Skäms-semester…

I afton tänkte jag ge mig på lite trendspaning… På fb börjar inläggen komma om planer, packning, resor. Jag har hittat ett helt nytt fenomen… Nämligen ”skäms-semestern”.

Jag vet inte vad folk drömmer om för semester MEN att erkänna på Facebook eller muntligt att man skall åka på h.u.s.v.a.g.n.s.s.e.m.e.s.t.e.r då lägger man väldigt gärna till skämt om att ”stuva in frun och barn” eller att ”dom matchande träningsoverallerna är redan inköpta”. Det verkar viktigt att ALLA ANDRA skall ha väldigt klart för sig att man själv förstår att det är pinsamt och snudd på outhärdligt att man uppnått den åldern, den familjesituationen att läget faktiskt numera handlar om något så banalt som HUSVAGN på semestern.

Jag undrar: VARFÖR DÅ?

En annan variant är att börja förklara att det ”bara” blir camping/husvagn för ATT i vinter kommer R.E.S.A.N -Som att det vore det enda som räknades?!

Jag undrar: För vem?!

När jag var liten tältade vi i en månad under sommaren. Vi bilade till en camping i norra Frankrike och där slog vi läger i närmare tre veckor. Vi badade, grillade, några gånger gjorde vi utflykter över dagen, ibland åkte vi över med svävare till Dover, vi spelade badminton och strandtennis, vi spelade kort, vi satt ute runt vårt lilla campingbord sent på kvällarna med en värmeljuslykta på bordet. Regnade det låg vi inne i tältet på våra luftmadrasser medan brorsan imiterade Marve Fleksnes. När häftiga åskväder brakade loss åkte vi ut och åkte bil -Vi hade så mysigt!! Under dessa semestrar hjälpte jag och borsan till mer än ever hemma! Vi var ett TEAM -Utan matchande träningsoveraller!

Vi var tillsammans.

1982 drog päronen oss till Paris. Jag minns det med FASA. Vi vandrade längst Champs Elysees, såg Triumfbågen, vi knatade till Notre Dame (och jag svor genom hela den mäktiga katedralen). JAG kunde som 9 åring inte på något sätt uppleva det som ROLiGT att vandra i en fethet storstad. Eifeltornet var väl minnesvärt, men som barn hade jag inte behållning eller vett att fatta vad jag upplevde. En annan dag var det Versailles vi skulle se och tro mig jag gjorde mitt bästa för att visa mitt missnöje även den dagen.

Jag hade varit MYCKET gladare på Nydalabadet (utan fågelparasiter) -Faktiskt!

Jag pratade med sonen om sommarlov och semester och det han radade upp var saker som jag upplever att vi jämt gör. Jag påtalade detta för honom och han suckade och sa:

”-Mäh… Mamma, när det är semester kan man göra alla dom där sakerna på VARDAGEN och inte bara på helgen”

Då blev det så klart för min del att det kanske inte är så stor skillnad mellan BARN och BARN oavsett årtal. Det är att få vara med sina föräldrar, kunna åka och bada med pappa en vanlig tisdag och inte behöva vänta tills det blir kvällsbad av allt ihop!

För mig är semester TiDLÖSHET. Det är sanna mina ord att få ta dagen som den kommer. Späckade agendor och tider att passa skaver illa i mina semesteröron. SÅ ser min älskade vardag ut och jag vill ha kontrasten.

Vad jag ville säga med skäms-semestern är: OMFAMNA den!

Då jag själv upplevt camping, tält och även senare husvagnsliv måste jag säga att jag som barn inte kunde ha önskat bättre semestrar. Det är TiD med familjen, det är team-building på hög nivå!

Kan vi inte få någon frid och kan inte vi låta MYSIGT bli OKEJ? -Måste allt vara så vansinnigt avancerat?! Räcker det inte med att matlagning numera kräver smärre michelinstjärnor för att man skall våga bjuda någon annan på middag?!

…om någon undrar har jag inte en enda plan för min semester MEN jag tänker spendera så mycket tid jag kan med min SON och med min familj! -JAG tänker köpa matchande overaller till ALLA i år 😀

//a

PS: Kan för övrigt berätta att jag och en väninna, för några år sedan, stuvade våra minibilar till bristningsgränsen och drog i väg med TÄLT till NORDMALINGS camping -DEN lilla trippen är något som samtliga inblandade barn pratar mest om… Camping is da shit!