Tuggad…

Så här några dagar efter att ha rullat runt i skogen kan jag konstatera att jag känner mig som en vältuggad hundleksak.

Jag känner mig biten, gnagd och gnaffad på och not in a good way!

Jag har tydligen varit midsommarbuffén för alla skogens snabelförsedda insekter. Jag vet att jag var under attack när jag var ute på lördagkväll för att sätta nät runt krydd- och örtpallen! Då kokade det minsann runt mig så till den milda grad att jag knappt vågade andas av rädsla att råka sluka ett gäng (helt ofrivilligt alltså!). Detta TROTS att myggsugen ”patrioten” gått varm i flera veckor!!

Men nu… Hemma… Kliar jag mig i håret och har tydligen en miljard små sår på skallen, BAKOM öronen, på benen, det klias och jag klöser. Plötsligt känns det verkligen jätteskönt att vara i stan! 

Jag är, trots kratrar i skallen och bitsår härochdär riktigt glad idag. Jag besökte mitt jobb igår och jag bara längtar.

Sååå med den känslan skall jag börja jaga intyg till vampyren -Jag tänker i allafall inte ge mig!

//a