Nej men bilverkstad alltså…

Upp som en sol och ner som en pannkaka IRL…

Alltså häromdagen när jag var ute och körde bil, på väg till stugan, (antar att jag varit och handlat i metropolen Vindeln) så låg det en kvist på vägen… Eller det var nog snarare en gren, en tallgren av kalibern att den skulle behövt klyvas om man skulle slänga in den i en öppenspis. I allafall låg den mitt på den kurviga vägen och såg uppkäftig ut, jag fick samtidigt möte och kunde i alla fall parera så pass att jag inte tjongade över den med däcket. I stället small det liksom rätt rejält någonstans nära mina fötter… Ja fast UNDER bilen.

Jag var ytterst försiktig när jag körde vidare, kontrollerade däck och att bromsarna fungerade och att det gick att ratta som det skulle. Självaste grenen studsade bort från vägen.

Men på hemväg från stugan, när jag låg och körde 100 km/h hördes ett… fladdrande ljud. Inte ett skrammel utan ett fladder. Jag som kan noll och intet om bilar talade givetvis med Tarzan som kan lite mer. Han tittade väldigt skeptiskt på mig. Först när jag berättade om grenen jag haft under bilen och ännu mera när jag kom till beskrivningen av ljudet som ”fladdrigt”. Vi hade inte tid, lust, ork eller vilja att rota mer i den saken utan sade tack och hej.

I alla fall, eftersom jag lät kidzen anordna skumparty i bastun, så hade jag lovat Ugglan att köra henne till Rusta idag för att köpa mera duschtvål och schampo. Passade ju ypperligt då jag själv behövde upprusta (som jag så lyckligt hann skriva om medan hon var inne och köpte kattmat!).

Därefter skulle jag parkera bilen hemma hos mina päron, när jag körde på ettan och gjorde fullt rattutslag började plötsligt min bil låta som en dieseltraktor (asså som jag inbillar mig att dom låter), det lät då verkligen inte som min bil. Det gnekade, knorrade och brummade väldigt konstigt. Då höll Ugglan med mig -Något är skumt med bilen!

Inne hade Tarzan kokat havregrynsgröt som jag blev bjuden på till lunch. Jag förklarade igen att något lät väldigt konstigt i bilen, Ugglan hjälpte till och försökte också förklara ljuden. Det var styrleder och spindlar och växellåda och allehanda förslag på vad som kunde tänkas ha hänt.

”-Jamen har du tittat under bilen?!” frågar min far

Alltså… Frågan är helt rätt men den är så kopiöst FEL till mig. För är det något jag står för så är det att jag inte kan något om bilar, så ÄVEN OM jag nu lade mig ner och kröp och spanade under bilen så skulle jag tycka att ALLT såg fel och märkligt ut alternativt helt normalt. Det är verkligen som att be en katt uttrycka sina känslor  liksom.

Han hade inte tid att åka ut och lyssna på min bil utan han konstaterade, medan han tuggade knäckebröd så det knastrade, att det det lät som avgassystemet. Innan han drog var det klart att jag skulle åka iväg med bilen på verkstad…

Någonstans där tog jag en alvedon.

Lite väl mycket hemkomst och vardagsrealism på en gång.

Ja, så jag har varit på bilverkstad. Snälla lugna människan som tog sig en titt kunde ganska snabbt konstatera att något fäste till avgassystemet lossnat och att någon damask såg fransig ut men på måndag skulle han fixa det åt mig. Det var ju väldigt enkelt och trevligt. Fint fint…

Därefter åkte jag och Ugglan och planterade några astrar på graven sedan ville Ugglan på Coop… -Av alla ställen i Umeå… Coop, en fredag… Nolia frikking fredag… Så jag tog henne på coop. Sedan körde jag hem henne och sade på parkeringen ”-Nu får du kliva ut och hejdå”

Äntligen hemma kan jag känna att något pyssel blir det då för i friden inte talan om däremot couscoussallad till middag!

Fast först behöver då jag ta en tupplur för jag är helt overloaded av all trafik, människor, ljud, skrammel och allt annat som hör staden till efter att levt tämligen lugnt ute i skogen!

//a