Baksmälla?!

Denna dag har jag sovit länge. Jag vaknade upp med huvudvärk från HELL och kände mig mörbultad.

Stapplade ut i hallen och tittade in i sonens rum och ett leende spred sig över mina läppar -Hans rum blev så otroligt lugnt och fint… Just det det är Post-traumatiskt-Ikea-besök och jag känner mig sliten som bara den!

Det är många jag talat med om IKEA-besök… Vi må tänka att vi bara skall köpa plastpåsar när vi skall dit och det är säkert fullt möjligt –MEN då ska man iNTE börja göra om sitt hem kvällen innan och drabbas av inspiration och börja skruva om hyllor mitt i natten osv… Då blir besöket ett en låååång dag där man drabbas av blodsockerfall så att man är så vresig att man överväger att börja köra över allt och alla i vredesmod i restaurangen. JAG gjorde givetvis inte det, jag vara bara på väg att börja gråta efter 45 minuter i restaurangkön.

Jag har en bestämd ordning i mitt huvud hur man skall fixa IKEA på minsta möjliga smärtsamma tid.

Man börjar med ett snabbt varv genom varuhuset för att lokalisera alla varor, få inspiration samt köpa ut eventuella småmöbler som skall hämtas ur tag-själv-lagret -Detta lastas sedan i bilen så man VET hur mycket utrymme man har kvar. Det skall alltså vara ett SNABBT varv.

Att gå genom varuhuset med päronen tog 1,5 timme. Det funderades en h.e.l del… På tok för mycket 😉

När vi äntligen nådde dom kilometerlånga köerna i kassan hade vi således TVÅ vagnar för möbler och EN gigantisk kundvagn. Problemlösaren Tarzan började genast räkna hur många varor vi egentligen hade för tanken var att man SKULLE kunna börja dela upp det och springa in och ut genom snabbkassan… A’la Björn Granath i snabbfotomaskinen i Sällskapsresan 2, Snowroller 😀

Det blev inget av någon hetskorvslösning utan vi stod där vi stod och jag hittade skohorn och paraply i kassan… Dom är inte dum i huvet på ikea måste jag säga….

När allt var inlastat i Enterprise var det absolut akut (ja, rent av URAKUT!!) nödvändigt med MAT, både Tarzan och jag blir ju mindre angenäma att ha att göra med när blodsockret ligger nere vid skokanten.

Alltså fick Ugglan ta ett bord och jag och Tarzan stod i kö. Jag höll nästan på få ett utbrott (det ligger liksom i luften) när en kvinna med barn trängde sig före oss i en kurva!!!!! MEN jag kände mig ändå på bra humör så jag höll mig i skinnet. Herregud, för 10 spänn skulle vi ju få kyld dryck med infinit antal påfyllningar -Man måste se något positivt när man betalar, att man i det läget inte inser att man ALDRiG kommer ge sig mot dryckeslinjen för påfyllning är sådant man når insikt om senare.

I kön filosoferade jag att även jag önskat att jag kunde få hängas upp på en krok för lite vila….

Jag är ingen expert i miljöpsykologi MEN jag hann reflektera över några saker i restaurangen -Det är fint, stort, maten är okej och priset är överkomligt MEN det är en miljö som är stressande. Det är LJUD, det är musik som hela tiden får en att vilja kliva upp från stolen. Man styr in maten och man vill ut, bort och därifrån -Även där har Ikea lyckats otroligt bra. Med köer som är långa som autobahn är det självklart att dom inte vill att man sitter och häckar och bygger bo någon längre tid vid något bord.

Alltså tankar man enerig, man tar sig knappt tid att dricka det där lilla glaset med kylddryck innan man kastar sig därifrån.

Dags för varv TVÅ.

Då drog Tarzan till Bauhause. Ugglan och jag visste att vi bara hade lite utrymme kvar i Enterprise, med det var ju bara lite handdukar och klädkrokar som skulle köpas på ”finlirsvarvet”

Tarzan gav oss en timme, han kom lämpligt när vi stod i kassan för andra gången. Ögonen for upp i hårfästet och han konstaterade att han skulle gett oss 20 minuter MAX!!!

En sak jag inte begriper hur man tänkt på Ikea är det här med kassabanden. Bandet fram till kassören/kassörskan är typ 2 meter, sedan har man en liten plätt, ungefär samma storlek som en basketkorg där varorna samlas. Det gäller liksom att man har någon som är med på plocken där nere så att inte ens saker börjar mosas eller flyga runt golvet… Det är iNTE tänkt att man skall handla mycket på Ikea vilket är sjukt ironiskt med tanke på hur det ALLTiD blir när man åker dit!

Hem tog vi oss safe and sound. Vi hade tänkt passera stället där min morfar hade sin stuga, men avfarten tycks ha ändrats så det blev ingen avstickare dit. Vi ramlade ur bilen och jag fick hjälp med mitt lilla bagage upp till lyan.

Å här sitter jag idag och slickar mina sår. Ikea är too much för min del även om det är hiskeligt roligt. Det är fantastiskt att med lite textil kunna göra ett radikalt ansiktslyft på sitt hem. Självklart är det ren och skär konsumtion, men när man som JAG tillbringar en HEL DEL tid hemma är det så att jag blir skitless mellan varven.

Nu skall jag köpa HUNDMAT 😀 För snart kommer det en ny familjemedlem på besök från landet i alperna. My god vad jag längtar. Jag längtar efter att ha hela min familj samlad. Jag längtar efter att knöla ihop min yngsta brorson (för han har sagt att det fortfarande är okej…). Jag längtar tills stugan fylls av skratt, tjorv och LiV så det ekar över sjön.

…alltså behövdes självklart ett besök till Ikea för att förbereda och kunna inreda dom små stugorna som växt fram som små svampar under våren/sommaren! Det var, trots allt, totalt värt!

//a

PS:…. men icket ett besök tills förrän Ikea finns på en armslängds avstånd! Tack!

PS2: Självklart har jag fyllt upp lagret med dom fantastiska påsarna… Vi är sanna mina ord på first name basis…