Ta igen gungorna på karusellen…

Det finns ett ordspråk eller ett talesätt som lyder något i stil med att ”Man tar igen på gungorna det man förlorat på karusellen”. Ju mer jag tänker på det så tycker ju jag att det låter som att man går plusminus NOLL på något -Men så är det tydligen inte.

Det betyder tydligen att man i slutänden går plus.

Jag tyckte att det där plusminus noll tänket hade stämt väldigt bra in på mig i afton -För jag var minsann ute och cyklade… Till godishuset -Å där förlorade jag liksom hela poängen med cyklingen. I den stora bilden är jag tacksam för varje kilometer jag kan lägga till min hittills tveksamma insats i ica-klassikern!

Hela eftermiddagen har gått i minnenas tecken. Jag skriver på något inför morgondagen då vi skall fira en person som tillhör den stOra familjen! Jag har ringt runt, fixat saker, ordnat och donat.

Jag är usel på gåvor -Jag ger hellre mina ord vilket är högst diskutabelt. Jag känner väl bara att jag hellre berättar vad en människa betyder för mig än att ge ännu en pryl till samlingen liksom.

Jag är för övrigt förpassad till mitt sovrum -Jag har bara tillfällig permission för att sitta vid  min dator en stund.

Det är killkväll här.

Det innebär att det skrattas och hörs glada röster bakom sonens dörr. Dom är inne, dom är ute och jag släpps ut när det är A) läsk på hela köksgolvet eller B) boll uppskjuten på något tak som JAG får åtgärda!

Jag känner bara djup tacksamhet för hela snurren!

Glad att sonen har sina vänner. Glad att vi har ett hem som är öppet. Glad för att vi imorgon får vara del av en stor dag!

//a