På rymmen…

Av , , 2 kommentarer 16

Denna dag har börjat fenomenalt bra! En god nattsömn, en skön morgon utan stress eller incidenter och äntligen vår i luften!

Jag följde med sonen till skolan fast han gärna piper i väg själv.

På skolgården ringde det in till lektion och barnen försvann och kvar stod jag och snackade med en annan mamma.

Det hela utmynnade i en spontan kaffekopp, jag varnade att jag fortfarande suddade runt i natttröja men det var helt okej för henne 🙂

Två timmar senare vankade jag ”hem” och där satt Ugglan och funderade om jag drabbats av någon smärtattack i något dike.. Hon anade att det förmodligen vankats kaffe någonstans!

Det är en gåva att få vara precis som man är utan att mötas av höjda ögonbryn 🙂

//a

Jämförelser…

Av , , Bli först att kommentera 17

Man ska aldrig jämföra…

Aldrig jämföra äpplen och päron, ler och långhalm må vara oskiljaktiga men dom skall ses som enskilda individer!

Men ibland tänker jag lite fort, jag börjar spinna iväg…

…så på skolrådet spann jag iväg när jag skulle fråga om elevernas upplevda arbetsbelastning…

…så det blev nog så att jag jämställde svensk skola med fritidsresors Bamseklubb i JÄMFÖRELSE med ett annat lands skolsystem!

Jag blev lite upprörd när jag i samma ögonblick tänkte nationella prov, jämställdhet i läxfrågor, upprördhet över pisa-rapporten, föräldrar som kräver läxfritt och tanken på mitt eget barns framtid!

Jag behöver en kopp jasmine-te!

//a

Filmstudio…

Av , , Bli först att kommentera 16

La Casa är förvandlat -Rättare sagt ett RUM är numera en filmstudio!

Sonen har plötsligt efterfrågat sin actionfilmkamera som han fick i semesterpresent förra året. Den är typ aldrig använd! Eller jo, använd är den men jag har inte engagerat mig i den.

Det är en pryl som är typiskt ”dum” i min värld då den måste laddas via dator!

Nåväl, idag skulle det filmas så det var tur att jag vankat hem och rotat fram den ur den s.k. ”teknik-korgen”.

Nu har sonen suttit djupt försjunken vid datorn. En film är uppladdad, med en startsida med text. Filmen är redigerad, eftertext tillagd och i skrivande stund håller han på att lägga på musik till klippet.

Jag inser att JAG genast måste be att få gå en kurs hos min son. Det är så fantastiskt hur orädd barn idag är för teknik. Han hade kollat (och hittat) en instruktionsfilm på YouTube hur man skulle göra vissa moment…

…jag är ödmjuk av respekt och otroligt iMPONERAD!

//a

Ps: i relation till detta måste jag spontant säga att frågan ”-Var järnvägen uppfunnen när du var liten” känns helt berättigad!!!

Polis -Jag har iNTE gjort nått!

Av , , Bli först att kommentera 13

Jag blev så himla glad när jag eskorterade sonen till skolan! Ty längst vägen stod polisen.

Det uppskattas! I morgonhetsen finns gott om hetskorvar som brassar och kryssar fram, även runt skolor. Därför är det så positivt när polisen syns -Även om min första tanke när jag ser en polis/polisbil är ”-Vad har jag gjort?!”

Här kliar sig ugglan i huvet och vojnar sig över allt arbete som vankas i stugan. Jag läser reklamblad från Rusta och drömmer om en mysig atmosfär på min balkong…

Katten har sladdat ut för trappan, ugglan tycker jag borde skaffa mig en stor och stark karl och själv är jag glad över att äntligen känt lite driv i stegen utan att bli kallsvettig och febrig.

Dimman lättar och banne mig -Snart vankas min födelsedag 😀

//a

Mot norr!

Av , , Bli först att kommentera 13

”-Hur använder man en kompass?”

Man lägger kompassen på kartan, nej man håller kartan uppåt så norr är upp, eller nej man håller kompassen mot norr -alltså den pekar alltid dit, mot norr…

Alltså vänta nu, jag orienterade som barn å NU är det dags att sova! Jag fick avbryta alla diskussioner och kartstudier men skall omgående införskaffa skogsluffen!

Jag orkar inte tänka på kompasser just nu men är väldigt glad att sonen och jag plötsligt fått ett gemensamt intresse!

Prisa skolan att idrott ännu finns med på schemat!

//a

Generationsboendet AB…

Av , , Bli först att kommentera 17

Ja, som fristående morsa gör man det bästa av situationen -Alltså bor jag och sonen i La Casa så att jag kan vila, sonen har supernära till skolan och kompisarna och snällaste Ugglan i världen ser till att jag äter och återfår ”jetten”!

Idag hände en högst intressant händelse i detta kollektiva generationsboende!

Sonen satt en trappa upp och spelade med sina kompisar online. Han börjar gapa något åt mig. Jag låg en trappa ner och spelade Candy Crush (eller annat likvärdigt tidsfördriv!). Jag svarade med hög och myndig stämma att OM han ville något kunde han komma ner ”-Vi skriker inte här!”

Han kom ner, vi löste det han ville och han stack upp. Jag låg i soffan och kom på att jag sett att man nu kan köpa ”Skogsluffen” -Varpå JAG ropar, glad ihågen, rakt ut ”-Pappa vet du….”

Då hörs abrupt från köket

”-Om du vill mig något kan du komma till köket. Vi skriker inte här!”

Det blev liksom gererationsteater på hög nivå, om jag någonsin börjar undrar varför min son skriker skall jag således börja med introspektion och ta itu med mig själv! Man lär sig alltid något i samspel med andra.

…å när jag nu äntligen börjar känna mig mera stabil har jag dragit igång telefonterrorn till f-kassa, ansvarig läkare, operationsplanerare, sonens pappa för att planera inför nästa ingrepp…. Ty, samma ingrepp som jag just gjort måste göras igen -INOM en månad!

Så kan det gå när choledochus är tunnare än en sytråd!

En dag i taget och så får jag vara glad att det inte var mig sonen frågade om det låg kvar aska på marken när jag var liten! Alltså efter Umeå stadsbrand vill säga!

DET är något att vara rysligt tacksam för! OCH för att jag har den familj jag har som finns där när det behövs, oavsett ålder!

//a

Bädda sängen?!

Av , , Bli först att kommentera 12

Bädda sängen? -Sorry, inte aktuellt!

20140513-103321.jpg
Jag har sällskap men att bädda sängen kan jag glömma! Boken är utläst och det ljuva solljuset lockar mig!

Tror jag ska sitta i uterummet och få lite frisk luft 🙂 Kanske gå en runda i skogen och se om man kan få se en ekorre mitt på blanka dagen!

Jag är oroad… Börjar känna mig frikking uråldrig!

//a

Nej för ALLA utom Prognosia?!

Av , , 1 kommentar 24

Jag är så less på feber att jag inte ens ids kommentera saken!

Men en sak som fått mig att nästan trilla över kanten och börjat gråta denna dag är: Prognosias telefonterror!!!

I onsdags blev jag uppringd av en säljare på Prognosia, precis när jag skulle åka till sjukhuset. Jag var kort, inte otrevlig, förklarade att jag var på väg till sjukhus för operation. Tack och hej sedan lade jag på (Ja! DET var kanske inte så trevligt av mig men jag orkade verkligen inte).

På fredag, när jag ligger med feber, smärtor dagen efter ingreppet ringer det igen… -Jag är NYOPERERAD, NEJ, jag är inte intresserad och jag orkar inte prata med er! HEJ då!

Då var jag irriterad och less, själva f****n vad försäljare kan ligga på!

Googlade företaget eftersom jag reagerade på att dom ringer mig trots att mitt nummer sedan länge är NIXAT.
Mailade deras egen kundombudsman, förklarade att jag iNTE är intresserad av deras tjänster och bad dom RESPEKTERA detta. Påtalade även i mailet att mitt nummer är NIXAT.

Idag, på förmiddagen när jag låg och sov för att vila både feber och smärtor ringer dom j**larna iGEN!!

När jag hörde samma fras för tredje gången, om ”-Hej, jag ringer från Prognosia och undrar om du kommit igång med ditt orangea kuvert..” Då höll jag på börja gråta.

-För främmande människor som fan inte bryr sig tog jag för tredje gången och förklarade att jag inte var intresserad, att jag bad om respekt, att mitt nummer är NIXAT, att jag mailat deras kundombudsman… Snälla snälla jag orkar verkligen inte!!!!

Den stackars säljaren lät uppriktigt förskräckt och frågade om jag ville bli bortplockad från deras lista? -Ja! Yes! Da! Qui! Si…. Snälla….

Han önskade mig lycka till och var inte otrevlig. Fick svar från deras kundombudsman i dag runt lunchtid att jag skulle raderas från deras listor (men att det kunde ta tre dagar innan dessa uppdaterades)… Inte ett ord om NIX saken… Märkligt!

MEN jag skrev ett TACK och lovade att uppdatera min blogg då jag redan i fredags lackade ur och skrev om saken.

Hoppas innerligt att jag SLIPPER flera samtal från dom nu annars är risken hög att jag kommer vråla i luren så att gomspenen fladdrar som en vimpel… Å sådant gillar ju ingen…

Bara telefonförsäljare kan reta mig till vansinne på detta vis!

Å att överlåta min pensionsplanering och placering av pengar till sånna som inte fattar ett NEJ -Det finns inte på kartan!

//a

Knakilibrakläget…

Av , , Bli först att kommentera 26

På kirurgavdelningar hörs allehanda ljud skapade av kroppen! Det rapas och pruttas och jag misstänker starkt att sånna fenomen är p-o-s-i-t-i-v-a efter en operation.

Starka smärtstillande läkemedel har tyvärr ofta förstoppning som biverkan vilket ingen mår bra av…

I La Casa finns en vit soffa med en kolabrun fläck… Som tydligen ALLA känner till UTOM jag

Jag har gjort ett ingrepp där dom blåste in massor med luft i magsäcken. Jag har fått massor av starka smärtstillande läkemedel OCH JAG äter antibiotika för inflammerad gallgång vars biverkan är: FLATULENS!

Jag kan säga som så att jag har tutat som en smärre blåsorkester, jag har tutat så till den milda grad att jag konstaterat att jag skulle kunna driva ett privat vindkraftverk och förse ett mindre hushåll med el.

Knakilibrakandet slog ljudliga höjder igår och Ugglan och Tarzan satt smått förskrämda med uppspärrade ögon i sin soffa och frågade gång på gång:
-Men är det DU?”
När tillochmed Tazan reagerar då är det riktigt rejält illa -Det var alltså LJUD inte något kvävande odör som skrämde livet ur båda päronen och fick katten att fly upp under taket!

Någonstans misstänker jag att dom fick nog av tutandet!

Jag tyckte iNTE alls att det var det minsta roligt när Ugglan sade att en tut lät riktigt illa och tyckte att jag skulle ”kolla soffan”.

Jag skrattade för allt var så bisarr och komiskt. Jag tystnade och flög upp som en projektil när jag såg kolafläcken -Vilket roade päronen oerhört

Det är HEMSKT att tuta sig fram som en mistlur i dimman! Men jag tutar på en dag i taget… Snart måste dimman lätta!!

//a