T.y.d.l.i.g.h.e.t

Jag gillar tydlighet! Jag gillar gärna pekbokstydlighet för att undvika trams, jidder och missförstånd. Raka rör och snabba puckar…

Därför känner jag spontant att det är lite svårt att förbereda min son inför min stundande sjukhusvistelse.

Det stör mig att redan iDAG få veta att ingreppet i morgon är i riskzonen… För OM det är så jäkla pressat redan nu… Vad är då oddsen att det faktiskt blir av?! Spännande värre måste jag säga. För att inte säga själva uppladdningen man själv gör mentalt -Det är ju liksom inte varje dag man slänger sig under en narkosläkare och vet att sannolikheten är hög att man vaknar med en pankreatit.

Jag är så dum att jag tänkte att OM jag får en kallelse med en bokad tid då blir det… Sedan vet jag ju att det alltid kan komma något akut som göra att saker ändras… Men att veta att det PLANDErADEser risigt ut”… Alltså… Har man verkligen planerat jättebra då?

För människor med barn som lever som en liten familj är ju det här inget problem, dvs där man är två vuxna under samma tak som delar ansvaret över barn… Men när man är ensam, och måste lösa DEN logistiken inför sånna här ingrepp då skulle ju jag önska att den som planerade kirurgens tidsschema var lika precis som jag är när jag planerar logistiken för min son dessa dagar.

Det är liksom en hel armé som står redo för att hjälpa mig på olika sätt, en skall köra mig till sjukhuset, en kommer och tittar till mig, en tar hand om min son osv. osv….

Jaja… jag får väl se morgondagen som ett ”genrep” om inte annat… Som OM jag skulle behöva det när det är femte gången jag skall göra samma ingrepp!

Jag får vara ytterst ödmjukt tacksam att narkosläkaren redan bestämt att jag får dropp så fort jag landar på avdelningen imorgonbitti så att jag slipper bli så påverkad av vätskebristen (ja, jag är liksom en kamel, dricker väldigt väldigt mycket… Men mina pucklar samlar inte på sig vatten tyvärr!!). Å avdelningen har wi-fi och jag har netflix på iPad… Hörlurarna har jag också med mig -Så jag får väl roa  mig själv helt enkelt.

Nej, nu skall jag faktiskt åka och göra en god insats denna afton tillsammans med en trevlig kollega –Vi kunde i alla fall planera så att saken blir AV!

//a

2 kommentarer

  1. Marja Granqvist

    Men fy så jobbigt! Jag skulle bli vansinnig i din situation. Håller tummarna för att de hinner med dig i morgon…
    Kramar <3

    • Anna H (inläggsförfattare)

      Tack! Ja det är lite störande faktiskt! Svårt också att förbereda ens barn ”-Jag KANSKE ska opereras men jag KANSKE kommer hem…” Jag hoppas hoppas hoppas….

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.