannen menar som sedan bjuder Karl-Bertil på ett fikon!

Efter pass ett på jobbet åkte jag för att handla, japp, jag var wild ’n crazy och åkte på ONSDAG -Väl där började jag snudd på ångra mig när jag närmade mig kassan då vagnen muterat oroväckande. Jag lastade upp alla saker (och kämpade med att vända streckkoder rätt väg), slet åt mig påsar av både papper och plast och betalade kalaset.

När jag banar mig fram för att börja packa i frågade killen i kassan vänligt…

”-Vill du ha packhjälp?” 

Ord kan inte beskriva den glädje och tacksamhet jag kände över FRÅGAN. Nej, jag behövde inte packhjälp denna dag men det har varit många gånger jag nästan börjat lipa när man kämpar för att få ihop allt samtidigt som gallgångarna börjar krampa! Att stå där ensam och skovla ner saker hovendroven i påsarna är vissa dagar slitsamt!

Det är FÖRSTA gången jag får frågan och det skall den killen ha all cred för! Ja, jag skulle banne mig ha bjudit honom på fikon om jag haft några på fickan!

//a